Regelverk och tillämpningar – konsekvenser och vidareutvecklingsbehov Dokumentering Sofie Zetterström Vice vd Inera Processledare Andreas Mårtensson Kundansvarig.

En presentation över ämnet: "Regelverk och tillämpningar – konsekvenser och vidareutvecklingsbehov Dokumentering Sofie Zetterström Vice vd Inera Processledare Andreas Mårtensson Kundansvarig."— Presentationens avskrift:

1

2 Regelverk och tillämpningar – konsekvenser och vidareutvecklingsbehov Dokumentering Sofie Zetterström Vice vd Inera Processledare Andreas Mårtensson Kundansvarig Inera Processledare Manolis Nymark Jurist Inera

3 13.00 Introduktion av grupparbete 13.15 Grupparbete 14.00 Summering av gruppernas diskussioner 14.30 Kaffe 15.00 Summering av samtliga grupparbeten 16.00 Konferensen avslutas Regelverk och tillämpningar – konsekvenser och vidareutvecklingsbehov

4  Ineras styrelse företräder alla landsting och regioner, och har fastställt ett nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalen via nätet.  Men när landsting och regioner inför tjänsten tillämpas regelverket på olika sätt. Nu har patienter börjat reagera negativt på olikheter mellan vårdgivare.  Hur ska vi synka oss bättre och finns det ett behov av vidareutveckling av regelverket?

5 Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst

6 Bakgrund och status Beslutat i Ineras styrelse 9 april 2014 Patientens tillgång till information är idag inte likformig över landet. Beror på tekniska begränsningar Beror på valbara regler i regelverket Alla landsting/regioner har beslutat att tillämpa regelverket olika

7 Grundläggande regler - 8 stycken Den enskilde ska identifieras genom säker inloggning Den enskilde ska få upplysningar om vart man ska vända sig för att få hjälp att förstå journalinformationen, samt i vilken mån journalinformationen är begränsad Vuxna personer från 18 år ska ha direktåtkomst till sin egen journalinformation Vårdnadshavare ska ha direktåtkomst till sina barns journalinformation till de fyller 13 år

8 Grundläggande regler - 8 stycken Vuxna personer ska kunna utse andra vuxna personer till ombud och ge dem direktåtkomst till journalinformation Barn upp till 17 år ska inte ha direktåtkomst till sin egen journalinformation Den enskilde ska kunna försegla sin journal och ska därefter inte ha direktåtkomst till sin journalinformation Den enskilde ska ha möjlighet att kontrollera åtkomstlogg och därigenom få information om vilken vårdpersonal och eventuella ombud som har öppnat journalen

9 Valbara regler Den enskilde ska välja om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst oavsett om den är signerad / vidimerad eller ej eller Journalinformation ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst endast om den är signerad / vidimerad Den enskilde ska välja om journalinformation ska vara tillgänglig för direktåtkomst omedelbart eller med 14 dagars fördröjning eller Journalinformation ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst med 14 dagars fördröjning

10 Valbara regler Journalanteckningar som kategoriserats med sökordet ”Tidiga hypoteser” ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst Journalanteckningar som kategoriserats med sökordet ”Våldsutsatthet i nära relationer” ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst Journalinformation från vårdenheter där sjukvårdshuvudmannen genom ett policybeslut bedömt att en manuell menprövning bör göras inför utlämning ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst Journalinformation från yrkeskategorier där sjukvårdshuvudmannen genom ett policybeslut bedömt att en manuell menprövning bör göras inför utlämning ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst Den enskilde ska ha direkttillgång till all journalinformation som är elektroniskt tillgänglig

11 JOURNALEN Regelverket (”Vad är gräns vänster och gräns höger?”) Manólis Nymark

12 ”Journalens väg genom vården”

13 Bakgrund  Patienter har genom bestämmelser i HSL, PaL (2014:821) och PSL givits rätt till information, delaktighet och medinflytande.  Av TF och OSL följer att en patient i princip alltid har rätt att ta del av uppgifter om sig själv. Denna rättighet kommer till uttryck i 8 kap. 1 § PDL.  I 8 kap. 2 § första stycket PDL finns särskilda bestämmelser om rätten att få del av journaler inom den enskilda hälso- och sjukvården.

14 Enskilds direktåtkomst  5 kap. 5 § första stycket: ”En vårdgivare får medge en enskild direktåtkomst till sådana uppgifter om den enskilde själv som får lämnas ut till honom eller henne och som behandlas för ändamål som anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2.” (vårddokumentation)  5 kap. 5 § andra stycket: ”Den enskilde får under samma förutsättningar medges direktåtkomst till sådan dokumentation som avses i 4 kap. 3 § första stycket första meningen.” (åtkomstloggar)

15 Förarbetsuttalanden  Direktåtkomst behöver inte innebära en tillgång till samtliga journaluppgifter om den enskilde (prop. 2007/08:126 s. 245).  Uppgifter som är särskilt känsliga för patienten bör undantas från direktåtkomsten.  Enskilds direktåtkomst till personuppgifter får inte avse uppgifter för vilka sekretess gäller i förhållande till honom eller henne, 25 kap. 6 och 8 §§ OSL.

