Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mobbning, diskriminering och kränkningar – i ett gruppsykologiskt perspektiv Matts Dahlkwist, 2013 Matts Dahlkwist, 2013 Institutionen för Pedagogik, Didaktik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mobbning, diskriminering och kränkningar – i ett gruppsykologiskt perspektiv Matts Dahlkwist, 2013 Matts Dahlkwist, 2013 Institutionen för Pedagogik, Didaktik."— Presentationens avskrift:

1 Mobbning, diskriminering och kränkningar – i ett gruppsykologiskt perspektiv Matts Dahlkwist, 2013 Matts Dahlkwist, 2013 Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Utbildningsvetenskap Uppsala Universitet

2 Mobbning – definitioner och tidsbundenhet 1789: ”mob or a group of people in attacking, harassing, or crowling round a person” (Gill 2011) tal: Socialt problem i ett skandinaviskt kontext. Tidiga kopplingar till etologi, aggressions- och folkmordsbegreppen. Från 1980-tal: Internationell vetenskaplig disk. och synliggörande (Larsson 2010) Synliggörande: Från latent till manifest problem (Larsson 2010) Allmän def: Obalans i styrka och makt Avsikt att tillfoga skada eller obehag Upprepas under tid Olweus, 2001, Thornberg 2006

3 Mobbningens många ansikten Mobbning kan vara:  Fysisk  Verbal och ickeverbal  Psykisk eller relationell  Digital oftast mellanformer En särskild kategori (men med inslag från en eller flera av ovanstående kategorier) kan könsmobbning utgöra. Formerna kan vara exempelvis spridning av rykten av sexuell karaktär, olika former av sexuellt fysiskt närmande, sexuellt färgade kommentarer, minspel och kroppsspråk med en kränkande sexuell innebörd eller verbala sexuella förslag. Alternativ distinktion: Indirekt eller direkt mobbning (Thornberg m fl)

4 Digitala kränkningar 2000-talsfenomen: Har ökat mycket snabbt i frekvens - kännetecken och karaktäristika:  ”Den förlängda skolgården”  Anonymiteten. Man behöver inte se eller möta den man trakasserar  Det skrivna ordets makt. Lätt att misstolka, inget kroppsspråk. Var går gränsen till ironi?  Spridning till en världsomspännande publik  Social tillhörighet – grupptillhörighet contra avsaknad av egen fristad.

5 Ungdomar om nät-trakasserier (Skolverket 2011)  Många ungdomar rubricerar digitala kränkningar som ”mindre allvarligt”  Många unga ser nätet som en ”laglös gråzon”  Många har någon gång blivit utsatta för sextrakasserier på nätet  1/3 är ex vis oroliga för att någon ska lägga ut bilder utan godkännande  ”Face-rape”

6 Mobbning: Myt eller verklighet?  1. Byte av skola är i regel en god lösning för den som blir mobbad  2. På stora skolor är risken att bli mobbad större än på mindre skolor  3. Det är vissa yttre egenskaper hos individen som är avgörande för vem som blir mobbad  4. Den som mobbar gör det oftast för att kompensera en svag självkänsla  5. Mobbaren har oftare en lägre våldströskel och är oftare fysiskt starkare än genomsnittet  6. Den som mobbas har oftare en mindre god föräldrakontakt  7. Bland mobbare finns en klart högre risk att bli kriminell senare i livet  8. Mobbning förekommer mest frekvent på väg till eller från skolan.  9. Den som mobbar har en sämre status i klassen/kamratgruppen, i jämförelse med genomsnittet  10. Frekvensen av mobbning har ökat kraftigt de senaste 10 åren  11. Frekvensen av mobbning skiljer sig markant åt mellan olika länder  12. Frekvensen av mobbning minskar stadigt ju högre upp i skolåren man kommer.  13. Digital mobbning är vanligare bland pojkar än bland flickor.

7 Organisations- och sociokulturella faktorer Skolstorlek: Inga signifikanta skillnader i mobbningsfrekvens. Landsbygd – storstad: Inga signifikanta skillnader. Socio-ekonomisk status: Klar skillnad. Olweus 2006

8 Gruppfaktorer  Störst risk: - i stationära grupper och miljöer - vid stort grupptryck - Vid stor osäkerhet i gruppen

9 Frekvens  7-9% av eleverna är mobbade i grundskolan, minst någon gång  1-2% är mobbade under ett år eller längre  Flickor och pojkar är lika utsatta  1-2% är mobbade av lärare Skolverket 2011 Olweus (2001) Thornberg (2006)

10 Byte av skola?  Fram till för 7-8 år sedan få diskussioner om skolbyte för mobbaren. Konsekvenser av skolbyte för den mobbade?

