Vad är en bra uppsats? Föreläsning för C- och D-studenter VT 2014 Christina Bergqvist

En presentation över ämnet: "Vad är en bra uppsats? Föreläsning för C- och D-studenter VT 2014 Christina Bergqvist"— Presentationens avskrift:

1 Vad är en bra uppsats? Föreläsning för C- och D-studenter VT 2014 Christina Bergqvist Christina.Bergqvist@statsvet.uu.se

2 Syfte med kursen att få träning i att självständigt genomföra en systematisk undersökning att få träning i att läsa andras undersökningar och värdera dem Tips på litteratur: How to argue? Essentials skills for writing and speaking convincingly. Second edition. Pearson, Prentice Hall – Alastair Bonnett, 2008. Metodpraktikan – Peter Esaiasson mfl Att fråga och att svara – Svensson & Teorell Uppsatshandboken – Ann-Marie Ekengren & Jonas Hinnfors Skrivråd för statsvetare – Marika Sanne Textens mening och makt – Bergström & Boréus

3 En bra uppsats...... levereras på utsatt tid.... är inte för lång.... har en författare... är prydlig och välstrukturerad.... ställer en bra fråga och ger ett korrekt svar, dvs. –ålägger sig en lämplig och intressant undersökningsuppgift –genomför en tillförlitlig och ingående undersökning/analys –drar rätt slutsatser... har en närvarande författare.

4 En bra uppsats levereras på utsatt tid Senast 8 maj (kl. 17.00), ska ni anmäla om ni vill ventilera er uppsats denna termin Ventileringen äger rum veckorna 22 och 23 (27 maj – 28 maj och 2- 5 juni), 2014. Anmälan görs genom att ni fyller i ett formulär på hemsidan: http://student.statsvet.uu.se/modules/kurser/anmalan.aspx Uppsatsen skall lämnas in senast 19 maj, kl 10.00, genom uppladdning på nätet via hemsidan www.statsvet.uu.se/uppsats.aspx www.statsvet.uu.se/uppsats.aspx

5 Ytterligare en föreläsning Onsdag 21 maj ges föreläsningen: ”Vad är ett bra seminarium?” Formerna för ventileringsseminariet m.m. Särskilt opponentens roll kommer att behandlas.

6 En bra uppsats är inte för lång Det är uppsatsens kvalitet, inte dess omfång som bedöms. En uppsats blir sällan bättre av att den görs längre. Normalt omfång: 10 000 – 13 000 ord, inklusive noter och referenslista. Övre gräns: 14 000 ord. Om uppsatsen överskrider denna gräns tas den inte upp till seminariebehandling. Utöver detta kan man tillfoga en bilaga innehållande exempelvis ett frågeformulär eller ett centralt dokument. Den övre gränsen motsvarar ungefär 35 sidor med normalt radavstånd, typografi/satsyta (marginaler) och stilstorlek.

7 En bra uppsats har en författare (a) Uppsatsen skall ha endast en författare. Lärarna sätter betyg på individuella prestationer, därav följer att dessa måste gå att identifiera. Däremot kan studenter samarbeta under uppsatsarbetets gång, till exempel med materialinsamlingen.

8 En bra uppsats har en författare (b) Uppsatsens författare skall också stå för hela texten. Det normala är att man återger andra författares tankar genom att självständigt referera innehållet i deras texter (med nothänvisningar). I vissa fall kan det finnas skäl att ordagrant återge andras formuleringar. Detta markeras med ”citattecken” (andra språk använder något annorlunda tecken) eller – om det rör sig om längre passager – med indrag och gärna något mindre stilstorlek (s.k. blockcitat). på svenska Om fusk och plagiat – se hemsidan. Vid nedladdningen skickas uppsatsen automatiskt till Urkund som avslöjar om den innehåller direkta avskrifter av andra texter.

9 En bra uppsats är prydlig och välstrukturerad (a) Disposition Det finns ingen mall. Rubriksättning och ordningsföljd är en pedagogisk fråga. Presentera din tankegång (argumentet), inte din bildningsgång!

10 En bra uppsats är prydlig och välstrukturerad (b) Språk – klarhet! Skall vara korrekt och kan med fördel vara konventionellt Försök att åstadkomma en sammanhängande ”berättelse”; resonera själv om vad du gör! Språkverkstaden (Se http://www.nordiska.uu.se/sprakverkstaden?lang=sv)

11 En bra uppsats är prydlig och välstrukturerad (c) Noter och referenssystem – systematik! Det finns olika modeller. Använd en på ett konsekvent sätt. Noter enligt Oxford, Harvard eller Modifierad Harvard. Referensförteckning – enkel bokstavsordning duger bra.

12 En bra uppsats ställer en bra fråga och ger ett korrekt svar (a) En bra uppsats ålägger sig en lämplig och intressant undersökningsuppgift Lämplighet Är uppgiften praktiskt genomförbar? Finns det material? Typiskt problem att diskutera med sin handledare. Intressant Endera i kraft av sin samhällsrelevans eller därför att det finns ett forskningsproblem eller (oftast) både och. Ta hjälp av tidigare forskning och befintliga teorier! Var tydlig när du formulerar syfte och frågeställningar!

