Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Definitioner Sverige som enhetsstat ”Riksdagen är folkets främsta företrädare” (rf 1 kap 4 §), men 1 § säger att: ” All offentlig makt i Sverige utgår.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Definitioner Sverige som enhetsstat ”Riksdagen är folkets främsta företrädare” (rf 1 kap 4 §), men 1 § säger att: ” All offentlig makt i Sverige utgår."— Presentationens avskrift:

1 Definitioner Sverige som enhetsstat ”Riksdagen är folkets främsta företrädare” (rf 1 kap 4 §), men 1 § säger att: ” All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.” Kommunal självstyrelse - ”att lokala enheter ombesörjer kollektivt finansierade förvaltningsuppgifter, varvid kommunmedlemmarna har möjlighet att fatta beslut och direkt medverka i förvaltningsprocessen”. Vad är en kommun? Definitionsmässigt: - Territoriellt avgränsade enheter för lokal självstyrelse - Offentligrättsliga personer - Obligatoriskt medlemskap - Offentligrättsliga befogenheter (beskattningsrätt, avgifter etc).

2 Kommuner ÅrAntal kommuner Landsting 2 Regioner (Skåne, Västra Götaland)

3 Ekonomi Ca två tredjedelar av den offentliga sektorns konsumtion. ca % av inkomsterna är skatteintäkter Avgifter (ca 8%) Statsbidrag (ca 14%)

4 Kommunalskatten

5 Den kommunala kompetensen Anger den yttre ramen för kommunens handlingsfrihet Vad måste kommunerna göra? Vad får kommunerna göra? Vad får kommunerna inte göra? Regleras av kommunallag och ett 20-tal speciallagar

6 Verksamhet i kommun/landsting

7 Verksamheten i kommunerna

8 Kommunal kompetens: vad får kommunerna göra? Normen för den kommunala kompetensen är allmänintresset. (KomL 2:1) Kommunen är berättigad att ägna sig åt viss verksamhet om det med hänsyn till arten av verksamheten är av allmänt intresse för kommuninvånarna. Detta gäller även om det endast gagnar ett mindre antal kommunmedlemmar. Att sätta upp gatubelysning i ett visst område, gagnar ju bara de som bor eller verkar i området. Det behövs alltså inget kvantitativt behov för att beslutet skall vara kompetensenligt.

9 Lokaliseringsprincipen Ej understödja enskilda Förbud mot spekulativ verksamhet Självkostnadsprincipen Kompetensbegränsande principer

10 Lokaliseringsprincipen KomL 2:1 Det allmänna intresset skall ha anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar. Lokaliseringsprincipen grundas på territoriell indelning. Det är dock inte nödvändigt att den verksamhet som bedrivs av kommunen skall ske inom kommunens gränser. Det avgörande kan istället vara att det finns ett intresse knutet till kommunen. Exempel på detta är flygtrafik, eldistribution och vägtrafik som är till nytta för den egna kommunen och dess invånare.

11 Kommunen får inte Detta innebär att kommunen inte får befatta sig med angelägenheter som ankommer på någon annan kommunal enhet. Kommunen får inte befatta sig med rent statliga angelägenheter som tex. försvars- och utrikespolitik. Kommunen får inte agera inom penning- och kreditväsende som skall handhas av staten och enskilda bankinrättningar. Inte lämna stöd åt enskilda kommunmedlemmar utan stöd i författning KomL 2:1

12 Generellt förbud Det anses inte vara en kommunal angelägenhet av allmänt intresse att understödja enskilda och såldes finns ett generellt förbud mot detta. Kommunen kan inte efterskänka skulder som enskilda har till kommunen. Undantag från denna princip är tex. minne- och hedersgåvor, tjänsteförmåner om det syftar till att behålla personal eller underlätta rekrytering samt bidrag till personalvårdande verksamhet.

13 Förbud mot spekulativ verksamhet KomL 2:7 Kommunen får inte bedriva verksamhet med huvudsakligt syfte att skapa vinst. En grundläggande förutsättning för en kommuns rätt att bedriva näringsverksamhet gäller att verksamheten skall vara ”allmännyttig” eller åtminstone framstå som sådan.

14 Utesluter inte vinst Detta utesluter inte att kommunala verksamhet får generera vinst, men syftet skall vara något annat än att skapa vinst – nämligen att tillgodose ett allmänt samhälligt intresse.

