Vad kan vi lära av projektet ”SMILEGOV”? Christian Pleijel 3 april 2016.

En presentation över ämnet: "Vad kan vi lära av projektet ”SMILEGOV”? Christian Pleijel 3 april 2016."— Presentationens avskrift:

1 Vad kan vi lära av projektet ”SMILEGOV”? Christian Pleijel 3 april 2016

2 FÖSS 3 april 20162 Ischia Ouessant Molène Sein Oiléan Chléire Bere Aran islands Arraín Mhor Ven Visingsö Vinön Simskäla Sottunga Iniö Nagu

3 3 Iniö Aran islands Ven Molène Ischia Sein Nagu Simskäla Ouessant Bere Sottunga Oiléan Chléire Visingsö Arrain Mhór

4 FÖSS 3 april 20164

5 5

6 6 Hur många människor använder energi? Iniö Heltidsboende200 x 365 dagar73.000 mandagar Deltidsboende 6 veckor1.000 x 45 dagar45.000 mandagar Besökare 1,5 dag17.000 x 1,5 dagar25.500 mandagar Summa143.500 mandagar Detta motsvarar 393 helårsboende = det befolkningstryck som Iniös energi-, vatten, avlopps-, avfalls- transport-, hälso-, brand- och telesystem ska hålla för. Nagu Motsvarande beräkning för Nagu, med 1.350 mantalsskrivna invånare, ger ett befolkningstryck som är det dubbla: 2.601 personer. En del av dessa är säsongsboende, förr på sommaren men nu också på vintern, en ny kategori långväga ifrån. En annan del är de 1,7 miljoner personer som är i Nagu endast två timmar då de är på genomresa med bil och färja och använder Nagus vägnät och färjor liksom annan infrastruktur, orsakar avlopp och avfall, dricker vatten, pratar i telefon, behöver hälsovård, räddningskår och brandförsvar. Fastän var och en är kort tid i Nagu är de så många att de samlat motsvarar 29% av den fasta befolkningen.

7 FÖSS 3 april 20167 Hur mycket energi går det åt? Nagu Invånarna i Nagu ramar förbrukar energi i sina hem, i sina företag, i gemensamma nyttigheter såsom äldreboende och gatubelysning, och till att resa. Ett hushåll använder i snitt 60 procent av energin till att värma huset, omkring 20 procent till varmvatten (dusch, disk mm) och resterande 20 procent till hushållsel: kylskåp, tvättmaskin, belysning, TV, datorer och andra elektriska apparater. En stor del energi går åt till resor. I Nagu finns 1 buss, 35 lastbilar, 1.200 bilar, 8 taxibilar, 150 traktorer, 30 grävmaskiner och 500 fyrhjulingar, 20 snipor, 2.000 oregistrerade små fritidsbåtar, 2.000 större registrerade fritidsbåtar, 5 färjor och 5 förbindelsbåtar. Så gott som alla fordon drivs med fossila bränslen. Naguborna kör sina bilar sammanlagt 1,8 miljoner km på ett år vilket omräknat från bensin motsvarar 1.254 MWh. Taxi, buss och alla fyrhjulingar förbrukar 78 MWh.

8 FÖSS 3 april 20168 Förr åkte man två färjor för att komma till fastlandet men år 1993 ersattes färjpasset över Storsundet med en bro. Det återstående färjpasset Lillmälö- Prostvik är 1.800 meter och tar 10 minuter att färdas över plus väntetider eftersom det utgör en flaskhals i synnerhet då semesterfirare ska till sina stugor. Extrema dagar kan köerna vara kilometerlånga. Varje bil räknas varje tur på färjan men på land gör de bara en enkel tur, alltså 300.000 bilar varav hälften kan antas ha sitt resmål i Nagu och hälften ska vidare. I snitt kan vi räkna med 14 km körning på Nagu per fordon (det är 28 km från Prostvik till Pärnäs), summa 4,2 miljoner km vilket motsvarar 2.927 MWh. Färjorna tilämpar eco-driving vilket ger bränsleinbesparingar och lägre utsläpp men högre kostnader för skärgårdsföretagare vars varor kommer senare till kund och som får betala mer restid för hantverkare. Till ovanstående förbrukning kommer företagens och kommunens förbrukning och då får vi summan av energi som används på Nagu till 29.565 MWh per år. Per person är det 21.900 kWh, det finländska genomsnittet är 22.000 kWh, Finland ligger högst i Europa.

9 FÖSS 3 april 20169 Energikonsumtion på Nagu

10 FÖSS 3 april 201610 Iniö När vi räknar på Iniö får vi totalt 6.358 MWh: 49,9m3eldningsolja 1.350m3brännved 273.000kWhel 47.000literbrännolja 219.400literdiesel 127.800literbensin Det motsvarar 31.790 kWh per person, avsevärt högre än på Nagu.

