Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkomna till Nobelmötet 2013! Dag 1: Tema uppföljning/ utvärdering & kommunikation Dag 2: Tema åtgärdsarbetet & generationsmålet Nu kör vi! Thanks for.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkomna till Nobelmötet 2013! Dag 1: Tema uppföljning/ utvärdering & kommunikation Dag 2: Tema åtgärdsarbetet & generationsmålet Nu kör vi! Thanks for."— Presentationens avskrift:

1 Välkomna till Nobelmötet 2013! Dag 1: Tema uppföljning/ utvärdering & kommunikation Dag 2: Tema åtgärdsarbetet & generationsmålet Nu kör vi! Thanks for all! R.I.P.

2 Nobelmötet 2013 Uppföljning/utvärdering

3 Prel. VP 2014 – Uppföljning och utvärdering Medverka i det gemensamma samordnat av NV: Årlig Uppföljning regionalt avsnitt, 2014 ÅU del av FU 2015 Indikatoruppdateringar - i vår som vanligt, i höst översyn genomförd? Målmanualer/indikatoröversyn – remissrunda samordnad av RUS i vinter (mellan version 2, dec, och 3, mars, manualerna fastställs i maj) MÖ-revideringen - underlätta kopplingarna till MMU FU 2015 – Lst-rapportering, RUS ev. analys, medverkan möten/grupper Miljöinformationsförsörjning – medverkan, inom ramen för MIT Utvecklingsinsatser med RUS-medel: - Pågående och nya efter behov som uppstår, ofta i samverkan med nationell nivå (luft, miljömålsenkäten, uppföljning friluftsliv m.fl.) - Ta hänsyn till behov i målmanualarbetet. - Samverka med enskilda län/hämta in förslag (då sökbar pott tagits bort)?

4 Målmanualerna Syfte: Miljömålsuppföljning på gemensam grund (mellan länen, mellan län och nationell nivå), omfattar även indikatoröversyn Tas fram för varje miljökvalitetsmål, inkl. varje precisering Första utkast föreligger (aug), ska fastställas maj 2014 Tas fram av nationellt målansvarig, RUS första ingång regionalt Innehåll i målmanualerna: Mått och nivåer (förtydliga preciseringarnas innebörd) – tillstånd & åtg. Uppföljning, som kan tillämpas idag & utvecklingsbehov – tillstånd & åtgärder Regionalt: –Vad av det nationella som också är relevant regionalt –Vilka nationella mått/nivåer som behöver anpassas regionalt –Vilken uppföljning som ska ske regionalt: indikatorer m.m.

5 Projekt vt 2013, miljömålsmedel Länsstyrelseprojekt Klimat, hälso- och miljölöftet. Webbplats, - Lst Västerbotten Indikator för åkerlandskapets variation och förekomst av småbiotoper – Lst Örebro Hur har miljökvalitetsnormer för luft integrerats i planer - Lst Stockholm Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som miljömålsindikatorer – Lst Jönköping

6 Projekt vt 2013, miljömålsmedel Länsstyrelseprojekt Metodutveckling för analys av åtgärdsprogram - Lst Halland Naturens kalender, en regional biologisk klimatsmålsindikator – Lst Jönköping Indikatorer för effektiv avloppshantering – Lst Östergötland

7 Projekt vt 2013, miljömålsmedel Kommuner och organisationer Mobility management i externhandelsområde (resvanor) Mindre kommuners mijlöarbete på affärsmässiga villkor (gröna näringar) Miljömålsmodellen i näringslivet (kemikalier) Utveckling av metodik för uppföljning av miljömål i landsting och regioner (fem nyckeltal) KliMatR1 – verktyg för uppföljning av matens klimatpåverkan

8 Projekt vt 2013, miljömålsmedel Centrala myndigheter Objektiv automatiserad hudpricksbestämning som indikator för barns UV-exponering Läs mer om de olika projekten på bilder/Rapporter/Malansvariga- myndigheter/Miljomalsmedel/ bilder/Rapporter/Malansvariga- myndigheter/Miljomalsmedel/

9 Utvecklingsområden: Vatten och Miljögifter Kontakt för: Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö Emilie Vejlens

10 Utvecklingsområde skog Info från Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen Miljömålsberedningens arbete med markanvändningsstrategi – slutbetänkande juni 2014 med bl.a. grön infrastruktur Förväntad proposition om biologisk mångfald och ekosystemtjänster till våren Dialog om miljöhänsyn – rapport om målbilder för god miljöhänsyn – ska implementeras dels inom skogsbruket men även Skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter under 2014 Satsning för att minska skador på forn- och kulturlämningar i skogen planeras i samverkan med RAÄ och Lst

