1 Miguel Ramirez Dr Shane Colclough Prof Neil J Hewitt Säsongslagring av termisk energi (STES) Målgrupp: pedagoger, akademisk personal, högre utbilding,

En presentation över ämnet: "1 Miguel Ramirez Dr Shane Colclough Prof Neil J Hewitt Säsongslagring av termisk energi (STES) Målgrupp: pedagoger, akademisk personal, högre utbilding,"— Presentationens avskrift:

1 1 Miguel Ramirez Dr Shane Colclough Prof Neil J Hewitt Säsongslagring av termisk energi (STES) Målgrupp: pedagoger, akademisk personal, högre utbilding, offentlig administration med ansvar för energifrågor osv

2 Innehåll Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 2

3 Innehåll Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 3

4  Lagring av kyla under vintern för att använda på sommaren.  Lagring av värme under sommaren för att använda på vintern 4 Vad är STES?

5 Innehåll Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 5

6 Varför använda STES Uppvärmning av byggnader utgör 30-40% av den totala energikonsumtion i EU. 60-70% används för uppvärmning av bostäder. Vintertid, när solen är som lägst, är behovet av rumsuppvärmning högst. Solbaserad termisk energi kan lagras på sommaren för att användas under vintern. Nordeuropeiska länder har en årsmedeltemperatur av 5°C och en årlig solstrålning av upp till 1000 kWh/år m² (Stockholm) Källa: SoDa-is.com

7 Innehåll Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 7

8  Antika Persien 400 BC; 20m höga kupoler med vindfångare (Yakhchals) för att kyla och laga is vid +40°C utetemperatur.  Rom AD 100; Romarna transporterade snö och använde brunnar för att hålla mat och vin kallt på varma dagar  Kylhus 1700- och 1800-tal; Vatten från flodar och sjöar brukades för att hålla låga temperaturer i vissa byggnader för att förvara livsmedel. (Middleton, England – Glen River, Northern Ireland) 8 STES historia - kallagring Source: Griffiths & Colclough Source: awesci.com

9  Tyskland efter WWI Endast förstudier genomfördes på 1920 talet på grund av landets begränsade resurser. USA Keck “glas”-hus 1933 och MIT-hus 1939 var båda gjorda av glas och material med hög termisk kapacitet för lagring av termisk energi  Denmark and Sweden Oljekrisen under 70-talet tvingade regeringar att leta efter alternativ. Små och storskaliga termisk lagringsytem byggdes i kombination med fjärrvärmesystem. 9 STES historia – värmelagring

10 Innehåll: Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 10

11 Hur fungerar det - KOMPONENTER Värmekälla Sol Biomassa Industriell spillvärme Termisk lagring Högt termisk kapacitet Stor volym Låga termiska förluster Distributionssystem Värmepump Fjärrvärmenätverk 11

12 Parallell Värmepump, solfångare och STES arbetar oberoende för att fylla värmebehov Serie Solfångare eller STES fungerar som en värmekälla för värmepump alternativt med tillskott av annan energi. Serie/parallell Värmepump eller solfångare värmer tillsammans eller oberoende av varandra 12 HUR FUNGERAR DET - KONFIGURATIONER Source: Solites

13 Parallell Solfångarna är kopplade direkt till lagringstanken och laddar den med termisk energi under perioder med hög solinstrålning. STES levererar varmt vatten för tappvärmevatten och rumsvärmesystem under uppvärmningsperioden (vinter). När STEStemperaturen är lägre än vad som krävs, startar värmepumpen och levererar den nödvändiga värmen till både tappvärmevatten och rumsvärmesystem. Värmepumpens termiska källa är extern och kan vara antingen luft, mark eller fjärrvärmeåtervinning. 13 HUR FUNGERAR DET - KONFIGURATIONER Solfångare STES Värmepump (Luft/markborrhåll) Varmt tapp- vatten Rums- värme

