Hälsorisker Fördjupning och exempel 2014-12-10. Effekter vid akut och kronisk exponering Kortvarig/enstaka exponering kan ge akuta effekter som är: 

En presentation över ämnet: "Hälsorisker Fördjupning och exempel 2014-12-10. Effekter vid akut och kronisk exponering Kortvarig/enstaka exponering kan ge akuta effekter som är: "— Presentationens avskrift:

1 Hälsorisker Fördjupning och exempel 2014-12-10

2 Effekter vid akut och kronisk exponering Kortvarig/enstaka exponering kan ge akuta effekter som är:  Lindriga  Allvarliga  Livshotande IMM 2008:1

3 Effekter vid långvarig exponering Effekter när exponeringen ligger över en tröskeldos Cancerframkallande och genotoxiska ämnen  Risken proportionell mot dosen  Inga nivåer där effekt kan uteslutas IMM 2008:1

4 Hur bestämma en acceptabel dos?  Dos-respons tester definierar kritiska doser eller koncentrationer  Används för att ta fram toxikologiskt referensvärde, t.ex. TDI.  TDI = Tolerabelt dagligt Intag, uttrycks oftast i mg/kg kroppsvikt och dag ”Det dagliga intag av en kemikalie som under en hel livstid anses vara utan nämnvärd risk på basis av alla kända fakta vid tidpunkten för bedömningen.” KemI 2003:1

5 Dos-respons tester KemI 2003:1

6 Acceptabel dos – ämnen med tröskeleffekt NOAEL Osäkerhetsfaktor Toxikologiskt referens värde = NOAEL = No observed adverse effect level NOAEL

7 Acceptabel risk– cancerframkallande ämnen  Ett cancerfall per 100 000 exponerade anses utgöra en acceptabel livstidsrisk för en enskild miljöfaktor  Ej dödsfall. Svenska jämförelse  Ca 58 000 nya fall av cancer/år (2011)  ca 600/100 000 invånare per år  Mer än var tredje person som lever i Sverige i dag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.  Ca 70 000 trafikolyckor/år (700/100 000 invånare)

8 Exempel arsenik  Gränsvärde arsenik i dricksvatten 10 µg/l i EU och Sverige  Amerikansk studie visar att livstidsrisken för cancer 1-3 fall per 1000 individer (  100 – 300 fall per 100 000 individer) vid livstids dagligt intag av 1 liter dricksvatten med arsenikhalter vid gränsvärdesnivån 10 μg/l.  Risk för att överskrida lågrisknivån.  Naturvårdsverkets generella riktvärde för mark (10 mg/kg TS) styrs av risker vid kronisk exponering.  Baseras på lågrisknivå, dvs en livstidsrisk på 1/100 000. Källa: IMMs RISKWEBB\Arsenik 131002

9 Exempel arsenik  Naturvårdsverkets ”akuttoxvärde”: 100 mg As/kg TS  Lindrig negativa akuta effekter kan inte uteslutas för mindre barn vid enstaka exponering ”Ett intag av en näve jord (ca 10 g), innehållande 1000 mg As/kg, innebär en dos om 10 mg arsenik, vilket kan ge allvarlig förgiftning hos ett litet barn. Det skall dock noteras att upptaget i tarmen av arsenik i nedsväljd jord kan variera avsevärt, beroende på typ av arsenikförening och jordens sammansättning.” Källa: IMMs RISKWEBB\Arsenik 131002

10 Biotillgänglighet Ehlers & Luthy 2003; baserat på NRC 2002; modifierad av Niklas Törneman (Renare Marks Vårmöte 2009, www.renaremark.se) www.renaremark.se

11 Hur kvantifiera biotillgänglighet?  Generella biotillgänglighetsfaktorer  Klassisk extraktion  Passiv extraktion  In vitro-metoder  Cellodlingar  Isolerade organ  Hela organismer Ökad grad av realism och kostnad

12 Biotillgänglighetstest – UBM*  Provrörstest  Simulerar utlakning i mag- tarmkanalen hos ett barn  Saliv, magsaft, galla  Halten löst förening relateras till total halt i prov.  Testet har verifierats för As, Cd, Pb, Sb. www.swedgeo.se *UBM=Unified BARGE Method

13 Exempel – fyllning från förorenat område  Biotillgängligheten varierar mellan ca 5 och 50%  Biotillgänglighet varierar mellan fyllningstyper.  Biotillgänglighetsfaktorn platsspecifik.  I riktvärdesmodellen antas den relativa biotillgängligheten vara 1, dvs föroreningen har samma biotillgänglighet som i vid bestämning av det toxikologiska referensvärdet (TDI).

14 Biotillgänglighet i riktvärdesmodellen  Intag jord, oralt  Intag grönsaker  Upptag hud  Inandning damm Observera att biotillgängligheten varierar mellan exponeringsvägar!