11 Mobbaren Personlighetsdrag hos den typiske mobbaren:  är aggressiv, har låg våldströskel[1] Olweus betonar aggressivitet som nyckelfaktor[1]  ser ofta våld som ett lönsamt sätt att lösa konflikter[2][2]  är ofta antisociala och fysiskt starka[3][3]  är självsäker, impulsiv och saknar empati[4][4]  är åtminstone medelmåttigt populär i skolan[4][4]  är inte sällan en ”ledartyp” [4][4]  har skolkunskaper under genomsnittet[4][4]  starkt maktbehov( 2) [1][1] Olweus (1994). [2][2] Andershed m fl (2001); Olweus (1998). [3][3] Craig (1998). [4][4] Baldry & Farrington (2000).

12 Mobbning: Psykiska konsekvenser utsatt för mobbning nedstämdhet och depression Forskning visar på ett tydligt samband mellan att vara utsatt för mobbning i grundskolan och frekvensen av olika former av senare psykologiska problem som psykosomatiska symtom, nedstämdhet och depression. Detta gäller både pojkar och flickor. Kalitala-Heino, Rimpelä, Rantanen & Rimpelä (2000); Slee (1995).

13 Mobbaren: Livskonsekvenser mobbar Barn som mobbar och är aggressiva löper en större risk att senare i livet vara involverade i problembeteenden som kriminalitet, våldshandlingar och alkohol- missbruk missbruk: Cirka 4 gånger större risk för kriminalitet senare i livet Olweus (1991); Colvin m fl (1998)

14 Mobbad och mobbare hälften av barnen som blivit mobbade också mobbat själva [2 Forskning visar att det är relativt vanligt att barn är både mobbare och mobbade[1]. I en svensk studie hade hälften av barnen som blivit mobbade också mobbat själva [2].[2[1][2] [1][1] Olweus (2001); Andershed m fl (2001). [2][2] Svensson (1999). Passiva contra provocerande mobboffer (Thornberg) Andra roller i spelet: passiva mobbare, medlöpare, åskådare/underbyggare, outsiders, whistle blowers (bl a Olweus, Thornberg, Salmivalli)

15 Mobbning i ett genusperspektiv Pojkar mobbar mer än flickor oftare är pojkar än flickor [1 Pojkar mobbar mer än flickor, oavsett årskurs. De mobbade är oftare är pojkar än flickor [1] Pojkar mobbar oftare i form av fysiska trakasserier och verbala hot medan flickor oftare mobbar genom ryktesspridning och utfrysning [2]. Digital mobbning är vanligare bland flickor [3]. [1 ] [2] [3] [1][1] Lösel & Bliesner (1999). [2][2] Bosworth m fl (1998). [3][3] Rigby (2009)

16 Aktuell lagstiftning Diskrimineringslagen 1/1 2009: - Tillsynsansvar: Statens skolinspektion Tre graderingar: Kritik mot huvudman – Vissa brister i förfarandet – Ingen kritik. Ärende ej kopplat till specifik diskrimineringsgrund - Anmälan till: Barn och elevombudet (BeO) Ärende baserat på någon av diskrimineringsgrunderna: - Anmälan till: Diskrimineringsombudsmannen (DO) (Skolverket 2009/2011)

17 Diskrimineringsgrunderna  Kön  Etnisk tillhörighet  Religion eller annan trosuppfattning  Sexuell läggning  Funktionshinder  Könsöverskridande identitet eller uttryck  Ålder Ge exempel!

18 Anmälningshistorik  Ofta infekterade relationer hem/skola  Etnisk samt funktionsnedsättning, sexuella kräkningar under lång tid de vanligaste diskrimineringsgrunderna  Dokumentationen är mycket viktig  Vårdnadshavare står i allmänhet bakom  Nya Skollagen: Rätt att överklaga beslut (Skolverket 2011)

19 Framgångsfaktorer i arbetet mot olika former av kränkningar  En gemensam definition och uppfattning av företeelsen mobbning  ”A whole school approach” - en tydlig gemensam och välförankrad policy på skolan - en väl förankrad likabehandlingsplan.  Att all personal tydligt visar att de inte accepterar kränkningar i någon form eller någon form av mobbningstendenser på skolan. nulägesanalys  Regelbunden utvärdering och nulägesanalys på skolan.  En tydlig uppmuntran till elever och föräldrar att försöka stoppa övergreppen  Gemensamma diskussioner och värdegrundsövningar, såväl bland personal, bland elever och personal tillsammans med elever. Att initiera diskussioner bland eleverna – s k peer meditation  Vuxennärvaron en nyckelfaktor: Att personalen regelbundet besöker platser på och runt omkring skolan, där de vanligen inte brukar vara.  Åtgärder som syftar till att minska enskilda barns och ungdomars sociala isolering och ensamhet viktiga för att involvera i skolors åtgärder som att eliminera mobbning.  Gemensamma aktiviteter för att svetsa samman nya klasser/gruppkonstellationer från början. (Rigby 2007).

