Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barn i samhällsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barn i samhällsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska."— Presentationens avskrift:

1 Barn i samhällsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet

2 Meny Placerade barns somatiska och psykiska hälsa Skolmisslyckande som orsak till ohälsa och social missanpassning i ung vuxen ålder Vägar till genomförbara förbättringar

3 Hur många är de? 4% av alla barn placeras i social dygnsvård någon gång under uppväxten 2/3 av alla nya placeringar berör en tonåring 1% tillbringar minst en tredjedel av sin uppväxt i social dygnsvård Jfr utlandsfödda adopterade: 1-1,5 %

4 Vilka är de? Förekomst av placering i dygnsvård före 7-årsdagen bland barn med ”bäst” och ”sämst” socioekonomisk bakgrund. Barn födda i Sverige Mor är sammanboende och har högskoleutbildning och förvärvsarbetade 1 nov 1997 och fick ej socialbidrag av <2.000 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen Barn födda i Sverige Mor är ensamstående och har högst grundskoleutbildning och förvärvsarbetade ej 1997 och fick socialbidrag varje år av 7 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen RR >250

5 Fysiska hälsoproblem Eget forskningsfält i USA. Finns mycket få europeiska studier. Vid placering: 92% någon ”abnormality”, 35% kronisk sjukdom, 61% hudsjukdom, 25% synfel, 16% hörselfel, (n=1.407, Chernoff et al, 1994, USA) I vård en viss dag: 21% kronisk sjukdom, 15% från socialbidragsfamiljer (n=34.000, Bilaver et al, 1999, USA)

6 I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). – Problemen oftast okända för socialtjänsten – Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): – vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga – samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som inte var i dygnsvård)

7 Pågående forskningsprojekt i Malmö; BHV, skolhälsovård och socialtjänsten i samarbete Placerade barns hälsa Steg 1: medicinskt omhändertagande, hälsokontroller inkl tandhälsa En förfärande mängd BVC- och skolhälsovårdsjournaler är borta –viktig hälsoinformation kan inte överföras till f-hemmet, nya skolan, BVC etc Somatisk hälsa berörs ytterst knapphändigt i Soc’ journaler

8 Psykisk ohälsa UK (McCann, 1996): –60% av fosterhemsplacerade tonåringar uppfyllde krav på minst en DSM-diagnos –96% av institutionsplacerade tonåringar –15% i normalgrupp från samma geogr område Inga liknande svenska studier

9 utlandsfödda adopterade f d ”barnavårdsbarn”, föremål för insatser från socialtjänsten före tonåren jämnåriga i normalpopulationen (diagram justerade för födelseår och kön) Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsförsök Ungdomar födda Uppföljning till 2000 (18-27 år) (Vinnerljung, Hjern et al, 2006)

10

11

12

13 Påverkbara riskfaktorer: Skolprestationer och ogynnsam utveckling Analyser av alla födda Samkörning av flera nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till 2005 (24-33 år). –ca personer –varav bl a barn som vuxit upp i familjehem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen –6.000 barn som fått insats i form av kontaktfamilj

14 Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. –den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till –“Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

15 RR för självmordsförsök års ålder

16

17 Medelbetyg i åk 9 hos pojkar efter justering för kognitiva tester vid mönstring

18 RR för självmordsförsök år. Gröna delen markarerar den del av risken som är förknippad med skolmisslyckande

19 RR för missbruk år. Gröna delen markarerar den del av risken som är förknippad med skolmisslyckande

20 Summering 1: Barn som växer upp i fosterhem..... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola –jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga –jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma - men svenskfödda adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen

21 Överriskerna är liknande men lägre för socialt utsatta barn som växer upp hemma, i t ex familjer med återkommande ek bistånd (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre, även efter justering för psyk sjukdom och missbruk hos de biologiska föräldrarna

22 Mycket tyder på...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för barn I smahällsvård...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk ohälsa före, under och efter placeringen samt i vuxen ålder England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla placerade barn USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk och psykiatrisk hälsoundersökning vid placering Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i skola och BVC

23 Vägar till förbättringar för samhällsvårdade barn

24 Somatisk hälsa Hälsoundersökning av alla barn vid placering Rutiner för bevakning av hälsobehov och hälsovård inom socialtjänst. Psykisk hälsa Undersökning av alla vid placering och i tonåren Rutiner för bevakning av psykisk hälsa Tillgång till effektiv barnpsykiatrisk vård Undersökning/rådgivning vid utskrivning

25 Tonårsföräldrar preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla placerade tonåringar (skyhöga risker för tonårsgraviditeter) använd ungdomsmottagningar systematiskt för denna högriskgrupp systematisk policy – borde inte vara en fråga bara för fosterföräldrar och institutionspersonal

26 Bättre hälso-sjukvård kräver bättre samordning (1) Fosterbarnen uppmärksammas inte rutinmässigt på något särskilt sätt inom den ordinarie hälsovården Ofta saknas gamla journaler – leder till ofullständig hälsovård Stor rörlighet leder lätt till ofullständig basal hälsovård Socialtjänsten uppmärksammar inte rutinmässigt behov av hälso- och sjukvård

27 Bättre hälso-sjukvård kräver bättre samordning (2) Vem kan ta ansvar för att fosterbarnen får den hälso- och sjukvård de behöver? Behöver vi “socialsköterskor” som bryggor mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård? Eller behövs det särskilda kliniker för barn I samhällsvård? Som I USA?

28 ” Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent”. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.

29 Publikationer på svenska Social Rapport Socialstyrelsen (kap 7) Social Rapport Socialstyrelsen (kap 7) Vinnerljung B (2006), Fosterbarn som unga vuxna – en översikt av resultat från några nationella registerstudier. Socialmedicinsk Tidskrift, 83, Skolprojekt inom Familjehemsvården. Helsingborgs stad För lista över artiklar (de flesta på engelska) i vetenskapliga tidskrifter– skicka till eller

30 Tack!


Ladda ner ppt "Barn i samhällsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska."

Liknande presentationer


Google-annonser