Institutionalisering och legitimering

En presentation över ämnet: "Institutionalisering och legitimering"— Presentationens avskrift:

1 Institutionalisering och legitimering
Berger & Luckmann (1967) Institutionalisering och legitimering Föreläsning 10 februari 2015 Marie Sépulchre

2 Idag ska vi prata om Berger & Luckmann
”Kunskapssociologi” / ”The Social Construction of Reality” Del 2: Samhället som objektiv verklighet Del 1: Grundvalarna för kunskap i vardagslivet Del 3: Samhället som subjektiv verklighet

3 Vad handlar boken om? Objektiv realitet Subjektiv realitet Institutionalisering (ordningen) det objektiva Socialisering (överförandet) det subjektiva Legitimering (rättfärdigande och motivering av)  Boken: Vad är (kunskaps)sociologi?

4 Sammanfattning av föregående föreläsning
Vardagsverkligheten Signifikanta/generaliserade andra Typifiering Språk Legitimering Kunskap Identifiering Sunt förnuft och expert kunskap Vidmakthållande av den subjektiva verkligheten Kokbok kunskap Kunskapsfördelning Social ordning Primär/sekundär socialisation Re-socialisation

5 Del 2: Samhället som objektiv verklighet

6 I ett nötskal Social ordning Legitimering (kognitiv och normativ)
Vanor Kunskapsförråd Institutionalisering, institution Identifiering Typifiering Objektifiering, reifiering Roll Symbolisk universum Historicitet, tradition Terapi, tillintetgörande (annihilation) Social kontroll

7 2.1 Institutionaliseringen
a) Organism och aktivitet

8 a) Organism och aktivitet (1)
Alla djur lever i stänga världar och är fördeterminerade av deras biologiska förutsättningar (kropp, instinkt) Människans instinkt är under-utvecklad i jämförelse med djurens instinkt Den mänskliga organismen (kroppen) utvecklar i relation till omgivningen. Den utvecklande människan interagerar med en särskilt naturlig miljö och med en särskilt kulturell och social miljö genom sina signifikanta andra

9 a) Organism och aktivitet (2)
Våra drifter är inte helt naturliga men är social utformade och har en social inramning t.ex. vår sexuella drift präglas (och begränsas) av den särskilda kulturen vi lever i Relationen mellan kroppen och jaget Människan är sin kropp Människan har en kropp

10 a) Organism och aktivitet (3)
Människan utvecklas i en särskilt social miljö Då kan man undra: ’Varifrån kommer den (stabila) sociala ordningen?’ Den sociala ordningen föregår en individ Den sociala ordningen är en pågående mänsklig produktion (tillverkning) Den sociala ordningen finns endast som en produkt av mänsklig aktivitet den sociala ordningen finns inte i naturen

11 2.1 Institutionaliseringen
b) Institutionaliseringens ursprung

12 b) Institutionaliseringens ursprung (1)
All mänsklig aktivitet är föremål för att bli en vana (habitualization) Det gäller både för sociala och icke-sociala handlingar T.ex. de rutiner vi har på morgonen: borsta tänderna, laga frukost Varför gör vi det? Vi behöver inte hitta på nya lösningar varje gång Vi behöver inte välja mellan en stor antal möjligheter Vi kan lägga vår energi på nya saker (innovation)

13 b) Institutionaliseringens ursprung (2)
Institutionalisering börjar alltid med vanemässigt beteende Institutionalisering sker närhelst en omsesidig typifiering av vanor är utförd av typer av aktörer En institution anger att en handling av typ X ska göras av en aktör av typ X Definition: en institution är en element av den sociala ordningen som innebär typifierade handlingar och roller Institutionalisering skapas när det finns minimum 2 pers., men i allmänhet skapas de i större samhällen

14 b) Institutionaliseringens ursprung (3)
Institutioner innebär historicitet Institutioner innebär kontroll Institutioner kontrollerar människornas händelser genom att ange hur alla ska agera Specifika kontrollmekanismer uppstår när individerna inte agerar som de ska Nya institutioner skapas hela tiden