16 Socialstyrelsen SOSFS 2008:14  Den vårdgivare som medger en enskild direktåtkomst till sina patientuppgifter ska ansvara för att det finns ett system för bedömning av de uppgifter som kräver ett särskilt skydd i förhållande till den enskilde och som inte ska kunna lämnas ut genom direktåtkomst.  Om vårdgivaren endast medger den enskilde en begränsad direktåtkomst till sina patientuppgifter, ska vårdgivaren enligt Socialstyrelsens föreskrifter informera honom eller henne om att det saknas information (2 kap. 15 §).

17 Sekretessen och Journalen  Sekretess gäller aldrig mot den enskilde själv  Dock. Hälso- och sjukvårdssekretess kan gälla i förhållande till patienten själv för ”uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne” (25 kap. 6 § OSL)  Sällsynt förekommande sekretess.  När ett barn når en viss mognad (före 18 års ålder) så råder sekretess för hens hälsouppgifter gentemot föräldrarna

18 Sekretessen och Journalen  Vårdgivaren måste alltså ta ställning till, efter en sekretessprövning, om hela journalen kan lämnas ut om endast vissa delar av journalen ska göras tillgängliga om enbart uppgifter från vissa vårdenheter  Det är omöjligt att göra en konkret och individuell sekretessprövning allt eftersom patientjournalen tillförs nya journaluppgifter.  Schabloniserad prövning dock tillåten (prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f.). Menprövning med utgångspunkt från skaderisk som typiskt sett är förbunden med slag av uppgifter.

19 Tryckfrihetsförordningen och Journalen  Högsta förvaltningsdomstolen (HDF 2013 ref. 33) Journalanteckningar är allmän handling Det kan aldrig förekomma anteckningar som endast är att betrakta som utkast eller ”arbetsversioner” Signeringen av en journalanteckning får inte tillmätas någon betydelse för bedömningen av när anteckningen ska anses utgöra en del av den allmänna handlingen i tryckfrihetsförordningens mening Dock när det gäller handlingar (intyg, röntgenbilder) så kan de bli allmänna handlingar vid olika tidpunkter beroende på vilken regel i TF som blir tillämplig  Rådrum är i strid med bestämmelserna i TF beträffande journalanteckningar, oavsett om de är signerade eller inte. (För journalhandlingar kan saken vara annorlunda)  Rådrum kan endast motiveras med stöd av sekretessbestämmelserna, dvs. sekretess mot patienten själv. Tveksamt om patientsäkerhetsskäl kan åberopas.

20 Diskussionsfrågor  Självbestämmandeprincipen genomsyrar all hälso- och sjukvård. Få begränsningar i gällande rätt för att låta patienten se sin journal. Varför kan då inte patienten själv få välja vad han eller hon vill titta på i Journalen?  Är rådrum en kvarleva från en tid då doktorn visste bättre än patienten vad som var bra för honom eller henne? Eller finns andra motiv? Vilka? Hur bejaka patientsäkerhetsintressen?  Ger inte olika regelverk för Journalen upphov till en ojämlik hälso- och sjukvård över riket? Är olikheter i Journalen i strid med HSL som säger att den offentligt finansierade vården ska ges på lika villkor.

21 Grupparbete Fem (5) grupper Målet är att skapa underlag till en övergripande handlingsplan kring varje ämnesområde samt peka på behovet av eventuella nationella forum för fortsatt diskussion Gruppen skriver ned aktiviteter/frågor/behov i mallen Ordna i prioritetsordning Återsamling och sammanställning av gruppernas arbete

22 Handlingsplan BeskrivningForumAktörTid Utveckla regelverket för att tillgodose barns och ungas rättigheter Harmonisera regelverket så att det blir enhetlig tillämpning Politiskt uppdrag Snabbt Landstingen bör förbinda sig till ett nationellt regelverk Ineras styrelse SKL Invänta trycket från patienterna så löser det sig av sig själv Förfina ombudsfunktionen Skapa forum för erfarenhetsutbyte

23 Gruppindelning Grupp 1 AdolfssonKerstin SjölénSofia FagerbergChristina HolmbergMats TrautschAstrid HellbergEwa Grupp 2 GingbyUlf SilvestriMichel DamellCamilla JuremalmJenny CarlhedRichard Grupp 3 LundbladMagnus KarlssonCecilia Kvilén ErikssonElisabeth JohannessonDan Brattemo P-A KönbergPetter Grupp 4 AlmqvistAnne LithnerTomas LinderstamJanette HellerstedtMagdalena RosenbergFredrik Grupp 5 BurmanMonica WallmonPaula ErikssonPer LemoineMartin MarmingeKarin