20 Skolans arbete mot kränkningar och diskriminering  Krav på likabehandlingsplan  Krav på aktiv elevmedverkan  Årlig kartläggning och nulägesanalys  Egen plan för varje skolverksamhet  Utvärdering och långsiktighet Hur är skolans plan förankrad? (Skolverket 2009)

21 Arbete på kort och lång sikt Främjande Långsiktigt värderingsarbete, medvetandegörande undervisning integrerat i alla ämnen Elever medverkar aktivt Relationsbefrämjande aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap Förebyggande Konkret arbete i skolan, t ex värdegrundsövningar, samlingar, schemalagt rastvaktssystem, ordningsregler, uppsikt på högriskområden Personalutbildning Kartläggning av elevernas situation Disciplinära strategier Åtgärdande Väl förankrade åtgärdsrutiner när det inträffar Dokumentation utifrån utarbetade rutiner (Skolverket 2009/2011)

22 Program mot mobbning Vetenskaplig evidens: Samma program i hela landet? Jfr Finland. Skolverkets utvärdering : Några program har tonvikten på främjande (ex Skolmedling), andra på åtgärdande (ex Farsta) eller förebyggande (SET) åtgärder. Få program är ”heltäckande”. Inga program uppfyller samtliga krav Mest heltäckande: Olweus’ antimobbningsprogram. (bland 11 godkända av 101 granskade program i en internationell studie) Skolverket, 2011

23 Programexempel: Olweus OLWEUS KÄRNPROGRAM ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR:  Medvetenhet och engagemang hos de vuxna ÅTGÄRDER PÅ SKOLNIVÅ:  Undersökning med frågeformulär  Studiedag om mobbning  Bättre rastvaktsystem  Pedagogiska samtalsgrupper  Bildande av samordningsgrupp Källa:

24 Programexempel: Olweus ÅTGÄRDER PÅ KLASSNIVÅ:  Klassregler mot mobbning  Regelbundna klassråd/klassmöten  Klassföräldramöte ÅTGÄRDER PÅ INDIVIDNIVÅ:  Allvarliga samtal med mobbare och mobboffer  Samtal med föräldrarna till inblandade elever  Individuella åtgärdsplaner Källa:

25 Insatser mot mobbning: Olweus Innehåll: Insatser sker på hela skolan, i klassrummen och med enskilda elever. Det handlar om nya rutiner, regler, samarbetsövningar, föräldrakontakter och information. Nackdel: Kostnaderna. minskade med procent Resultat: Andelen som upplevde sig mobbade minskade med procent. Även effekt på aggressivitet och missbruk. Resultaten är upprepade i flera länder med positiva resultat. Viss kritik mot utvärderingen.

26 Med Värdegrundsarbetet i fokus Tydliga framgångsfaktorer:  En tydlig och synlig ledning som driver värdegrunds- och likabehandlingsarbetet framåt. Värdegrund är kopplad till organisation och resurser.  En väl förankrad och levande Plan mot diskriminering och kränkande behandling som är ett grundverktyg i värdegrundsarbetet – med elevmedverkan.  Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas på alla nivåer – med barn, mellan barn och vuxna och mellan de vuxna.  Kompetensutveckling: Att personalen är utbildad och väl motiverad att arbeta med värdegrunds- och likabehandlingsfrågorna. Att det finns konkreta verktyg i värdegrundsarbetet.  Tydliga mål på alla nivåer som utvärderas. En hög grad av medvetenhet om hur det ser ut i skolan, som grund för utvecklingsinsatser. Enkät med jämförelsefrågor varje år.  Att alla vuxna är ansvariga för vad som händer i skolan. Att det finns gott om vuxna överallt där barn/ungdomar rör sig. Bra för den vuxne att känna sig uppdaterad!  Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras i värdegrundsarbetet. T ex värderingsövning på föräldramöte, Temadag med föräldrar inbjudna.  Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället. Föräldrakontakter, företag och organisationer Skolverket, 2009.

27 Case/Dilemmaövningar Exempel: Situationer i skolvardagen 1. Ett gäng killar som i korridoren ständigt slänger glåpord av sexuell karaktär, då ensamma tjejen passerar.. 2. En lärare som lutar sig över en elev ”onödigt nära”… 3. Elev som är för orolig för att känna sig lugn under rasterna, vilka han helst tillbringar för sig själv i klassrummet eller korridoren. Han känner sig utanför och vågar inte fråga, ”krusa”… 4. Läraren kör med ”lätta gliringar” över elev som ofta inte har läst på sina hemuppgifter och har svårt att koncentrera sig under lektionerna… 5. Elev som talat om för sin mentor att han känner sig mobbad i klassen p g a att han är en av de få i klassen som är ”duktig”. När detta kommer fram till kamraterna, blir eleven kallad för ”smörgåsen” 6. Hector går mest för sig själv. Innerst inne känner han sig väldigt blyg, men vill inte visa det utåt. Istället spelar han ofta pajas och uppfattas som stöddig, trots att det i själva verket är tvärtom – han är ju väldigt osäker och vill helst vara ”en i gänget”…. 7. Ali går i år 9, är utsatt för grova skämt av sina kill-klasskompisar, skämt som exempelvis ”terroristen” … 8. Ulrik är handikappad, sitter i rullstol. Han vill väldigt gärna ”vara med”, men blir oftast ställd utanför. Till sist saboterar några av klasskamraternas hans rullstol genom att skruva loss delar eller punktera däcken…