14 Serie Solfångare, STES tank och värmepump är seriekopplade. Värme lagras under perioder med hög solinstrålning. Solfångaren kan fungera som en energikälla för en värmepump eller direkt via värmelagring. Värmepumpen måste vara av typ vatten-till-vatten och kan klara hela värmebehovet av både tappvatten och rumsvärme. Lagringstankens temperatur kan begränsas och optimeras för värmepumpens ideala driftområde. Termiska förluster minskas eftersom STES-tankens temperatur kan vara lägre. 14 HUR FUNGERAR DET - KONFIGURATIONER Solfångare STES Värme pump Varmt tapp- vatten Rums- värme

15 15 HUR FUNGERAR DET - KONFIGURATIONER Solar Collectors STES Heat Pump DHW LOAD Serie/Parallell STES-tanken laddas av solfångarna och ger värme till tappvärmevattnet och byggnader. När temperaturen i STES-tanken är under behovet startar värmepumpen. Värmepumpen drar ut värmen som är kvar i lagret och levererar tappvärmevatten och rumsvärme till byggnaderna. I alla tre fall, kan värmepumpen gå under perioder med låg-kostnadsel och värma tappvärmevattenstank på ett kostnadseffektiv sätt. Dessutom, ett hjälpsystem (t ex en gaspanna) måste användas för att täcka värmeefterfrågan som inte täcks av STES-systemet.

16 EXEMPEL AV SERIE/PARALLELL STES DRIFTSLÄGEN (EINSTEIN PLANTS CASE)

17 Laddning Ett STES-system börjar ladda när termisk energi från källan (solen) är tillgänglig. Termisk solenergi kan samlas under sommarmånaderna och lagras i STES-tanken för senare användning. Det är också möjligt att lagra och leverera termisk energi om tanken har oberoende kretsar för laddning och urladdning. HUR DET FUNGERAR - Serie/Parallell

18 Direkt laddning Direktladdning av ett STES-system börjar tidigt på våren. Tanken levererar först värme direkt till byggnaderna genom fjärrvärme eller direkt rörledning. Temperaturen av varmvattensuttaget regleras efter belastningens värmekurva. Maximi STES utloppstemperaturer är typiskt 80°C, (med trycksatta tankar är temperaturer >100°C möjliga). T STES > 50°C HUR DET FUNGERAR – Serie/Parallell

19 Värmepumpsdrift Värmepumpen går när STES utmatningstemperatur är lägre än temperaturen erfordrad av belastningen för att helt täcka värmebehovet. Vatten från STES ger värme till värmepumpens avdunstningscykel och kondenseringscykeln ger varmvatten med en tillräckligt högt temperatur för att tillgodose behovet. 10°C < T STES < 50°C HUR DET FUNGERAR – Serie/Parallell

20 Hjälpsystem – panna När vattentemperaturen i tanken sjunker till en nivå som är utanför effektiv drift av värmepumpen (cirka 10°C), sätter hjälpsystemet igång. STES-tanken är då helt urladdad och belastningen är helt beroende av hjälpsystemet. T STES < 10°C HUR DET FUNGERAR – Serie/Parallell

21 21 Hjälpsystem – panna/värmepump Ett hjälpsystem är absolut nödvändigt för att täcka toppbelastning under perioder när lagringstanken är urladdad. Värmepumpar brukar vara tre-fyra gångar mer effektiva än konventionella uppvärmningssystem för samma mängd värme. Vatten till vattenvärmepumpar har en låg returtemperatur till källan. Denna temperaturskillnad hjälper till med stratifieringen I lagringstanken. En lägre temperatur i botten av lagringstanken ger högre solfångar-effektivitet och minskar termiska förluster i mark. HUR DET FUNGERAR – Serie /Parallell