11 Utvecklingsområde skog En dörr in - regeringen vill gå vidare med förslag från uppgiftslämnarutredningen och målet är en enkel tjänst på internet under första halvåret På servicetjänsten ska det finnas att göra-listor för varje företag, så att företagen får överblick över vilka uppgifter de ska lämna, och när. Servicetjänsten ska vara kopplad till företagsregistret, för att företagen inte ska behöva upprepa grundläggande uppgifter. Förstudie om nationellt skogsprogram är nu ute på remiss – föreslås omfatta såväl hållbart skogsbruk som skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Tvärsektoriell ansats. Kan ge ökad kraft i genomförandet av skogs- och miljöpolitiken inkl. generationsmålet och miljökvalitetsmålen

12 Utvecklingsområdena luft och transporter Birgit Nielsen, Västra Götaland Medverkan årlig uppdatering av luftdata (nationella emissionsdatabasen, Airviro) och uttag statistik körsträckor Beställning till SMHI/SMED för utveckling av luftdata ( kr): Framtagning av metodik för indelning av geografiskt fördelade utsläpp i handlande och icke handlande sektorer. Framtagning av metodik för att förbättra underlaget för geografisk fördelning av utsläpp inom sektorn ”Energiproduktion inom el- värmeverk samt inom industrin”. (I syfte att minska sekretessen) Insatser med koppling till regional transportplanering Lync-kurser remisser länstransportplaner (VTI) Projektet: Det går framåt! Undersökning om det enkelt går att visa hur investeringarna länstransportplanerna fördelas (VTI, kr)

13 Ex på liknande indikator framtagen i O-län: Andel nyinvesteringar i kollektiv-, gång- och cykeltrafik i regional infrastrukturplan.

14 Beslutade åtgärder jämfört med klimatmål

15 Utvecklingsområdena samhällsplanering och avfall Magnus Eriksson, Dalarna Samhällsplanering Arbetsgrupp God bebyggd miljö med Boverket. Omorganisation Boverket miljömålsarbete. Fördjupad studie om miljömålsmålsenkäten pågår (RUS kr). Ny enkät i vår troligen. Enkät och kartor på Studie om tillämpningen av miljömålen i mark- och miljödomstolarnas och miljööverdomstolens domar i mål enligt PBL (WSP). WS 11/11. Uppdrag till SCB om hur markanvändningsstatistiken kan användas i miljömålsuppföljningen/målmanualer på gång ( kr) ÖP-resan Avfall Medverkan i NV:s arbete med avfallsförebyggande strategi ”Länsstyrelser: Samla och samordna kommuner och näringsliv i länen för att arbeta avfallsförebyggande”

16 Vad är markanvändningsstatistik? Markanvändningsstatistik handlar i vid mening om hur marken brukas, ägs och används: –Vad används marken till (skog, jordbruksmark, bebyggelse etc) samt markanvändningsförändringar över tid? –Bebyggelsens och infrastrukturens markanspråk –Befolkning, bebyggelsestruktur och grönstruktur i tätorter –Geografisk fördelning av ekonomisk verksamhet och handel –Bebyggelse- och exploateringstryck –Markägande och markens värde –Tillgänglighet (relation befolkning – markanvändning) –Skyddad natur Beskriver förutsättningarna för och/eller det fysiska och rumsliga resultatet av planeringspolitiken

17 Utvecklingsområde: Naturvård och biologisk mångfald Eva Mikaelsson, Västerbotten Samma som Skog - Miljömålsberedningens arbete med markanvändningsstrategi – slutbetänkande juni 2014 med bl.a. grön infrastruktur Förväntad proposition om biologisk mångfald och ekosystemtjänster till våren Naturvårdsverkets uppdrag om att - öka förståelsen för ekosystemtjänsternas värden och deras betydelse i samhället, beskriva hur ett uppdrag rörande kommunikationsinsatser om ekosystemtjänster fram till 2018 kan genomföras Strategi

18 Utvecklingsområde: Naturvård och biologisk mångfald Uppdrag om att ta fram indikatorer till miljömålen Ett rikt växt och djurliv samt Storslagen fjällmiljö – CERUM, BM och Naturgeografen Sthlm, Storslagen fjällmiljö – in till målmanualerna Nya och förbättrade indikatorer på våtmarker. MSP och torvtäkter, fler på g. Fenologiprojekt, ERV, BK, FL – beräkning nu för att ev. kunna presentera i vår Friluftslivsindikatorer – bra men många

