Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE."— Presentationens avskrift:

1 VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE

2 Den akademiska texten Akademiska texter skrivs alltid för någon med ett visst syfte – oftast utgångspunkt i ett problem Den akademiska texten är ämnesorienterad, tydlig och sammanhängande För med sig förväntningar om struktur, form och stil Rapport, uppsats, avhandling, artikel…

3 Den akademiska textens struktur I generella anvisningar för rapport- och uppsatsskrivande finns nästan alltid en grundmall för textens delar: –titelsida, sammanfattning, innehållsförteckning –introduktion (bakgrund, syfte, metod) –forskningsöversikt/teori –empiri –diskussion –slutsatser –formalia som källförteckning och bilagor

4 Att omvandla rubriker i en mall till användbara begrepp Bakgrund och syfte Bakgrunden presenterar uppsatsens problemområde och leder fram till syftet (tänk på "tratten"!) Syftet kan följas av mer detaljerade frågor

5 Att omvandla rubriker i en mall till användbara begrepp Metod Hur en undersökning går till – författarnas tillvägagångssätt Ett metodavsnitt ska innehålla en tydlig beskrivning av hur man som författare har gått tillväga och kan även innehålla diskussion om avgränsningar Fokus på materialhantering och –redovisning

6 Att omvandla rubriker i en mall till användbara begrepp Tidigare forskning och teori: Vad andra har skrivit om ett fält är en viktig informationskälla på flera sätt "Teori"sammanfattar ofta en rådande uppfattning om ett område eller fält –"en teori om något": t.ex. språkinlärning, –"någons teori": en uppfattning som kommer från en viss forskningsinriktning eller enskild forskare Teorier kan komplettera varandra men också vara motsägelsefulla och ha olika utgångspunkter

7 Att omvandla rubriker i en mall till användbara begrepp Forskningsöversikt (tidigare forskning) En akademisk text som används som källa ska ha hög trovärdighet –Läroböcker har annat syfte än artiklar, monografier, redigerade böcker och forskningsrapporter –Andra studenters texter om teori räcker sällan till som fullständig källa –Akademiska tidskrifter/journaler har varierande status och trovärdighet beroende på reviewförfarande och ranking De bästa akademiska källorna är de ursprungliga - undvik andrahandscitering

8 Mer om teori och litteratur Teoriavsnittets funktion i en uppsats eller rapport: positionera arbetet, introducera begrepp (teoretiska och operationella) Positionera studien och/eller introducera begrepp i förhållande till: –Teoribildning (till detta vill vi bidra) –Ansatser (sätt att studera) –Studieobjekt (vad man studerar) Tydliggör (explicit eller implicit) grundvalen för urvalet av källor, t ex: –Representerar en samsyn (mainstream) –Är de mest frekvent citerade –Tillhör nytänkare/utmanare –Är "färskast"

9 Att omvandla rubriker i en mall till användbara begrepp Empiri, material –Det i omvärlden vi kan beskriva och diskutera genom olika typer av metoder: experiment, observationer, intervjuer, beräkningar... I diskussionsdelen relateras teori och litteratur till den omvärld (empirin) ni studerat. Diskussionen är en argumenterande text som leder fram till de slutsatser som dras från studien Vi använder oss av metoder och teorier för att undersöka material, få resultat som leder till diskussion och i förlängningen också skapa nya (bättre) teorier om världen

10 Källor Använd Harvardmodellen för referenser: –referenser återges i löptext enligt principen författare/årtal: (Svensson, 2008), (Språkbanken, 2016) –i källförteckningen (eller referenslistan) redovisas de fullständiga referenserna –All principer för källhantering bygger på relationen mellan en referens i löptext och i källförteckning/referenslista –Var alltid konsekventa!

11 Källor (2) Ställ upp källförteckning i alfabetisk ordning med förekommande efternamn först Dela inte in källförteckningen i avsnitt efter t.ex. "böcker", "artiklar", "Internet", osv. Om man har flera publikationer från samma avsändare och årtal så används liten bokstav för att skilja dem åt: –I löptexten:  Andersson, 2012a; Andersson 2012b, etc. –I referenslistan:  Andersson, Anna 2012a. Organisationskommunikation. Stockholm: Förlaget.  Andersson, Anna 2012b. Strategisk kommunikation. Stockholm: Förlaget.

12

13 Internetkällor I den löpande texten: –"Begreppet fordonsår används för att bestämma ett fordons ålder (Transportstyrelsen, 2012)." I källförteckningen: –Transportstyrelsen (2012), fordon. Tillgänglig: [hämtat ] Om man hänvisar till ett uppslagsverk som referen så ska uppslagsordet anges: –(Nationalencyklopedien, fordon, 2012)


Ladda ner ppt "VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE."

Liknande presentationer


Google-annonser