22 Innehåll: Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 22

23 Latent värme Kemisk värme Kännbar värme (Sensible heat) 23 SÄTT ATT LAGRA TERMISK ENERGI

24 Latent värmelagring Fasförändringmaterial. Phase Change Materials, PCM som ändras mellan flytande och fast form är vanligast för att lagra latent värme. Termisk energi kan absorberas av PCM i både solid och flytande form. Stora värmemängder kan absorberas när materia konverteras från solid till flytande form. PCMs kan lagra 5 till 14 gånger mer värme per volymenhet än konventionella lagringsmaterialen vatten, murverk eller sten. Termisk energi avges från PCM-materialet när den ändras från flytande till solid och den lagrade latenta värmen kan utnyttjas. SÄTT ATT LAGRA TERMISK ENERGI

25 Termokemisk lagring Kemiska och sorberande värmelagringssystem (termokemiska) är lovande nya teknologier med avsevärda fördelar, jämfört med både kännbart och latentvärme lagringssystem. Lagringsdensiteten kan teoretiskt vara upp till 10 gånger högre än med vatten så att volym kan minskas. Termiska förluster kan nästan elimineras genom processens karaktär och låga temperaturer i materialet. Dessa fördelar underlättar lagring över tid. SÄTT ATT LAGRA TERMISKENERGI

26 Kännbar värmelagring (sensible heat store) Kännbart värme (sensible heat) är termiska energi överfört till eller från en substans vilket resulterar i en temperaturändring. Det är det vanligaste och mest direkta sättet att lagra värme. Nackdelen är att det krävs stora kvantiteter material och det blir stora termiska omgivnings- förluster genom att omslutningsarean är relativt stor. Att använda vattentankar för termisk lagring är en välkänd teknologi. Innovativa lösningar kan minska värmeförlusterna genom att optimera stratifiering och termisk isolering. SÄTT ATT LAGRA TERMISK ENERGI

27 Innehåll: Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 27

28 Q= m.c p.ΔΤ Q: Lagrad termisk energi m: Massan av materialet använt för att lagra värme c p : Specifik värmekapacitet hos lagringsämnet ΔT: Temperaturändring av lagringsämnet före och efter laddningen 28 HUR MYCKET ENERGI KAN LAGRAS?

29 Exempel: Solfångarna värmer 100m 3 vatten från 25 to 50°C som lagras i en isolerad lagringstank. Hur mycket energi är lagrad i vattnet? Q = m.c p.ΔΤ m = ρ.V = 1000kg/m 3 x100m 3 = 100 000kg c p = 4.18 kJ/kg.K) ΔΤ= 25°K Q= 100 000 x 4.18 x 25 = 10450 MJ = 2.9MWh (2900kWh) 29 HUR MYCKET ENERGI KAN LAGRAS

30 termisk Hetvatten energilagring (HW) Grop (Pit) termisk energilagring (PTES) Borrhål termisk energilagring (BTES) Aquifer termisk energilagring (ATES) ~70 kWh/m³ 1) ~55 kWh/m³ 2) 15-30 kWh/m³ 30-40 kWh/m³ 1) max =90°C, min =30°C utan värmepump 2) max =80°C, min =10°C gravel-water TES with heat pump HUR MYCKET ENERGI KAN LAGRAS

31 LAGRINGSFÖRLUSTER Stora förluster från små STES-tankar. 31 A: Konventionell isolering: λ = 0,05 W/(m·K), isolering: s= 0,2 m B: Konventionell isolering : λ = 0,05 W/(m·K), insulering:s = 2 m C: Vacuum isolering: λ = 0,005 W/(m·K), isolering : s = 0,2 m Time in days Avkylningskurva för ett hetvattenmagasin på 10m 3 (cylindrisk form: Ø 2m, höjd 3,18 m). Starttemperatur 80°C, ambient temperatur 5°C På grund av lägre yta- till-volym förhållande kyls stora tankar av långsammare och är därför bättre än små. STES används ofta i kombination med fjärrvärme.