19 Övriga utvecklingsområden i RUS Energi, Anna-Lena Lövkvist-Andersen, Stockholm: Kulturmiljö och bebyggd miljö. Kristofer Sjöö, Halland Kulturmiljö och landskap. Coco Dedering, Kalmar Hälsorelaterat, strålmiljö/radon, odlingslandskap. Marie Vallin, Västerbotten

20 Nobelmötet 2013 MIT

21 Prel. VP 2014 – MIT RUS medverkar i MIT från 2013 (sedan länge del av RUS budget till MIT) Objekt Miljömål planeras nu i miljöfamiljen (utöver Natur, Vatten, Miljöskydd) Förvaltningsplan under första halvåret som beskriver befintliga dataapplikationer och verksamhetsstöd (?) samt utvecklingsbehov. Koppling miljömålsuppföljning/miljöinformationsförsörjning – viktig fråga Tänkbara applikationer i objektet Miljömål: 1. Miljömålswebb, dvs. internt verksamhetsstöd för miljömålsuppdraget (projekt igång) 2. Åtgärdsuppföljning, åtgärdsbank (projekt igång) 3. Energiområdet: a) Energiwebb utifrån EES data. b) Verktyg för användning av statistik energi/klimat (projekt igång) 4. Lokala (regionala) miljöindikatorer som ej har annan plats? (projekt igång) 5. RUS är datavärd för viss statistik framför allt luftdata (dess plats i MIT?) 6. Miljöövervakning – övergripande strategiska områden här?

22 Miljömålsuppföljning Miljöinformation/miljödata Miljöövervakning (PS) Miljöstatistik (DPSIR), Åtgärdsuppföljning (R)… Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Styra mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen Miljömålsuppföljning: Toppen av ett isberg Miljödata: Isberget under vattnet

23 MIT – några aktuella frågor för RUS/miljömål 1. Innebär MIT-samarbetet behov av förändringar av RUS organisation och prioriteringar? 2. Vilka dataapplikationer (och frågor) bör finnas inom objektet Miljömål och hur ska de utvecklas? Åtgärdsuppföljning m.m. 3. De ekonomiska frågorna. Finansiering av befintligt och nytt? 4. Hur bör RUS/miljömål medverka i det fortsatta arbetet med samordning av miljöinformationsförsörjning?

24 Nobelmötet 2013 Organisationsfrågor

25 Miljömålssystemets samordnare – närmaste administratörer & eldsjälar! Staten: Miljömålssamordnare länsstyrelserna (64 personer på RUS kontaktlista) Regionala miljömålssamordnare Skogsstyrelsen (21 personer) RUS styrgrupp (8 personer), RUS arbetsgrupp (11 personer) Naturvårdsverkets samverkansfunktion (7 personer) Nationellt målansvariga (16 personer) NV samverkangrupp (25 myndigheter, SKL, näringsliv, miljöorg, ca 40 pers) Regeringskansliet: Miljödepartementet och Miljömålsberedningens kansli (knappt 10 personer?) Kommunala miljösamordnare/strateger (290 personer?)

26 Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet Länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter, inkl. nationella myndigheter och kommuner Uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såväl miljömålsuppföljning/utvärdering som stöd i åtgärdarbetet Stödjer/samordnar framför allt länsstyrelsernas miljömålssamordnare, men riktar sig även till andra inom länsstyrelserna Finansieras av anslag via NV Förankring lg6 (Anna-Lena Österborg, miljömålslänsråd), miljönätverket Medverkar för länsstyrelserna i NV-grupper för miljömålsuppdraget Maria Norrfalk, miljömålslandshövding, ett länsråd i MMB

27 RUS styrgrupp, dec Länsstyrelserna: Stig Hammarsten, ordförande, Gävleborg Märet Engström, Miljönätverket, Värmland Elisabet Weber, Forum för hållbart samhällbyggande, Skåne Jeanette Joelsson, Länsantikvarierna, Västerbotten Magnus Eriksson, verksamhetsledare, Dalarna Manuela Notter, NV Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Mats Svensson, HaV Kerstin Blom Bokliden, SKL Adj. Jonas Rodhe, NV:s samordningsfunktion miljömål

28 RUS arbetsgrupp, dec Magnus Eriksson, Dalarna: verksamhetsledare. God bebyggd miljö och Generationsmålet. Samhällsplanering, avfall. Anna-Lena Lövkvist-Andersen, Stockholm: Begränsad klimatpåverkan. Energi Birgit Nielsen, Västra Götaland: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Luft, transporter. Emilie Vejlens, Gotland: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vatten samt gifter/kemikalier. Kristofer Sjöö, Halland: Kulturmiljö och bebyggd miljö. Coco Dedering, Kalmar: Kulturmiljö och landskap. Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen: Levande skogar. Skogliga området. Eva Mikaelsson, Västerbotten: Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Naturmiljö/ biologisk mångfald. Marie Vallin, Västerbotten: Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Ett rikt odlingslandskap. Hälsorelaterat, strålmiljö/radon, odlingslandskap. Jens Mattsson, Jönköping: information Monika Puch, Skåne: indikatorsamordning, information Stefan Jendteg, Skåne, samhällsekonomisk analys

