Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning.

En presentation över ämnet: "Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning."— Presentationens avskrift:

1 Riskbedömning av föroreningsspridning

2 Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning  Att använda data från lakförsök i modellen

3 2014-12-10 3 Utlakning av föroreningar  Utlakning från förorenade massor  Föroreningar lakas ut med genomströmmande vatten  Föroreningsmängden minskar inte (konstant källterm)  Organiska ämnen sprids även med löst organiskt kol i grundvattnet  Bedömning av lakegenskaper  Jämviktsförhållanden antas (Kd-värden)  Metaller – försiktigt valda generella Kd-värden  Organiska ämnen – Kd-värdet beräknas från föroreningens förmåga att binda till organiskt kol (Koc) halten organiskt kol i jorden Grundvatten

4 Utlakning att tänka på för platsspecifika riktvärden  Standardiserade laktester  Skaktester och kolonntester  Platsspecifika värden för lakbarhet av metaller (Kd-värden)  Försök visar på god överensstämmelse med halter i markvatten  Standardiserade tester på gång för organiska ämnen 2014-12-10 4

5 Utlakning att tänka på för platsspecifika riktvärden  Tillämpning i riskbedömningen  Förändringar i pH eller redox påverkar lakningen av många metaller  Var misstänksam mot extremt höga Kd-värden  Långsamma kemiska reaktioner leder till att jämvikt inte uppnås  halten i laklösningen kan underskattas  Löslighetsbegränsningar - Kd-konceptet inte tillämpbart - Extrapolation osäker  Harmoniska medelvärden bör användas – Använd flera metoder att bedöma utlakningen:  Laktester, halter i grundvatten, kemiska egenskaper 2014-12-10 5

6 6 Skydd av grundvatten  Skydd av grundvatten på två sätt: 1.Dricksvattenbrunn:  Intag av dricksvatten ger exponering som ingår i det hälsoriskbaserade riktvärdet 2.Punkt där grundvatten skyddas:  Haltkriterier i grundvatten 50% av dricksvattennorm  KM grundvatten i området  MKM grundvatten 200 m från området  För platsspecifika riktvärden kan i vissa fall vara motiverat med endast skydd enligt punkt 2 2014-12-10

7 Utspädning i grundvattenzonen  Enkel modell som bygger på utspädning i grundvattenzonen  Tillrinnade grundvatten  Infiltrerande nederbörd  Spridning - dispersion  Ingen hänsyn till fastläggning eller nedbrytning av föroreningar  Parametrar:  Områdets storlek  Infiltration  Akviferens egenskaper Mäktighet Hydraulisk konduktivitet Gradient  Kontrollera om modellens resultat är rimliga 7 2014-12-10

8 Exempel grundvatten  Det förorenade området har en längd på 400 m och en bredd på 100 m  Infiltrationen i området är i dagsläget 100 mm/år  Grundvatten ligger på ett djup av 2 meter  Gradienten är 1%  Den hydrauliska konduktiviten 5. 10 -5 m/s  Akviferens mäktighet är 15 meter  Föroreningen antas ligga ovanför grundvattenytan

9 Kontroll av flöden  Rimliga flöden? Kolla Inmatning cell H74 & H75  Flödet i akviferen > genom de förorenade massorna.  Om flödet i akviferen << flöde genom föroreningen kan någon av de valda parametrarna vara orimliga.  Kolla även om flödet i akviferen motsvarar tillgången på grundvatten som kan bildas i aktuellt avrinningsområde.  Avståndsberoende (0, 50, 500 m)  Litet avståndsberoende stort område – Stor källterm Avstånd (m)Utspädning 012 5013 50022

10 10 Skydd av ytvatten  Utspädning av vatten som passerar genom förorenade massor i ett ytvatten:  Modell anpassad till små vattendrag ( 1 miljon m 3 /år, 30 l/s )  Ingen förångning eller nedbrytning av föroreningar i ytvattnet  Ingen ackumulation i sediment  Haltkriterier:  Metaller: halter ska inte avvika markant från normala halter  Organiska ämnen: halter ska inte medföra negativa miljöeffekter 2014-12-10

11 Utspädning ytvatten 2014-12-10 11 Förorenad mark Q CL = Area * Infiltration (m 3 /år) Q SW = Sjövolym/omsättningstid (m 3 /år) Q SW = Vattenföring i vattendrag (m 3 /år) Utspädningsfaktor = Q SW / Q CL

12 Exempel ytvatten  Recipienten är Nyköpingsån med en medelvattenföring på 25 m 3 /s □  Utspädning 200 000 ggr  Riktvärde spridning till ytvatten och belastning (total transport, medel 2001-2010):  Arsenik 18 000 mg/kg TS-> 240 kg/år400 kg/år  Bly 180 000 mg/kg TS-> 400 kg/år850 kg/år  Kadmium 790 mg/kg TS->16 kg/år10 kg/år  Koppar 120 000 mg/kg TS-> 800 kg/år2300 kg/år  Zink 470 000 mg/kg TS-> 3100 kg/år3000 kg/år  Uppenbart orimligt!  10-percentil av flödet 7 m 3 /s -> utspädning 55 000 ggr  Utgångspunkt andel av belastningen ?

13 Exempel ytvatten 2  Recipienten är en sjö med en yta på 10 km 2 och ett medeldjup på 8 meter. Volym 80 000 000 m 2. Omsättningstiden är 0,76 år (278 dagar).  Den vik av sjön där utsläpp sker är 0,1 km 2 har ett medeldjup på 2 meter. Volym 200 000 m 2. Omsättningstid är 0,038 år (14 dagar).  Utspädning:  Sjön 1/25 641  Viken 1/1316.

14 Spridning att tänka på för platsspecifika riktvärden  Kontrollera rimlighet i utspädning i grundvattnet  Kontrollera flöden genom förorenade massor och flöden i akviferen  För stora sjöar och vattendrag kan modellen ge en orealistisk utspädning  utsläpp av stora föroreningsmängder ”tillåts”  beräkna belastningen (kg/år)  utgå från utspädning i delvolymer  Om riskerna på grund av spridning är viktiga bör en fördjupad riskbedömning göras 2014-12-10 14

15 Bedömning av belastning  Haltbaserade kriterier  Avvikelse från normala halter  Jämförelse med effektkriterier Miljökvalitetsnormer Utländska kriterier (Kanada, Nederländerna)  Kan vara svårt att mäta halttillskott  Diffusa utsläpp  Stora variationer i flöden och läckage  Andra källor  Direkta prover/Passiv provtagning  Man kan inte mäta framtida belastning 2014-12-10 15