15 Dosberäkning Utgår från  Identifierade exponeringsvägar,  Skyddsobjekt  Representativa halter

16 Dosberäkning

17 Riktvärden – ”baklängesberäkning”

18 Exempel – dosberäkning smultron  Halter av dioxiner ca 5 ggr högre i osköljda bär (2,5 ng TEQ/kg TS) jämfört med sköljda (0,55 ng TEQ/kg TS)  Indikerar förekomst av förorenat damm/jordpartiklar på bären. Hur mycket osköljda smultron kan ett litet barn (15 kg) äta utan att överskrida lågrisknivån? (utan/med hänsyn till andra källor)?  Drygt 1 dl / 0,1 dl per dag,  Drygt 2,5 l / 0,25 dl per säsong (3 veckor, 21 dagar) Hur mycket osköljda smultron kan en vuxen (70 kg) äta utan att överskrida lågrisknivån? (utan/med hänsyn till andra källor)  Drygt 6 dl / 0,6 dl per dag,  Drygt 12 l / 1,2 l per säsong (3 veckor, 21 dagar)

19 Exempel handelsträdgård 1. Vilken halt DDT är acceptabel i jord? Utgående från TDI  NOEL 0,05 mg/kg, dag  (O-)säkerhetsfaktor: 15  TDI = 0,05/15 = 0,00033 mg DDT/kg, dag Antag barn 10 kg äter 0,2g jord /dag (2*10 -4 mg/dag)  Acceptabel halt i jord för att inte överskrida TDI = 3,3*10 -4 /2*10 -4 = 1,7 mg DDT/kg TS (Dos = intag jord * halt i jord)

20 Exempel handelsträdgård 2. Vilken halt DDT är acceptabel i jord? Utgående från acceptabel halt i potatis Acceptabel halt i livsmedel (potatis): 0,05 mg DDT/kg TS Hur stort är upptaget i potatis? 3 mg DDT/kg i jord 0,38 mg DDT/kg i potatis  Upptagsfaktor: 0,38/3 = 0,13 Koncentration i jord för att inte överskrida 0,05 mg DDT/kg TS i födoämne: = 0,05/0,13 = 0,4 mg DDT /kg TS (Halt i föda = Upptagsfaktor * halt i jord)

21 Slutsats Miljöstyrelsen, Danmark  Acceptabel halt i jord 0,5 mg DDT/kg TS.  DDT klassificerat som cancerklass 2B, dvs möjligt cancerframkallande.  Inte styrande för riktvärdet

22 Exempel handelsträdgård 3. Vilken halt DDT är acceptabel i jord? Utgående från ev. cancerrisk  Acceptabel risk 1/100 000  Linjens lutning (SF 0 ): 3,4*10 -1  1*10 -5 / 3,4*10 -1 ~ 3* 10 -5 mg DDT/kg, dag  Jfr TDI ~3*10 -4 mg/kg, dag  Halt i jord 1,7 mg/kg TS

23 Exempel klorerade föreningar Hur karaktärisera (och kommunicera) hälsorisker?  Efter genomförd sanering finns lösningsmedel kvar i källområde.  Halterna i grundvatten ökar i GW 1 (7-8 m u my)  Radhus ca 30 m nedströms Urgrävda områden Källområde

24 Konceptuell modell, beräkningar

25 Resultat inomhusmätningar  Ämnen som ökar och har blivit höga i grundvattnet har inte påträffats i inomhusluft.  Två ämnen har påträffats i förhöjd halt i inomhusluft  Dikloretan, Bensen

26 Resultat - 1,2 dikloretan  Inomhus: <0,02 – 6,3 µg/m 3  Utomhus: <0,02 µg/m 3 Att jämföra med  Lågrisknivå hälsa: 3,6 µg/m 3  Bakgrund: 0,2 µg/m 3  Stadsmiljö: 0,4 – 1  Miljökvalitetsnorm: saknas

27 Resultat - Bensen  Bensen inomhus: 1,5 – 7 µg/m 3  Bensen utomhus: 3,6 µg/m 3 Att jämföra med  Lågrisknivå hälsa: 1,3 µg/m 3  Miljökvalitetsnorm: 5 µg/m 3  Miljömål: 1µg/m 3  Vintermätningar stadsmiljö 2008-2009: 0,6 – 2,2 µg/m 3  Minskning från 5,5 till 1 µg/m 3 sedan 1992  Socialstyrelsen (2006) – städer i Europa  Inomhus: 2 - 13 µg/m3  Arbetsmiljö: 4 - 14 µg/m3  Utomhus: 1 - 21 µg/m3 Vintermätning! Andra källor Bensin, bilavgaser Vedeldning, grillning Byggmaterial Rökning Sommarmätning 0,3 – 0,5 µg/m 3