29 Prel. VP 2014 – Organisation, dialog, förankring Fortsätta utveckla bra samarbete mellan och med de regionala samordnarna (Lst och Sks) Dito med NV:s samordning och nationella myndigheter. Fortsätta bygga god samverkan/koppling till länsstyrelsernas övriga organisation (länsråd, Miljönätverket, LEKS, MIT m.fl.) Fortsätta RUS organisation med styr- och arbetsgrupp RUS styrgrupp september 2013: Vi kan behöva jobba på andra sätt för att komma fram med miljömålen i olika linjeverksamheter, ex. samhällsplaneringen. Översynerna i organisering av länsstyrelsenätverken som pågår kanske kan underlätta? Idé att ordna ett gemensamt seminarium nästa höst om hur miljömålen integreras bättre i vårt arbete? Då har även Statskontoret lämnat sin utredning (31 mars).

30 Frågor vid träff med länsråden 9 april 2013: 1. På vilka sätt kan miljöarbetet ge utvecklingsmöjligheter i länen? 2. Energi- och klimatarbetet kan användas som en hävstång för annat miljöarbete, men det finns också en risk att jakten på förnybar energi ger skador på miljön… Hur hantera dessa potentiella konflikter? 3. Om vi utgår från fokusområdena i FU a) Hur kan vi tillämpa uppdrag/styrmedel så att de bidrar mer till miljömålen? b) Hur kan vi arbeta mer med hållbar konsumtion? c) Hur kan vi kommunicera och samverka bättre med olika aktörer/sektorer? 4. Hur blir miljömålsuppdraget en del av länsstyrelsernas strategiska arbete? Finns resurser för att klara uppföljningen och samtidigt inrikta mer mot åtgärder? 5. Grön ekonomi är ett modeord, men vad betyder det egentligen? 6. Kan ökad kunskap om ekosystemtjänster leda till bättre beslut? 7. Hur bör vi agera visavi regionerna och de regionala utvecklingsstrategierna?

31 RUS verksamhet 2013Budget 2013Kommentar Löner RUS Huvuddelen utbetalas i slutet av året. Resor m.m. RUS Dito Arrangemang Miljömålsdagar Umeå ca 110’, därtill tillkommer främst Nobelmötet Information/kommunikation Miljökommunikationskursen ca 120’, Miljömålswebben 100’, andra infokostnader Projekt åtgärdsarbete Kulturmiljö 100’, transporter 130’, ekosystem drygt 100’, fastighetsinfo 130’, samhällsekonomi 200’, kommunprojektet 350’, metodutveckling åtgärder 450’. Projekt uppföljning Räkna q 100’, Jönköping tätortsnära natur 40’, körsträckor 25’, utveckling luft 200’, fenologi 50’, Utvärdering miljömålsenkäten 100’, SCB markstatistik 100’ Länsstyrelsernas databaser Utbetalat Övrigt, oförutsätt Summa:

32 RUS verksamhet och budget 2014? Löner RUS samt resor m.m. Arrangemang Information/kommunikation Projekt åtgärdsarbete Projekt uppföljning Länsstyrelsernas databaser Summa: ?

33 Information från Skogsstyrelsen, Jimmy Lundblad Skogsstyrelsen har i sin verksamhetsstrategi tagit upp behovet att fortsatt utveckling av samarbete/samverkan med länsstyrelserna Skogsstyrelsen går från fem till tre regioner från och med (antalet distrikt påverkas inte) Samverkan kring att utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram viktigt – stor skillnad i arbetssätt och tidplaner mellan olika län gör detta till en lite speciell utmaning

34 Nobelmötet 2013 Generationsmålet

35 »Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.« Riksdagsbeslut 1999 & 2010 Generationsmålet

36 Att miljöpolitiken (2020) ska inriktas mot att: 1. Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. 2. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. 3. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. 4. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. 5. En god hushållning sker med naturresurserna. 6. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. 7. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Generationsmålets strecksatser (2010)

37 Generationsmålet - hur vi ska lösa de stora miljöproblemen inom en generation Generationsmålet summerar miljökvalitetsmålen men lyfter också nya perspektiv: internationell miljö- och hälsopåverkan konsumtionsmönster hushållning med naturresurser ekosystemtjänster Medan miljökvalitetsmålen har miljötillståndet i fokus, handlar generationsmålet om den samhällsomställning som behöver ske. Hur vi bättre integrerar miljömålen i hela samhället?