15 b) Institutionaliseringens ursprung (4)
En institution underlättar relationen för att allas handlingar är förutsebara Institutionen är en bakgrund för handlingarna och möjliggör en arbetsfördelning Man skapar, deltar i och ändrar institutioner hela tiden En vana blir en institution när den är kristalliserade (fastlagt). Då anses institutionen som ’objektiv’ och har en tvingande effekt på individerna

16 b) Institutionaliseringens ursprung (5)
Alla individer födds i en värld där det redan finns många institutioner En individ lär sig normer och roller under socialisationen Alla institutioner framträder som Givna Oföränderliga Självklara Obs: en institution är alltid skapad av människor och underhållen av människors händelser Samhället är en mänsklig produkt. Samhället är en objektiv verklighet. Människan är en social produkt.

17 b) Institutionaliseringens ursprung (6)
Legitimering Förklaringar (kognitiv) och berättigande (normativ) För att svara på frågan ’Varför?’ T.ex ’Varför handlar mamma på lördagar?’ Mekanismer av social kontroll Är nödvändiga när institutionerna inte framkommer som självklara eller praktiska Särskilt när den nya generationen inte förstår institutionen T.ex. skolan

18 b) Institutionaliseringens ursprung (7)
Många olika institutioner skapas: hur hänger de ihop? Man behöver en viss koherens Institutioner har ’en logik’ Logiken kommer inte från själva handlingarna man från en reflexion om hur de kan hänga ihop Språket är det viktigaste verktyget för legitimering legitimerar särkillda institutioner legitimerar en samling av institutioner

19 2.1 Institutionaliseringen
c) Sedimentering och tradition

20 c) Sedimentering och tradition
En liten del av alla mänskliga erfarenheter stannar kvar i medvetandet (sedimentering) Språket objektiverar de erfarenheterna och gör dem tillgängliga till alla som förstår språket Språket är ett verktyg för att samla kunskaper och bevara dem (ett kunskapsförråd) Samhället har ett gemensamt kunskapsförråd av delade erfarenheter En viss erfarenhet kan bli tillgänglig även till de som aldrig har upplevt en viss händelse

21 c) Sedimentering och tradition
Kunskapsförrådet kan kopplas bort från den originella händelsen Samhället bygger system för att föra över kunskaper från en generation till den andra

22 2.1 Institutionaliseringen
d) Roller

23 d) Roller (1) Roller är objektifierade och får ett namn T.ex. lärare
En individ lär sig en roll under socialisationen En individ identifierar till en viss roll och agerar enligt rollen Individen kan också reflektera över sina roller Institutioner är förkroppsligade i de individuella erfarenheter genom roller T.ex. pappa, mamma, dotter, mormor konkretiserar institutionen ‘familj’ T.ex. domaren, åklagare, försvarare, målsägare konkretiserar institutionen ‘rättsväsendet’

24 d) Roller (2) Alla institutioner innebär roller. Roller representerar den sociala ordningen En roll kan representera en särskild handling ’att fälla domar’ representerar domarrollen. En roll kan representera en större institution T.ex. domaren kan representera rättsväsendet T.ex. kungen representerar Sverige

25 d) Roller (3) Institutioner kan representeras av Roller
Symboler (t.ex. flagga) Språk Utan konkreta mänskliga händelser är en institution inte fullkomligt verklig Varje roll är kopplad till det gemensamma kunskapsförrådet Roll-specifik kunskap (resurser, makt, hierarki) Allmän kunskap (sunt förnuft)

26 2.1 Institutionaliseringen
e) Institutionaliseringens räckvidd och former

27 e) Institutionaliseringens räckvidd och former
Reifiering är uppfattningen av mänskliga fenomen som om de var icke-mänskliga Den sociala ordningen är en mänsklig konstruktion Legitimeringen av den sociala ordningen gör att den sociala ordningen anses som objektiv Institutioner kan vara mycket komplexa (många roller, komplicerade legitimeringsteorier) och blanda in många människor Svårt att ändra pga kontrollmekanismer