32 Innehåll Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 32

33 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT Hustyp Enstaka hus Flerfamiljshus Nybyggnation (att föredra) Existerande byggnader Klimatförhållanden Hög årlig solstrålning & måttligt värmebehov på vintern Uppvämningssätt Fjärrvärme Lågtemperatursystem 33 Source: Asko professionals

34 STES markförhållanden Geologisk struktur Markplats för lagring Hydrogeologiska egenskaper (akviferer) Termisk energikälla Tillräckligt utrymme för solfångarna (mark, tak) Industriell överskottsvärme (temperaturvariation, avstånd och tillgänglighet, befintlig fjärrvärme Användningssätt Enkel belastning – (stabil nätverk) Oberoende bostäder - (komplext kontrollsystem) 34 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT - Överväganden

35 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT – EINSTEIN resurser Var inom EU? Värmebehoven varierar väsentligt mellan olika EU länder. Huvudsakliga faktorer är byggnadsbeståndets kvalitet, ålder, densitet samt lokala klimatfaktorer. 35 Störst potential för STES i Europa redovisas i EU- rapporten: “Classification of EU building stock according to energy demand requirements.” Residential energy demand vs. average ambient temperature. (ACC4: Bulgaria, Romania, Turkey, Croatia; EFTA3: Iceland, Norway and Switzerland; NMS 10: new ten member states since May 2004. (Source: ECPHEATCOOL).

36 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT – EINSTEIN resurser STES integration Nya EU-regler gällande energibehov i byggnader innebär att nybyggen förväntas ha lägre energibehov jämfört med äldre byggnader (<50kWh/m²yr). Detta möjliggör användande av lägre till-loppstemperaturer för rumsvärme och härigenom minskar de termiska förlusterna. Lågtemperatursystem är dessutom bättre lämpade för integration med STS-system. Integration av STES med olika värmegenerarande system såsom gaspannor, värmepumpar, kraftvärmesystem (Combined Heat and Power (CHP)) och distributionssystem diskuteras i detta dokument: “Technology assessment HVAC and DHW systems in existing buildings throughout the EU” 36

37 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT – EINSTEIN resurser Design av STES-system och EINSTEIN installationer Planering av ett STES-system är mångfasetterat. Detta gäller i huvudsak tekniska utmaningar och beslut angående dimensionering av lagringstankar, lokalisering, storlek av solfångare och anpassning av värmesystem. Med en av väderförhållanden avhängig helhetssyn är det möjligt att förutse en anläggnings funktion genom en stationär kalkyl. Här finns en utförlig guide för design och planläggning av STES- system: “Design guidelines for STES systems in Europe”.“Design guidelines for STES systems in Europe” 37 Översikt av design och installationer av EINSTEIN demonstrationsanlägg- ningar, klicka här.

38 Beslutshjälp EINSTEIN-projektet har utvecklat ett verktyg som kan användas vid preliminär design och ekonomisk utvärdering av säsongslagring av termisk energi i existerande byggnader kallat: Decision Support Tool (DST) Med hjälp av detta verktyg kan man identifiera lämplig teknologi för STES installationer under specifika förhållanden. Väderförhållanden Utrymmesbehov Utrustning och integrationsbehov (solfångare, STES, fjärrvärme, värmepump och hjälpsystem) Användare Typisk användare av DST är ingenjör-och konstruktionsbolag med baskunskaper av HVAC system men utan egen erfarenhet av STES-system. För mer information om modellen klicka här.här 38 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT – STES designverktyg

39 DST beskrivning Verktyget består av tre huvuddelar: Val av indata Kalkyldelen Resultatdelen Designfall Vid val av och utvärdering as ett STES-system kan verktyget analysera och jämföra olika situationer. Centraliserade och distribuerande konfigurationer kan utvärderas i olika situationer. Olika värmebehov för både existerande och ickeexisterande byggnader. För tillgång till DST klicka: 39 DECISION SUPPORT TOOL ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT – STES designverktyg