13 En bra uppsats ställer en bra fråga och ger ett korrekt svar (b) En bra uppsats genomför en tillförlitlig och ingående undersökning/analys Utveckla ett eget analysinstrument! Kan ofta vara det konkreta resultatet av din teorianknytning, men det behöver inte alls vara ”märkvärdigt”. Presentera dina källor (datamaterial). Redogör för materialets tillförlitlighet (källkritk). Tänk igenom ditt tillvägagångssätt (metod) och redogör för hur du har tänkt.

14 Exempel på analysschema STRATEGIER AllianserFraming AKTÖRER Förespråkare1.2. Motståndare3.4.

15 En bra uppsats ställer en bra fråga och ger ett korrekt svar (c) En bra uppsats drar rätt slutsatser Resultatet av en undersökning bör vara både korrekt och intressant. Om det är intressant avgörs i huvudsak redan av valet av undersökningsfråga. Om det är korrekt avgörs främst av undersökningsmetodiken. Det är viktigt att man anstränger sig att faktiskt dra slutsatser. Undvik s.k. typ 1-fel, dvs. dra inte slutsatser som inte har stöd i materialet och den egna analysen. Tänk också på risken att göra typ 2-fel, dvs. att underlåta att dra de slutsatser som materialet medger.

16 En bra uppsats har en närvarande författare Ger ett självständigt, eget bidrag – man kan både hävda och undra, och i slutänden bidra med något intressant Har en tydlig röd tråd – du presenterar din tankegång och inte din bildningsgång Låter den egna frågeställningen vara styrande (över teori och metod) –Anknyter på ett reflekterat sätt till teorier och tidigare forskning om liknande frågor –Reflexioner över den egna undersökningsdesignen (metoden) Ger hela tiden belägg för påståenden som kan värderas av läsaren – bli vän med din notapparat! Innehåller en självständig, systematisk analys (tolkning och kommentarer till materialet) Bidrar med reflexioner över de egna slutsatserna

17 Inte mall, men goda råd … 1. Inledning (gärna mer upplysande rubrik) Klargör att det handlar om en statsvetenskaplig undersökning (i mycket vid bemärkelse) Få läsaren att förstå att det finns ett problem att lösa eller något väsentligt att ta reda på Ofta börjar man med en övergripande fråga som sedan preciseras – pekar ut det egna bidraget Inledningen kan således med fördel utmynna i en tydlig syftesformulering (det behövs då ingen särskild rubrik för syftet – bara det framgår för läsaren)

18 Inte mall, men goda råd … 2. Teori- & diskursanknytning Inget krav på att man måste testa en teori Men: relatera till tidigare (statsvetenskaplig) forskning T.ex. visa vad man givet tidigare forskning borde förvänta sig (kanske oenighet i litteraturen?) Följ den röda tråden – inget överflödigt Poängen med teoriavsnittet ska kunna sammanfattas och det görs lämpligen som avslutning på teorikapitlet. Då bör du också kunna säga att du har fått ordning på din problemställning. Artikelsök eller http://scholar.google.com

19 Inte mall, men goda råd… 3. Metod Hur besvaras frågan (material och analysteknik)? Motivera valen! –Inte självklart med särskilt metodkapitel - diskutera metodproblemen löpande… –…och kopplat till den egna undersökningen (Hur) påverkas svaren av ditt sätt att undersöka frågan? En väsentlig del av metoden är att din fråga operationaliseras, dvs. konkretiseras och förses med avgränsningar. Om du har särskilt metodkapitel kan det vara ett lämpligt sätt att sammanfatta kapitlet.

20 Inte mall, men … 4. Analysen Redovisning av empiri skall kunna skiljas från dina egna tolkningar, men det är sällan någon bra idé att lägga empirisk redovisning och analys i skilda kapitel. Det främsta medlet för att upprätthålla åtskillnaden är din användning av språket och av notapparaten. Uppsatsens tyngdpunkt Systematiskt genomförd – ofta bättre att disponera framställningen efter dina undersökningsfrågor, i stället för ”område för område” och avsluta med avsnitt(kapitel) med jämförelse. Inta en kritisk hållning – till andra källor, men också till de egna slutsatserna Diskutera brister och tveksamheter löpande –poängtera/diskutera iakttagelser som talar emot dina slutsatser

21 Inte mall, men … 5. Slutsatser Tydligt svar på frågan eller frågorna – nyanserade svar kan också vara tydliga och välbelagda! Vilket är ditt bästa belägg eller argument?– klargör varför! Vilka av svaren är tillförlitliga och vilka måste kringgärdas med reservationer? Avsluta gärna med en reflexion om vad din undersökning har att säga i stort (So what?).

22 Viktigt att tänka på (Betygskriterier) Problemställning Diskursanknytning – tidigare forskning Teori Metod Genomförande av analys Slutsatser och eget bidrag Vetenskapligt förhållningssätt och röd tråd Struktur, språk och referenser

23 Några praktiska tips Börja skriva Tänk ut en (preliminär) disposition Använd mallen i ordbehandlingsprogrammet – gör innehållsförteckning Skriv alltid in fullständiga noter direkt och fyll på referenslistan Intervjuer ? – boka långt i förväg Läs andras texter. Prata med andra och låt andra läsa din text Skriv ett ”Abstract”