38 Tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Miljömålen tydliggör den miljömässiga dimensionen … ska förenas med den sociala och ekonomiska. rättighetsperspektiv: människors rättigheter skall utgöra grund för de åtgärder som vidtas för en hållbar utveckling Sveriges politik för global utveckling, PGU (2003) Hållbar utveckling

39 Bedömning FU 2012: Vi når inte generationsmålet För att nå eller närma oss målet mer behövs: - Kraftfullare ”hållbarhets”-politik (inte bara miljö) - Ändrade beteenden & värderingar 1.Bryt sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning 2.Sätt tydligt pris på miljöpåverkan 3.Helhetsperspektiv i den fysiska planeringen 4.Samverkan mellan näringsliv, myndigheter och medborgare behövs 5.Svensk miljöpåverkan utomlands bör tydliggöras 6.Värna ekosystemen 7.Bättre märkning och hantering av kemikalier 8.Mer forskning och kunskap 9.Nyckelaktörer måste gå före Områden där insatser krävs

40 Hur kan generationsmålet bidra till miljöarbetet i Västerbotten/Gotand? Utifrån betoningen Samhällsomställning Internationellt perspektiv …och utifrån strecksatserna: 1.Ekosystem 2.Natur- och kulturmiljö 3.Hälsa 4.Kretslopp 5.God hushållning med naturresurser 6.Energi 7.Konsumtion Gör det enklare att kommunicera miljömålen!

41 Målets betoning vid samhällsomställning Miljömålsintegrera mer i verksamheter, uppdrag och sektorer… öka samverkan Behov att öka kunskapen om miljöarbetet och samhällets aktörer (för uppföljning och genomförande) Mer proaktiv åtgärdsinriktad roll på länsstyrelse/kommun Behov av kunskap om effektiva åtgärder, bl.a. samhällsekonomisk analys. Stimulera synergier, hantera målkonflikter (mellan social, ekonomisk och miljömässig dimension - agenda 21-tänk) Grön utveckling/tillväxt! Miljömål och regionala utvecklingsstrategi

42 Generationsmålets internationella del Tänk (mer) globalt, handla (där så är möjligt) lokalt! Sprid kunskap regionalt/lokalt om internationella samband, bl.a. om vår miljö- och hälsopåverkan i andra länder Ta fram kunskap om vår internationella påverkan och följa upp denna (framför allt uppgift för nationell nivå att utveckla)

43 Strecksatserna Ekosystem Använd ekosystemansats/tjänster/landskapsperspektiv som verktyg i arbetet, samhällsplanering, regionala utv. frågor Biologiska mångfalden/natur- och kulturmiljön Koppla kulturmiljö- och naturvård Kulturmiljö del av miljömålsarbetet Stärk som faktor i regionala utv. frågor Människors hälsa Se hälsofrämjande som faktor för hållbar utveckling

44 Strecksatserna Kretsloppen är resurseffektiva Lyft fram kemikaliefrågan mer (Giftfri vardag) God hushållning av naturresurserna Arbeta regionalt med avfallsförebyggande: matsvinn, textilier, bygg, elektronik Lyft naturresursfrågan – god hushållning – i planering m.m. Energi Klimatfrågan central och nu regional genom nya uppdrag Mer konsumtionsperspektiv – matens klimatpåverkan

45 Strecksatserna Konsumtionsmönstren Mer fokus på konsumtionsmönstren regionalt och lokalt – privat och offentlig konsumtion Stimulera folkbildning Arbeta mer med upphandling Kommunernas informationsroll Samverkan med handelssektorn Utveckla uppföljning av konsumtionen (främst nationell uppgift)

46 Prel. VP 2014 – Åtgärder för att uppnå målen Som led i ökat fokus på generationsmålet: Projekt hälsofrämjande: Hur arbeta med hälsofrämjande/sociala dimensionen i miljömålsarbetet Projekt konsumtion: Identifiera vad man kan göra regionalt och lokalt samt kunskap/kartläggning/ uppföljning

47 Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

48 Hälsofrämjande: ”…den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den”. Ottawadeklarationen 1986, WHO Hållbar utveckling: ”...en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina” Brundtland-kommissionen, 1987, FN. I båda fallen behandlas mänskliga basala behov

49 Välmående ekonomi Framtidstro och god hushållning med resurser Livgivande miljö med friska ekosystem och hälsosam livsmiljö Dynamiskt och jämlikt samhälle där de mänskliga behoven tillgodoses Levnads- vanor som främjar hälsa Stödjande miljöer Psykosociala faktorer som skyddar mot stress Hälsa När hälsa främjas genom flera olika strategier.. Känsla av sammanhang..uppstår hållbarhets- effekter i omgivningen

