Hinduism. Varför behandla hinduismen i skolan? ”Termen hinduism förespeglar enhet där det i själva verket bara finns mångfald” Schalk (1996, s. 363)

En presentation över ämnet: "Hinduism. Varför behandla hinduismen i skolan? ”Termen hinduism förespeglar enhet där det i själva verket bara finns mångfald” Schalk (1996, s. 363)"— Presentationens avskrift:

1 Hinduism

2 Varför behandla hinduismen i skolan?

3 ”Termen hinduism förespeglar enhet där det i själva verket bara finns mångfald” Schalk (1996, s. 363)

4 Hinduism… Ordet kommer från sindhu ’flod’, en regional beteckning på området och folket kring Indus. ”Hinduism” som begrepp är en västerländsk konstruktion som anammats av indierna själva Ingen enhetlighet – enorm mångfald! Lång historia av utveckling och förändring. Ingen grundare/stiftare, ingen given startpunkt, i praktiken ingen generellt accepterad lära Hinduism - en enormt brokig samling religiösa traditioner med ursprung i Indien och som uppvisar vissa ”familjelikheter” En vetenskaplig definition: Hinduismen består av de eftervediska smartatraditioner som nominellt accepterar Veda som auktoritet. I motsats till de eftervediska smartatraditioner som inte accepterar Vedas auktoritet (ex. buddhismen, jainismen).

5 Att begrunda Skillnaden mellan folklig hinduism och filosofisk hinduism (den lilla och stora traditionen) Större sanskritisk tradition och mindre icke-sanskritisk tradition Rymmer såväl monoteistiska, dualistiska som polyteistiska riter och föreställningar Skillnader på by- kast- och individnivå

6 Några filosofiska grundtankar Världen är evig Gud är världen Självet (medvetandet) är oföränderligt Okunskap skapar världens mångfald Okunskap skapar samsara (återfödelsen)

7 Några centrala begrepp Samsara Dharma Atman Karma Moksha Yoga … som betyder?

8 Samsara Återfödelsens förlopp Orsakas av okunskap ”Liksom en man avlägger gamla kläder, som slits ut, och tager nya på, Så kastar atman sina gamla kroppar och går i ständigt andra in” (Bhagavadgita 2:22)

9 Dharma Betydelse ungefär ”Stödja, göra fast” ”Världsordning” Kosmisk princip Social princip

10 Karma Betyder ungefär ”handling” Moralisk orsakslära Konsekvenser i detta eller nästkommande liv Individens förmåga till förändring

11 Atman Självet, det egentliga jaget, medvetandet Oskapat, evigt, oföränderligt I kroppen

12 Moksha Självets befrielse från samsara Befrielse från okunnighet Enligt vissa skolor: individualitetens förlust, att inte se världen utifrån sitt egocentriska perspektiv

13 Olika vägar till moksha (befrielse) Handlingens väg Insiktens (kunskapens väg) Bhaktihängivenhetens väg

14 Några olika synsätt (darsana) dock: Samkhya. Dualism (tvåhet) mellan jaget och materien. Människan tror felaktigt att jaget är fången i materien. Befrielse genom att överkomma denna förvillelse. Vedanta. Identitet mellan atman och brahman. Insikten om enheten ger befrielse. Icke dualistisk. Materien är maya en illusion). Mimamsa. Befrielse genom att utföra rituell plikt (från Veda). Handlingens väg Yoga. Insiktens väg, besläktad med samkhya. Insikt om ursprunglig dualism mellan jag(gud) och materia ska nås. Olika regler. Nyaya och vaisesika. Genom rätt kategorisering av verkligheten = befrielse.

15 Hinduismens historia i stora drag Vediska perioden 1200- 500 f Kr Perioden 500 f. Kr – 500 e. Kr Perioden 500 e. Kr – 1206 e. Kr Perioden 1206 e. Kr – ca 1500 1500 – nutid

16 Vedisk tid Indoeuropéer, invandring, nomadliv – bofasthet Expansion, arya- dasya Vedalitteraturen (avspeglar ca 1200 – 500 f Kr): Veda ’vetande’. Delar 1) Rigveda, Samaveda, Yajurveda, Atharvaveda 2) Brahmanalitteraturen 3) Aranyaka- böcker, Upanishad 4) Sutras Offerkult Gudomar, exempelvis Indra, Rudra, Agni, Vishnu Varnasystemet (brahmaner, ksatrya, vaishya, sudra), antas ha uppkommit genom offer

17 Ca 500 f. Kr Dynamisk tid: instabila statsbildningar med omgivande territorium, otrygghet och lidande … Nya filosofiska idéer, vidareutvecklingar och reaktioner på vediska litteraturen: a)kritik av offret, riten erbjuder inte odödlighet, b)inte heller livet erbjuder välsignelse, c)föreställningar om identitet atman-brahman, d)insikt och befrielse genom övningar e)maya ’illusionen’, f)karma, g)bhaktifromhet MEN OCKSÅ buddhism och jainismen som ”övergav” Vedas auktoritet

18 500 f. Kr – 500 e. Kr – eftervediska smartatraditioner Vediska gudomar omtolkas. Vishnu och Shiva blir dominerande gudomar Bhaktireligiositeten Dharma, karma, samsara Sex ”vägar” till befrielse ’moksha’! Läran om kasterna befästs Läran om livets stadier Litteratur: Mahabharata, Ramajana

19 500-1206 e. Kr. Puranalitteraturen: mytologiserande historieskrivning Agamalitteraturen ’traditioner’ Tantralitteraturen ’böcker’ Vedanta-filosofin, Shankara (788-820): Monism: ingen tvåhet mellan atman och brahman. Mångfald är maya (illusion)

20 1206 – ca 1500 Islams expansion! Mongolerna och sultanatet i Delhi Dialog hinduer och muslimska indier = sikhismen

21 1500- nutid Kolonialismen Kolonialismen framtvingade Indiens enande Befrielsekamp fram till år 1947 Mahatma Gandhi Under västerländsk influens: hinduiska reformorganisationer Konflikter muslimer – hinduer (Pakistan) Sekterism i norr

22 Hur skulle du undervisa om hinduismen i en årskurs 4? Diskussion! Möjligheter? Problem/Svårigheter? Vad skulle du ta din utgångspunkt i?