40 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT –energieffekivitet+förnyelsebar. Energistrategi För att STES-system ska uppnå bästa effektivitet måste systemet vara del av en helhets-strategi. Detta inkluderar: Minska energibehovet i existerande byggnader genom uppgradering. Integrera nyttjandet av förnyelsebar energi. Integrera speciallösningar som STES Besluten måste optimeras med avseende på olika variabler, t.ex: Klimat Kostnad Byggnadstyp Ett “Evaluation Tool” (utväderingsverktyg) har utvecklatsts för att utvärdera den mest kostnadseffektiva åtgärdskombinationen. 40

41 41 Användning av utvärderingsverktyg 1.Definition av studiebyggnad Val av klimatområde Val av byggnadstyp Byggnads yttre 2.Önskad minskad energiförbrukn ing Val av typ av besparing (primary energy savings, PES) 3.Beräkna den mest kostnadseffekt iva lösningen Fråga resultatsdatabasen -Beräkna alla möjliga kombinationer - Matcha optimala fall som tillfredsställer önskade besparingar. - Identifiera den mest kostnadseffektiva kombinationen av passiva och aktiva åtgärder (inklusive STES) 4. Resultat Bästa kombinationsoption vald Primär energibesparing. (-kWh/year) Investering som krävs (€) UTVÄRDERINGSVERKTYG – Den mest kostnadseffektiva lösningen

42 42 UTVÄRDERINGSVERKTYG – Den mest kostnadseffektiva lösningen Typ av programvara för bedömning av energibeteende i existerande byggnader Passiva efter- installations- strategier STES bidrag till kostnadseffektivi tet Evaluation Tool För den mest kostnadseffektiva efterinstallations metodiken. Beslutsverktyg för design och utvädering av STES HUVUDMÅL “To develop a methodology evaluation tool for de most cost –effective global energy intervention framework for building retrofitting” EVALUATION TOOL

43 43 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT – Referens enfamiljshus SFH: Single Family house (enfamiljshus) SFH84,5m2

44 44 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT – Referens flerfamiljshus MFH: Multifamily house (flerfamiljshus) (block of flats) MFH676m2

45 45 ANVÄNDNING, BÄSTA SÄTT – Sample outputs Curves of best ratios results (Pareto distribution)

46 innehåll Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 46

47 HUR MYCKET KOSTAR DET? 47 Kostnader och ekonomiska fördelar av säsongslagring av termisk energi varierar kraftigt. Variabler inkluderar: Storlek Klimat (solstrålningen,utomhustemperatur) Värmebehov STES-typ Fjärrvärmeintegration Ekonomiska variabler som inflationstakten, bränsleinflationstakten, internavkastning, osv.

48 HUR MYCKET KOSTAR DET? – STES-tanken Exempel på STES-tankkostnader Det finns olika sätt att analysera det ekonomiska resultat av STES-installationer. Detta diagram visar kostnaderna av ett brett spektrum av STES-tankar i olika storlekar som används tillsammans med stora fjärrvärmesystem. Investeringskostnaden minskar med storleken. Kostnaden för både stora och små EINSTEIN STES-tankar presenteras I tabellen. 48 Site STES Size {m 3 } Cost {€} Cost/m 3 {€} Sweden2316225705.4 Poland800 Spain180 Source: Solites

49 Passivhus med solbaserad DHW (tappvärmevatten) och rumsvärme med STES Kortast återbetalning visade sig vara för solbaserad DHW och rumsvärme exkl. STES (lägsta kostnadsoption år 16 och sedan år 24 efter renovering). När man räknade in STES till solbaserad DHW & rumsvärme system den lägsta kostnadsoption var i år 33. Observera att STES måste utgöra en integrerad del av systemet annars kan tekniska problem uppstå pga stagnation. 49 Source: Colclough & Griffiths, Applied Energy Journal 2016 HUR MYCKET KOSTAR DET? – Total uppvärmningskostnad Exempel: enfamiljsbostad STES-installation Costs presented include systems, operating costs and fuel and are adjusted for inflation and company discount factor (Net Present Value).