50 Sexton miljömål + elva folkhälsomål Mer kroppsrörelse i vardagen Grönare mat på tallriken Plats för föräldraskapet Plats för mänskliga möten Balansera stressen Närhet till naturen Närhet till kulturen Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling

51 För analys av befintlig verksamhet För inventering av utvecklingsområden Kommunikationsverktyg för att underlätta Ledarskap Samverkan Delaktighet Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling

52 Landmärkesmodellen i Dalarnas miljömål Hälsofrämjande i sju sektorsdialoger Samhällsplanering Besöksnäring Naturvård och kulturmiljö Jordbruk och odlingslandskap Skogsbruk Handel och konsumtion Transportsystem

53 Projekt Del 1. Teoretisk grund (kunskapssammanställning) till hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling inklusive presentation av modellen Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling. Del 2. Handledning för kommuner, länsstyrelser och andra kring att föra in hälsofrämjande som strategi i miljömålsarbetet. Belyser därtill synergierna med social och ekonomisk hållbarhet och exempel på hur Landmärkesmodellen kan användas. Handledningens syfte är att bredda basen av aktörer i arbetet för samhällets hållbarhetsmål med betoning på miljömålen (och samhällsplanering).

54 Prel. VP 2014 – Projekt konsumtion Motiv: Central miljöfråga, generarationsmålets tillägg, FU 2012 & Mer arbete nationellt/internationellt (ex. avfallsförebyggande, FN:s tioåriga ramverk) - Miljömålsuppdraget har en roll. Idén är att ta fram en utredning som: Vad man regionalt/lokalt kan göra för åtgärder (privat/offentlig konsumtion), särskilt studera vad länsstyrelserna och andra offentliga kan göra Hur man kan kommunicera konsumtionsfrågan Kunskap om konsumtion och möjlig uppföljning Att omsätta och göra känt nationella/internationella ambitioner. Bidra till kontakt mellan nationell och regional nivå Utöver studien dialog med länsstyrelser och andra regionalt/lokalt, för förankring och tillämpning, länsstyrelsegemensamt seminarium?

55 Prel. VP 2014 – Projekt konsumtion Projektlän? Alla län medverkande men 1-2 projektlän. Förankring med Dalarna om samarbete. Dalarnas ÅGP rymmer åtgärd med liknande intention. I Dalarna nyttjas dialog inom avfallsförebyggande, handelsdialog, serviceprogram och kommunernas miljöstrateger. Ett län till som projektlän? Konsult? För studien tror vi att vi också behöver anlita extern hjälp, forskare eller konsult med kunskap i frågan. Vem? Därtill medverkan från och samarbete med nationella myndigheter, främst NV. Hur? Kostnader: Några hundratusen kr av RUS medel? Samarbete kring projektet diskuteras också med LEKS. Möte har också hållits med Omställningsrörelsen. Vid nästa styrgruppsmöte ska ett mer konkret förslag föreligga.

56 Konsumtion nationellt -Internationellt: FN Rio+20 = tioårigt ramverk hållbar konsumtion & produktion; även mer konsumtionsfokus i EU, Nordiska ministerrådet -EEA:s årsrapport 2014: tema konsumtionens globala miljöpåverkan -NV: avfallsförebyggande program, fastställs december -Fördjupad utvärdering 2015, fokusområden bl.a. konsumtion -NV:s miljöforskningsråd utlysning 2013, ta fram kunskap om svensk konsumtions miljöpåverkan -Naturvårdsverket: Tänkebok för generationsmålet (red Lars J Lundgren). Forskarantologi, klar till årsskiftet

57 Nobelmötet 2013 Åtgärdsarbetet

58 Prel. VP 2014 – Åtgärder för att uppnå målen Metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder (påbörjat 2013) Fortsatt satsning på stöd i samhällsekonomisk analys (påbörjat 2013) Miljömålsstöd kommuner: handbok och indikatorer (påbörjas 2013) Konferens med SKL till hösten? Metodutveckling viktigare åtgärdsområden: ÖP-resan, transport, ekosystem, kulturmiljö (pågående), Nytt Regional tillväxt? (med LEKS och nationella myndigheter) Ökat fokus på generationsmålet Projekt konsumtion, hälsofrämjande) Följa Miljömålsberedningens arbete (hållbar markanvändning, vattenpolitik m.m.)