28 a) Symboliska universas ursprung
2.2 Legitimeringen a) Symboliska universas ursprung

29 a) Symboliska universas ursprung (1)
’Legitimeringen som process beskrivs bäst som en ”andra ordningens” objektivering av betydelse’ först institutionalisering, sedan legitimering Många institutioner: fragmentering Legitimering gör att institutionerna är meningsfulla och har en koherent logik syftar till att integrera den institutionella fragmenteringen horisontellt syftar till att göra den subjektiva biografin begriplig och meningsfull vertikalt

30 a) Symboliska universas ursprung (2)
2 syften: kognitiv – förklarande varför det är som det är Normativ – rättfärdigande, värderande Varför det bör vara som det är

31 a) Symboliska universas ursprung (3)
T.ex: ’Varför måste jag gå i skolan?’ 4 nivåer av legitimering: För-teoretisk - ordförråd och konstaterande av ordningen T.ex. ’det är så’ Enkla förklaringar - sunt förnuft och ordspråk, sätter ihop olika betydelser T.ex. ’smarta barn gå i skolan’ Expertutsagor - teoretiska förklaringar T.ex. ’studier har visat att barn som går i skolan blir smartare och får ett jobb senare’ Symboliskt universum - abstrakt knyter ihop alla sektorer T.ex. Vetenskap förklarar världen

32 a) Symboliska universas ursprung (4)
Symboliskt universum ordnar upp På intersubjektiv nivå: integrerar olika institutioner, verkligheter och kunskapsanspråk till en begriplig helhet På subjektiv nivå: hjälper oss att göra vårt liv begripligt och sammanhängande Allt förklaras och rättfärdigas utifrån det symboliska universum Allt har en plats i det symboliska universum

33 a) Symboliska universas ursprung (5)
Det symboliska universum är en institution Har en historia Är socialt konstruerade Behöver legitimeras för att hålla bort de marginella situationerna Osäkerhet = hot Nattsidan - dagsidan

34 b) Universumbevarande begreppsmaskinerier
2.2 Legitimeringen b) Universumbevarande begreppsmaskinerier

35 b) Universumbevarande begreppsmaskinerier (1)
Symboliska universum är teoretiska konstruktioner Specifika procedurer för att vidmakthålla ett universum är nödvändiga när det symboliska universum har blivit ett problem Experter hittar komplicerade förklaringar

36 b) Universumbevarande begreppsmaskinerier (2)
symboliska universum möter problem När en grupp individer ifrågasätter förklaringarna T.ex. katoliker – protestanter När ett samhället möter ett annat samhället med ett annat symbolisk universum = den självklara vardagsverkligheten ifrågasättas 2 möjligheter Terapi Tillintetgörande (annihilation)

37 b) Universumbevarande begreppsmaskinerier (3)
Terapi: hålla individen i eller leda individen tillbaka till ’verkligheten’ (symbolisk universum) Mål = återhämta symmetrin mellan det objektiva och subjektiva verkligheten hos en individ så att den sociala ordningen anses som självklar

38 b) Universumbevarande begreppsmaskinerier (3)
Tillintetgörande (annihilation) Negativ legitimering: nekar alla förklaringar som inte passar i det symboliska universum Det andra symboliska universum är mindre korrekt Inkludera det andra universum i det första universum T.ex. kristendomen inkluderar ursprungliga traditioner (julgran)

39 I ett nötskal Social ordning Vanor Institutionalisering – institution
Typifiering Roll Historicitet – tradition Social kontroll Legitimering (kognitiv – normativ) Kunskapsförråd Identifiering Objektifiering – reifiering Symbolisk universum Terapi – tillintetgörande (annihilation)