15 Förbud mot understöd av enskilda företag KomL 2:8 En kommun kan vidta åtgärder för att främja näringslivet i en kommun genom att tex. tillhandahålla lokaler för olika verksamheter. Åtgärder till stöd för företagarkollektiv är tillåtna. Däremot är stöd som riktar sig till enskilda företagare inte tillåtna. Stöd till enskilda företagare faller utanför den kommunala kompetensen.

16 Undantag Om det finns synnerliga skäl kan stöd lämnas till en enskild näringsidkare. Tex. en livsmedelsbutik i glesbygden för att tillhandahålla en minimiservice åt hushållen.

17 Likställighetsprincipen KL 2:2 Kommunens medlemmar skall behandlas lika, om de befinner sig i samma situation. Kommunens medlemmar får behandlas olika trots att de befinner sig i samma situation, men det förutsätter att särbehandlingen sker på saklig grund.

18 Självkostnadsprincipen 8 kap 3 c § När en kommun bestämmer storleken på sina avgifter är de inte lika fria att bestämma detta själva som när ett privat företag sätter sina priser. Kommunens avgiftssättning begränsas av självkostnadsprincipen. Avgifterna får inte bestämmas till sådana belopp att de tillför kommunen en vinst, dvs. avgiften får inte överstiga kostnaden. Syftet med regeln är att hindra kommunerna att utnyttja den monopolställning de ofta har på avgiftsbaserad kommunal verksamhet.

19 Styrelsedoktriner för den lokala nivån SjälvstyrelseFolkstyre Lagstyre

20 Den kommunala demokratin Fullmäktige Partier Väljare Styrelsen Nämnder Förvaltning Brukare, kunder, klienter, medborgare

21 De kommunala organen Fullmäktige Kommunstyrelsen Nämnder Revisorer Beredningar Utskott Partsammansatta organ Självförvaltningsorgan Kommunalförbund Kommunala bolag

22 Fullmäktige KomL 3:1 Beslutande politisk församling vilket är det främsta kommunala organet och utövar kommunens beslutanderätt.

23 Fullmäktiges uppgifter - beslut enligt KomL Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor (avgifter) (central uppgift!!) Nämndernas organisation och verksamhetsformer Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar Val av revisorer och revisorsersättare Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda Årsredovisning och ansvarsfrihet Folkomröstning i kommunen eller landstinget

24 Även fatta beslut till följd av annan lag eller författning Räddningsplan Renhållningsordningen Renhållningstaxa Detaljplan

25 Funktionsfördelning Genom RF 1 kap fastslås en funktionsfördelning mellan beslutande kommunala organ och förvaltande kommunala organ. Enligt RF 1:7 skall beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar medan det för den offentliga förvaltningen skall finnas förvaltningsmyndigheter. I RF 11:7 stadgas att kommunens beslutande organ (fullmäktige) är förhindrad att bestämma hur förvaltningsmyndigheterna skall besluta i ett särskilt ärende.

26 Fördelning Fullmäktige utöver kommunens beslutanderätt och kommunstyrelsen jämte övriga nämnder förvaltar och verkställer. Fullmäktige har det övergripande politiska ansvaret för kommunens verksamhet och utveckling. Nämnderna är beroende av de riktlinjer och anvisningar som fullmäktige har beslutat om, men när nämnderna handlägger konkreta förvaltningsärenden agerar de i princip självständigt och på eget ansvar.

27 Kommunstyrelsen 3:1 & 6:1-6 Har en ställning som kommunens ledande förvaltningsorgan. Kommunens ”regering” Permanent ”samlingsregering”

28 Kommunstyrelsens övergripande uppgifter Leda och samordna förvaltningen av kommunens och landstingens angelägenheter Ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala företag och kommunalförbunds verksamhet Följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska ställning Hos fullmäktige, nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs KomL 6:2 Infordra yttranden och upplysningar från beredningar, anställda och nämnder

29 Kommunstyrelsens mer administrativa uppgifter Bereda eller yttra sig i ärenden som avgöra av fullmäktige Verka för förenklingar i verksamheten som underlättar de enskildas kontakter med kommunala organ Föra kommunens talan Upprätta förslag till budget Verka som arkivmyndighet