59 Prel. VP 2014 – Miljömål Utgå från gemensamma rekommendationer (från 2012) Förmedla aktuell kunskap om nationella miljömål…. Aktuellt läge i länen (regionala mål och åtgärdsprogram) inhämtas till Nobelmötet. Regionalisering kommer in i målmanualarbetet – regionalisering av mål, men också mått/nivåer Bidra till etappmålens regionala användning och uppföljning – hur?

60 Projekt metodutveckling åtgärder/ÅGP Bidra till mer gemensamma synsätt och ökad systematik i arbetet med åtgärdsprogram/åtgärder, inklusive samlad presentation och exempel Delprojekt och deras genomförande a)Generell vägledning åtgärdsprogram b)Tillgängliggande av goda exempel på genomfört arbete c)Samhällsekonomisk analys d)Åtgärdsuppföljning e)Processer och metoder i planering och genomförande av åtgärder/åtgärdsprogram f)Åtgärdsarbetet gentemot uppdrag och sektorer – spetsat uttag slutsatser FU2012 g)Effektiva åtgärder och åtgärdsbank h)Hur finansiera åtgärdsarbetet

61 Delprojekt åtgärdsuppföljning Förstudie om webbapplikation för åtgärdsuppföljning. Vad ska utredas? Omfattning: - Åtgärdsformulering, koppling till olika åtgärdsprogram, ordinarie verksamhet m.m., ansvariga genomförare, genomförandegrad och miljöeffekt. Uppdelad länsvis, men man ska kunna jämföra mellan län och summera effekter av flera län. - Effektbedömda åtgärder i en åtgärdsbank. Ska lätt hittas av alla och vara gemensam. Applikationen ska kunna visas externt, vara publik. Inmatning av externa aktörer bör vara möjlig utöver länsstyrelsen. Ex. ska kommuner kunna mata in sina åtgärder.

62 Delprojekt åtgärdsuppföljning Kopplingarna med interna miljömålswebbens åtgärdsdel måste synka. Antingen samma databas eller kompatibel. Sannolikt behöver det bli en applikation på länsstyrelsernas webb då Miljömålsportalen inte kommer härbärgera åtgärder. Kommunikation behöver dock ske med MMP utveckling. Lingon/hjortonwebbens åtgärdsuppföljningsdel – nyttja, bygga vidare utifrån, göra mer flashig (likt ex. Miljöbarometern som flera kommuner använder). Linjeverksamheters åtgärdsuppföljning som utvecklas (vattenförvaltning först) måste beaktas och kopplingarna bli bra till den applikation som ska tas fram. RUS och LEKS åtgärdsuppföljningsapplikation bör kunna utvecklas samlat Applikation ska möjliggöra flexibel användning, alla ska inte behöva nyttja allt. Nu dialog med Lst IT om en förstudie (innan mars utgång) Ska förstudien utföras av Lst IT eller extern konsult eller en kombination?

63 ÖP-resan Projektets syfte och mål Att skapa en kunskapsuppbyggnad för hur översiktsplanen kan samordnas med miljömålen. Att följa upp och sammanställa tidigare och pågående projekt med koppling till detta projekt. Att följa upp hur kopplingen mellan målet God bebyggd miljö och översiktsplaneringen kan göras enligt PBL och ge exempel på hur ÖP kan samordnas med målet Att utveckla metoder för länsstyrelsernas plangranskning vad avser miljömålens genomslag och för att ge råd och stöd till planhandläggare på länsstyrelserna så att de kan medverka till att det kommunala beslutsunderlaget (förslag till översiktsplan) bidrar till hållbar utveckling Att utveckla metoder för planhandläggare i kommunerna som utvecklar kommunernas planhandlingar avseende miljömålet God bebyggd miljö i syfte att kommunernas översiktsplanering ska sträva mot hållbar utveckling.

64 ÖP-resan Styrgrupp: 3 länsarkitekter, RUS och Boverket. Projektledning: Lst Skåne och Boverket. Finansiering: Boverket och RUS Samtal med kommuner och länsstyrelser under 2013: 1. Intervjuserie med utvalda kommuner och deras tillhörande Länsstyrelser var för sig (Enköping, Åtvidaberg, Östersund, Arvidsjaur, Halmstad, Karlshamn, Malmö, Luleå, Bollnäs och Rättvik. Norrbotten, Uppsala, Östergötland, Blekinge, Halland, Dalarna, Gävleborg, Kalmar och Skåne.) 2. Möte via LYNC, där samtliga Länsstyrelser erbjöds möjlighet att medverka via Forum för hållbart samhällsbyggande 3. Samlade återträffar med de intervjuade kommunerna och länsstyrelserna, samt med andra kommuner och länsstyrelser i regionen. Mötena hölls på tre platser i landet, Älvsbyn, Gävle och Alvesta Slutrapport och större slutseminarium i vår.