28 Värderingsövningar Exempel: Olika villkor  Ställ stolar med ryggen mot varandra. Det ska vara en stol mindre än det totala antalet deltagare. Sätt på litet trevlig musik och låt deltagarna gå i rad runt stolarna. Efter 20 sekunder stoppas musiken. Då ska deltagarna hitta en stol och sätta sig ner. Den som inte får någon stol får gå och ställa sig åt sidan. De som åker ut får till uppgift att observera deltagarna, vilka fortfarande går runt stolarna. Fortsätt till dess att det bara finns några stolar kvar. Efter den första omgången blir det nya regler: En stol ställs några meter från de stolar som står med ryggen mot varandra. Dela upp hela gruppen i tre mindre grupper (1-3). Meddela att grupp 1 förutom stolarna i mitten också måste gå runt stolen längst bort. Detta leder till att grupp1 kommer att känna sig orättvist behandlad, många av dem kommer snabbt att åka ut. Diskutera övningen efteråt: Hur kändes det att också behöva går runt stolen längst bort? Övning 2: Hur kändes det i grupp 2 och 3? Kan man jämföra dessa övningar med någon annan situation i livet? Varför säger man inte ifrån när man får ”de bra reglerna” (grupp 2 och 3)? Hur reagerar den som får springa runt stolen längst bort? Kämpar man emot eller ger man upp? Vad händer om man inte orkar säga ifrån? Jämför med någon vardagshändelse. Vad händer med känslan hos de ”uteslutna” när dessa blir fler och fler?

29 Rollspel Exempel: Mobbningsscener Börja med att parvis eller i grupp i berättelseform skriva ner några situationer där mobbning förekommer. Varje grupp/par dramatiserar sedan en vald situation, så att den åskådliggörs i form av korta dramascener. Diskutera därefter vilka alternativ det finns för att hantera respektive situation på bästa sätt, alternativt genom att spontant göra en ”fortsättning” på dramatiseringarna, s k forumspel.

30 Uppdrag  Exempel: Utveckla en handlingsplan mot diskriminering - elevmedverkan Gå först igenom de 7 diskrimineringsgrunderna. 1. Försök inledningsvis att ge konkreta exempel på diskrimineringsfall på dessa grunder. 2. Arbeta gruppvis med 3-4 deltagare per grupp. Varje grupp får ett blädderblocksblad, där de skriver upp förslag, så konkreta som möjligt, på vad de vill göra på olika nivåer: I skolan, i klassen, gentemot enskilda klasskamrater, på fritiden och hemma i familjen. När alla grupper är klara, går ni tillsammans igenom de olika förslagen och sammanställer ”det bästa av varje” till en plan för hela klassen/gruppen. Föreslår flera grupper samma sak så ger det litet extra tyngd just åt detta förslag. Detta arbete ska sedan användas i det större arbetet med skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

31 Reflektionsövning Exempel: Egna erfarenheter och självrannsakan a. Finns det tillfälle(n) där du utsatt andra för någon form av diskriminering? b. Har du själv utsatts för någon form av diskriminering? c. Välj ut någon av dessa frågeställningar och berätta om en situation där det har inträffat. Diskutera vidare: Hur reagerade du? Hur borde du ha reagerat? Vad gav det mig att tänka på inför framtiden?

32 Diskussionsfrågor  Vilka typer av mobbning har du erfarenhet av? Ge exempel. Hur hanterades det? Hur borde det hanteras?  Hur kan man agera i den akuta fasen (pågående)  Vilka framgångsfaktorer kan vår skola bli bättre på?  Erfarenhet av program  Var går gränsen mellan att ”retas” och mobbning?  Vilka ”sanningar” om mobbning förvånar dig?  Digital mobbning på vår skola?  Frågor som inte togs upp i föreläsningen


Ladda ner ppt "Mobbning, diskriminering och kränkningar – i ett gruppsykologiskt perspektiv Matts Dahlkwist, 2013 Matts Dahlkwist, 2013 Institutionen för Pedagogik, Didaktik."

Liknande presentationer


Google-annonser