Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin,"— Presentationens avskrift:

1 Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Ross Greene Collaborative Problem Solving (CPS)

2 CPS mantra Kids do well if they can If not – they have lagging skills (bristande förmågor)

3 Viktiga frågor: När och varför uppstår problembeteendet = det olösta problemet Mindre viktigt: Vilket problembeteende uppvisar barnet = ”Where is he/she on the spectrum of looking bad?” Gnäller Skriker Springer Spottar Hotar Slår Rånar Misshandlar

4 När uppstår problembeteende? Vid inkompatibilitet - när barnets bristande förmåga krockar med att omgivningen kräver den förmågan = då har man ett olöst problem

5 Lagging Skills Antagande: Explosiva barn har bristande förmågor inom områdena: Exekutiv förmåga Språkbearbetning Emotionell reglering Kognitiv flexibilitet Social CPS-metoden syftar till att lösa problemsituationer och träna dessa förmågor

6 Exekutiv förmåga Oorganiserad, svårt att samla tankar Svårt att se konsekvenser Svårt hitta olika lösningar på problem

7 Språkbearbetningsförmåga Svårt uttrycka tankar, känslor eller behov Svårt förstå vad som sägs

8 Emotionell reglering Svårt att hålla sig lugn och tänka rationellt Irritabel Ledsen Ängslig

9 Kognitiv flexibilitet Konkret, svart-och-vitt tänkande Insisterar på regler, rutiner Svårt med oförutsägbara, oklara situationer Svårt byta spår Oflexibla felaktiga tolkningar, tex ”Det går aldrig”, ”Allt är mitt fel”

10 Social förmåga Svårt tolka sociala signaler/nyanser Svårt se hur eget beteende påverkar andra, överraskad av andras reaktioner Svårt med empati

11 Vanliga sätt att hantera olösta problem: Plan A, B och C Plan A: Barnet påtvingas den vuxnes vilja. ”Jag har bestämt……………”, ”Du får inte………..” Plan B: CPS Plan C: Släpp kravet tills vidare

12 CPS-metoden 1. Identifiera bristande förmågor med ALSUP 2. Identifiera olösta problem, ge exempel på problemsituationer Detta gör de explosiva reaktionerna mer förutsägbara och skapar rimliga förväntningar CPS fokuserar helt på proaktiva åtgärder som motverkar explosiva episoder

13 Assessment of Lagging Skills and Unsolved Problems (ALSUP) Frågeformulär 1 sida! Används som diskussionsguide Består av lista på vanliga lagging skills =bristande förmågor Och rutor där man kan notera olösta problem, som är exempel på hur de bristande förmågorna visar sig Websida: livesinthebalance.org

14 ALSUP

15 Plan B 1. Empathy step (drilling) Fråga för att få reda på orsaken till det olösta problemet. Frågorna ska vara: Neutrala Fria från beteenden Fria från teorier Fria från lösningar Specifika (vem, vad, var, när……INTE varför) Fråga tills ni når ”the AHA-moment”

16 Plan B 2. Define the problem step Ta upp din egen angelägenhet Neutralt, inte förebrående eller föreläsande Fortfarande lösningsfri zon!

17 Plan B 3. Invitation step Utväxla idéer om lösningar som är: Realistiska Ömsesidigt tillfredsställande (löser bägges angelägenheter)

18 Plan B flödesschema Flödesschema på hur lösningen av problemen flyter på Har bara plats för 3 problem! Fokusera på de svåraste eller mest frekventa problemen. Man kan inte arbeta med alla problem på en gång Mindre viktiga problem kan hanteras med Plan C så länge

19

20 CPS-studie i Skaraborg Samarbete BNK och Utvecklingsneurologiska enheten (UNE) i Mariestad Professor Elisabeth Fernell (Projektledare) Psykolog Sven Östlund Pedagog Gunnar Fransson Öl Magnus Landgren Öl Mats Johnson Öl Björn Kadesjö Professor Christopher Gillberg

21 Skaraborgsstudien (BNK-UNE Mariestad) 17 barn i 7-13 års ålder ADHD + Trotssyndrom (ODD) Normal begåvning Ej autism (Alla utreddes neuropsykiatriskt, testades med WISC- IV) Formulär: 5-15, SNAP-IV, Conners’ 10 frågor, Family Burden, CGI-I Johnson et al. Acta Paediatrica 2012

22 Skaraborgsstudien (BNK-UNE Mariestad) 6-10 sessions CPS med föräldrar + barn under 3 månader hos pedagog Gunnar Fransson eller psykolog Sven Östlund Utvärdering hos oberoende bedömare (Magnus Landgren, Mats Johnson) 1-2 mån efter interventionen

23 SNAP-IV Frågeformulär med DSM-IV-kriterier för ADHD (18 kriterier) och för trotssyndrom (8 kriterier) Alla kriterier (symtom) graderade från 0-3.

24 CGI-I (Clinical Global Impression- Improvement) 1Very much improved 2Much improved 3Minimally improved 4No change 5Minimally worse 6Much worse 7Very much worse

25 Resultat (n=17) Förbättring på SNAP-IV (poängreduktion i medeltal för hela gruppen): ODD-symtom36% ADHD-symtom23% Förbättring mätt med CGI: CGI-I (medeltal)2,5

26 Resultat (n=17) > 30% förbättring av: ODD-symtom9 av 17 ADHD-symtom7 av 17 CGI-I 2-19 av av av 17

27 Massachusetts Child Psychiatry Unit Study Låst avdelning för barn och ungdomar 3-14 år 80% haft tidigare svåra traumaupplevelser 95% togs in för ”severe out-of-control behavior” Under 1 år fick personalen regelbunden träning i Ross Greene- programmet 100 barn togs in under perioden ”Restraint” definierades som att hålla fast barnet i mer än 5 minuter, att ge medicin med tvång, eller att spänna fast barnet t.ex. vid sängen. Under 9 mån innan träningen användes ”restraint” 281 gånger Under 15 mån efter träningen användes ”restraint” 1 gång Greene et al. Psychiatric Services 57, 2006


Ladda ner ppt "Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin,"

Liknande presentationer


Google-annonser