11 FÖSS 3 april 201611 Varför använder Iniöborna så mycket energi? Ett svar, som gäller både Nagu och Iniö, är: befolkningssiffrorna är missvisande. Vi borde räkna på befolkningstrycket. Då sjunker energianvändningen per capita dramatiskt: 16.219 kWh per person på Iniö respektive 11.328 för Nagu. Detsamma gäller de andra tretton öarna i studien. Ett annat svar är: öbor åker färja. Iniö försörjs av ett komplicerat sjötrafiksystem och sjötrafiken står för 35%. Nagu har en mycket tät sjötrafik som står för 50% av hela energiförbrukningen. Räknar vi in allt som går att köra med – även bilar, traktorer och småbåtar – står transporterna för över hälften av Iniös hela energiförbrukning och nästan två tredjedelar av Nagus. Ett tredje svar är: ju mindre befolkningen är på en ö, desto större är andelen energi som åtgår för att komma till och från ön.

12 FÖSS 3 april 201612 Energiförbrukning i kWh per person och år i grått varav färjetransporter per person och år i blått, räknat på mantalsskriven befolkning

13 FÖSS 3 april 201613 Befolkning räknat som mantalsskrivna (mörkblått) och som befolkningstryck (ljusblått) 3

14 FÖSS 3 april 201614 Energiförbrukning i kWh per person och år i grönt varav färjetransporter per person och år i blått, räknat på befolkningstryck.

15 FÖSS 3 april 201615 Energiproduktion På Iniö värms 25 hus med jordvärme, 30 med vedpanna och resten med en kombination av direktel, luftvärmepumpar och vedkaminer. Kommunhuset värms med olja, radhuset värms med direktel, skolan, allaktivitetshuset och Aftonro (äldreboendet) värms med jordvärme. Summa lokal energiproduktion 2.533 MWh/år = 40%. Även om Iniöbrona använder mycket energi så producerar den till stor del själva! På Keistiö byttes gatubelysningen ut till energisnåla LED-lampor hösten 2013 som sedan hösten 2014 får sin energi från ett vindkraftverk som under sina första sju månader har producerat 3.500 kWh, vilket även räcker till grundvärme i gamla skolhuset.

16 FÖSS 3 april 201616

17 FÖSS 3 april 201617 Utsläpp Utsläpp från öarnas invånare och besökare består av avlopp, avfall och växthusgaser. Växthusgaser brukar de uttryckas som koldioxid men det finns även andra gaser som räknas om till koldioxidekvivalenter CO 2 e. Tar vi Iniö som exempel så är trafikens andel av utsläpp stor, över 60 procent. Den största delen kommer från färjtrafiken (nästan hälften), men även förbindelsebåtar, fritidsbåtar och persontrafik har betydande del. Sjötrafikens sammanlagda utsläpp är 794 ton CO 2 e. Bilismens utsläpp beror till stor del på den livliga genomfartstrafiken längs Skärgårdens Ringväg, summa 54 ton CO 2 e. Den tredje största utsläppskällan är uppvärmning av byggnader (15 procent av totalutsläppen) inklusive elförbrukningen. Iniös sammanlagda utsläpp i CO 2 ekvivalenter är 1.191 ton. Iniö har också mycket skog vilket ger en så kallad kolsänka. Iniö kompenserar sina utsläpp av växthusgaser, tio gånger om. Nagu är annorlunda i ett avseende: varje dygn går fem stora färjor in och ut i dess vatten mellan Vandrock sund och söder om Kramppi, en färd som tar 28 minuter med 19 knops fart. Under ett år gör fjärrtrafiken på den här sträckan sammanlagt av med 2.800 ton fartygsbränsle och släpper ut 10.523 ton koldioxid CO 2, 167 ton kvävedioxid NO 2, 67 ton svaveldioxid SO 2 samt 13 ton partiklar vilket ökar utsläppen av växthusgaser i Nagu med mer än 50%. Då är ett av fartygen m/s Grace som drivs med LNG vilket ger upp till 10% mindre utsläpp.

18 FÖSS 3 april 201618

19 FÖSS 3 april 201619

20 FÖSS 3 april 201620

21 FÖSS 3 april 201621

22 FÖSS 3 april 201622 Ett ö-samhälle är som en klocka, som ett gammaldags armbandsur. Det har en ram inuti vilken villkoren bestäms av öborna, politiken och infrastruktur. Ramen är en boett och ön är ett urverk, ett känsligt system. Öar blir liksom klockor alltmer omoderna, folk använder inte armbandsur nuförtiden annat än som accessoar. Många öar är små, slitna och gammaldags. Öar är inte för evigt hållbara, många mekanismer är på gränsen till utslitna: det fylls inte på tillräckligt med människor, öarna avfolkas; öarnas röst blir svagare när de buntas ihop i nya kommunstrukturer; infrastrukturen blir sämre när besluten tas allt längre bort och högre upp. Om en klocka stannar får man inte igång den genom att pilla på en kugge, man måste dra upp hela mekanismen. Man lagar heller inte klockan genom att byta armband. Klockan är fästad på sin människa med ett armband så som ön är fästad på sitt fastland med en färja, men armbandet är inte klockan, färjan är inte ön. En ö är överblickbar på ett sätt som stora samhällen inte är. Det är en av anledningarna till att vi älskar dem. Öar är nätta laboratorier, små övningsfält där förhållandet mellan människor, makt och teknik blir tydligt, innanför ramen och utanför. Om man ska arbeta med energiförbrukning, energiproduktion och utsläpp på en liten ö måste man se till hela systemet.