65 ÖP-resan Några resultat Behov på kommunal nivå att få ett stöd i hanteringen av regionalt/nationellt övergripande frågor. Planhandläggarna på Länsstyrelserna har svårt att se nyttan med länsstyrelsernas miljömålshandläggare i det dagliga arbetet. Stöd från målansvariga myndigheter saknas och efterfrågas, för att kunna rådge i textmålkonflikter. Konsensussträvan skapar stor abstraktionsnivå och planmonopolet gör att det inte går att generalisera - GBM är platsspecifikt. GBM som koncept fungerar bättre i helhet, när det börjar brytas ned är inte längre summan av delarna lika med helheten. Detta beror på att det är ett disparat mål med interna målkonflikter. Vidare innehåller målet svårdefinierade resonemang och platsspecifika förutsättningar det är svårt att mäta olika lika.

66 Nobelmötet Regionala miljömål 2013 Nobelmötet

67 Nobelmötet 2013 Nobelmötet Regionala åtgärdsprogram

68 Några kommentarer… En hel del har hänt sen ifjol - Nästan alla har antagit nya regionala miljömål och ÅGP eller är på gång. Några nystart i arbetet. Några för små resurser för att orka Målen: Flera har bestämt att nationella målen ska gälla regionalt, en del har gjort några regionala tillägg, flertalet anpassat BK, några mer egna mål (Kronoberg) Flera har mål och ÅGP i skilda dokument. Underlättar komplettering/uppdateringar Frågan hur kommunicerar ni målen? Dalarna för aktivt ut dokumentet till planupprättare, VU, tillsynsmyndigheter

69 Några kommentarer… ÅGP: Olika struktur/indelning i olika län: Flertalet miljöteman/utmaningar (Blekinge, Skåne m.fl.). Någon efter MKM (delvis Kalmar). Någon efter sektorer/sektorsövergripande (Dalarna). Flertalet målövergripande ÅGP. Några teman (Jönköping, Sthlm) Flera hänvisar till och kopplar till andra ÅGP, ex EKS. Framtandet har skett i samråd/samarbete med Sks, kommuner och andra aktörer i varierande grad. Remiss det gängse. Vem åtgärder främst riktar sig till varierar (egen verksamhet, externas eller bådadera)

70 Några kommentarer… ÅGP: Uppföljning av ÅGP? Flera avvaktar gemensamt arbete… En del följer upp eller planerar följa upp enligt olika modeller. Genomförandet? En del jobbar med ÖK och löften En del arbetar mycket med interna processen, tydlig koppling till ÅR/VP och ÅU (Skåne)

71 Slutsatser FU 2012 regionalt som behöver beaktas i det fortsatta regionala miljöarbetet: Resurstillgången i miljöarbetet behöver generellt öka om målen ska kunna nås. Samordningsresurserna för miljömålsuppdraget behöver bibehållas på minst nuvarande nivå och i vissa län förstärkas. Myndighetsutövningen genom tillsyn och tillståndsgivning behöver skärpas och utvecklas så att den i större utsträckning bidrar till att nå miljömålen. Mer metodutveckling och samverkan mellan länsstyrelser och med nationella myndigheter behövs för att integrera miljömålen i olika uppdrag och verksamheter. Miljökommunikationen behöver förbättras. Särskilda nationellt initierade åtgärdssatsningar och liknande behövs inom vissa områden.

72 Slutsatser FU 2012 regionalt som behöver beaktas i det fortsatta regionala miljöarbetet: Regionala uppdrag där samstämmighet med miljömålen råder behöver ha tillräckligt med resurser, men i vissa fall kompletteras, t.ex. med mer strategisk planering. I regionala uppdrag där fler samhällsmål finns behöver miljömålsintegreringen stärkas i hela kedjan, med mer planering, samverkan och i vissa fall skarpare styrmedel. Miljömålsuppdraget kan i större utsträckning bidra till sektorernas miljöarbete, men kraften ska läggas på sektorer där detta gör mest nytta. Länsstyrelserna behöver stödja kommuner mer och samverkan mellan kommunerna behöver öka. Samverkan med regionförbunden behöver fortsätta utvecklas. Konsumtionsmönstrens betydelse motiverar visst engagemang från länsstyrelserna, vilket kan ske genom stöd till och samverkan med bl.a. föreningar och folkbildningen.


Ladda ner ppt "Välkomna till Nobelmötet 2013! Dag 1: Tema uppföljning/ utvärdering & kommunikation Dag 2: Tema åtgärdsarbetet & generationsmålet Nu kör vi! Thanks for."

Liknande presentationer


Google-annonser