50 50 DescriptionMultiunit development Number of units 10 (4 commercial, 6 residential) Total floor area {m 2 }381 plus 390 = 781 Total Solar Array {m 2 }50 Diurnal Store {m 3 }3.3 STES Size {m 3 }23 Space heating energy demand {kWh} 53,422 DHW energy demand {kWh} 7,417 Total NPV cost over 40 years {€} 405,415 Payback peiod {Years}17 Saving compared with non Solar STES 27% Byggnaden renoverad till nära Passivhus-standard+ nybygge passivhus med lägenheter Solbaserat värmesystem med STES Återbetalning uppnått efter 17 år HUR MYCKET KOSTAR DET? Exempel på en småskalig STES installation 10-enhets projekt med solbaserad DHW (tappvärmevatten) och rumsvärme med STES i Lysekil, Sverige

51 51 Totala driftskostnaden för DHW och rumsvärme visas. Kostnaderna inkluderar system, driftskostnader och bränsle och är justerade för inflation (Net Present Value). Uppvärmningskostnaderna med fjärrvärme (€514,492) överstiger uppvärmningskostnaderna när man använder solbaserad värme med STES och DH som backup (€405,415) under beräknade 40 år. Fullständig analys tillgänglig här: (insert link to Del 7.5) HUR MYCKET KOSTAR DET? Exempel på en småskalig STES installation 10 enhets projekt med solbaserad DHW (tappvärmevatten) och rumsuppvärmning med STES i Lysekil, Sverige

52 Innehåll Vad är säsongslagring av termisk energi (STES)? Varför använda STES? Bakgrund STES Hur fungerar det? Sätt att lagra termisk energi Hur mycket energi kan lagras? Användning, bästa sätt? Hur mycket kostar det? Fallstudier 52

53 Centralvärme anläggning Solfångare Termisk energi säsongslager Sol nätverk Värme- distributions nätverk Värmetransfer eringstransfor mator FALLSTUDIER

54 STES-tankar under hus Första europeiska 100% soluppvärmda huset Oberburg, Schweiz I bruk sedan januari 1990 54 FALLSTUDIER Source: Jenni Energietechnik

55 Oberburger Sonnenhaus Första flerfamiljshuset helt tv solbaserad energi Oberburg, Switzerland 276m² solfångare termisk lagringstank 55 FALLSTUDIER Source: Jenni Energietechnik

56  3.000 m²  Flat plate coll.  4500 m³  Water tank Hamburg (1996) Friedrichshafen (1996) Neckarsulm (1997) Steinfurt (1998) Rostock (2000) Hannover (2000)  5.900 m²  Flat plate coll.  63.300 m³  BTES  1.000 m²  Solar-roof  20.000 m³  ATES  4.050 m²  Flat plate coll.  12.000 m³  Water tank  510 m²  Flat plate coll.  1.500 m³  Pit TES (Gravel/Water)  1.350 m²  Flat plate coll.  2.750 m³  Water Tank Source: USTUTT FALLSTUDIER

57 Chemnitz, 1. phase (2000) Munich (2007) Eggenstein (2008) Attenkirchen (2002) Crailsheim (2007)  540 m²  Vacuum tubes  8.000 m³  Pit TES (Gravel/Water)  2.900 m²  Flat plate coll.  5.700 m³  Water tank  1.600 m²  Flat plate coll.  4.500 m³  Pit TES (Gravel/Water)  800 m²  Solar-Roof  9.850 m³  Water tank & Boreholes  7.500 m²  Flat plate coll.  37.500 m³  BTES Source: USTUTT FALLSTUDIER