30 Nämnder KomL 3:3 En nämnd har till uppgift att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Nämnderna uppgifter är i viss mån av osjälvständig art. Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs och nämnderna fungerar som beredningsorgan år fullmäktige KomL 3:14. Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med av fullmäktige fastställda mål och riktlinjer, samt i enlighet med lag, förordning och reglemente, KomL 6:7

31 Nämnderna skall ansvara för Förvaltning – tex. anställning eller inköp av utrustning Ärenden som nämnden enligt lag eller författning skall handha, tex. SoL, Lag om skydd mot olyckor etc. Grundlagsfäst beslutanderätt vid myndighetsutövning Frågor som delegerats från fullmäktige, tex. Fastighetsförsäljning Potentiell konflikt mellan ”det lagstyrda” och ”det folkstyrda”.

32 Delegation Genom KomL 3:10 finns möjlighet att delegera beslutanderätt från fullmäktige till nämnderna. Delegationsrätten är dock begränsad genom KomL 3:9, där de ärenden som inte kan delegeras anges. Inte heller går det att delegera beslutsrätten när det står i annan lag eller författning att fullmäktige skall besluta i frågan.

33 Beslutsgången i kommunen Initiativ tas genom styrelsen, kommunal nämnd, ledamot (motion), framställan från landsting, annan kommun, tjänsteskrivelse från chefstjänsteman etc, eller sk. ”medborgarförslag”. Beredning av en eller flera facknämnder. KS avger förslag till KF Beslut i KF Laglighetsprövning (överklagan till länsrätt inom 3 veckor). Verkställighet – KS och övriga nämnder

34 Kommunal förvaltningsorganisation Sektoriell organisation och 70-tal Territoriell organisation tal Funktionell organisation tal

35 Sektoriell organisation

36 Funktionell organisation

37 Territoriell organisation

38 Kommunala utvecklingsdrag ProblemLösningar 1950-tal: Liten skattebas, ”amatörism” - Sammanslagningar - Växande administration TjänstemannadominansProfessionella politiker Växande distans mellan väljare och valda Kommundelsnämnder Problem med koordinering och återigen amatörism Privatisering och marknadslösningar 2000-tal: Minskade möjligheter för medborgerligt inflytande Demokratiexperiment

39 Demokratiexperiment du möter i kommunerna. Stadsdelsnämnder/kommundelsnämnder Förnyelse av fullmäktige Kommunala folkomröstningar och folkinitiativ. Medborgarpaneler Valfrihetsdemokrati Kollektivt brukarinflytande

40 Politiker och tjänstemän i den ”nya tiden” Ökat tjänstemannavälde i kommunsammanslagningarnas kölvatten Idag: ”ömsesidigt förtroende”, men professionalisering har lett till en maktförskjutning Förvaltningscheferna (Brandchefen) - uttolkare av vaga/oklara politiska beslut - Handledare åt politikerna - Agendasättare

41 Den regionala nivån Landsting och länsstyrelse Länsstyrelsen: ”statens förlängda arm” Uppgifter: Ge råd och information. Utöva tillsyn - kontrollera att olika verksamheter följer lagar och riktlinjer. Myndighetsuppgifter - ge tillstånd, pröva överklaganden av kommunala beslut och sammanställa information. Samordna länets krafter genom att ta initiativ till olika möten och aktiviteter. Ge bidrag till olika verksamheter.

42 Den regionala nivån (forts) Landstingens uppgifter: Totalansvar för hälso- och sjukvården

43 Regionernas renässans? Den regionala nivån allt viktigare efter EU-medlemskapet Sedan 1997 pågår försök med ökat regionalt självstyre. I Västra Götalands län och Skåne län har landstingen tagit över ansvaret för den regionala utvecklingen från länsstyrelsen. Dessa två landsting kallas därför regioner eller (direktvalda) regionala självstyrelseorgan. De här försöken pågår fram till Från år 2003 kan landstinget och kommunerna i ett län bilda regionala samverkansorgan. Alla kommuner i länet måste då vara med. I sju av Sveriges 21 län finns det samverkansorgan (mars 2003). Nya organisationsmönster i regionerna

44 Politisk organisation

45 Tjänstemannaorganisation


Ladda ner ppt "Definitioner Sverige som enhetsstat ”Riksdagen är folkets främsta företrädare” (rf 1 kap 4 §), men 1 § säger att: ” All offentlig makt i Sverige utgår."

Liknande presentationer


Google-annonser