Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund."— Presentationens avskrift:

1 Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund

2 Missbruksvården i början på 80-talet -Generellt sett låg utbildningsnivå bland de verksamma – ”profession utan professionella” -Ingen diagnostik, inget fokus på problemet -Inget strukturerat vårdinnehåll -Ingen eftervård -Ingen uppföljning av vårdens resultat -Uppgiven inställning till vårdens resultat -Vården kastades mellan olika trender och kritiserades för stark ideologipåverkan. 2

3 Under 80- och 90-talen -Nya psykosociala modeller introducerades – ofta i ideologisk och teoretisk konkurrens.  Minnesotamodell (12-stegs-behandling)  Kognitiva och/eller beteendeinriktade modeller (KBT återfallsprevention)  Med båda dessa introduceras olika diagnostiska instrument och båda initierar utbildning av personal. Uppföljningsstudier börjar komma.  Men huvuddelen var fortfarande ostrukturerad och ofokuserad stödvård -Redan tidigare (60-talet) fanns några medicinska modeller  Antabus för alkoholister i öppenvård  Metadonprogram för heroinister bedrevs på dispens i relativt liten skala, och denna studerades tidigt avseende effekter  (Dessutom fanns i medicinsk öppenvård en starkt kritiserad överförskrivning av beroendeskapande ångestmediciner).  Svag kontakt mellan social och medicinsk vård, ofta ömsesidig misstro. 3

4 SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2001 I början av 2000-talet kom nya stora systematiska översikter av behandlingsforskning Uppdaterad engelsk version: Berglund m.fl

5 Andra översikter Lista med metaanalyser fram till 2006 som gäller behandling av narkomaner (Från Mats Fridell) Amato m.fl. (2004) 8 RCT – Opiatbehandling Amato m.fl. (2005) – analys av metaanalyser av underhållsbehandling Brewer m.fl. (1982) – 69 studier prediktorer vid opiatberoende Burke m.fl. (1999) – 30 RCT – MI Carter m.fl. (1999) – 30 st – Relapse Prevention Crits-Christoph (1992) 11 RCT – psykodynamisk psykoterapi Fridell (2001;2003) Opiat, Kokain, Cannabis Fridell & Hesse (2005) 112 st – Psykosocial opiatbehandling Fridell & Hesse (2005) Behandling av kriminellt beteende hos narkotikamissbrukare Hesse, M., Vanderplaschen, W., Rapp, CR., Broekart, E., Fridell, (2007). Hettema m.fl. (2005) – 69 studier MI Irvin m.fl. (1999) – 26 studier – Contingency management Littell (2006). Multisystemic Therapy Mayet m.fl. (2005) – 5 RCT – drogfri behandling av opiatberoende, Prendergast (2000; 2002) 69 studier av flera metoder Stanton & Shadish (1997) 15 RCT – familjeterapi Listan för metaanalyser om alkoholistbehandling är betydligt längre 5

6 Innebörden av systematisk översikt -Systematisk genomgång av publicerade behandlingsstudier där behandlad grupp jämförs med annan grupp som ej fått insatsen, eller som fått annan insats. -Främst används randomiserade kontrollstudier (Randomised control trial, RCT). Andra kontrollstudier finns. -Studiernas kvalitet skattas. Även RCT-studier kan variera i kvalitet och måste därför granskas -Om tillräckligt många studier med likartade förutsättningar finns analyseras resultaten kvantitativt med metaanalys. -Metaanalys skall förstås som en kvantitativ (statistisk) analys av många kvantitativa analyser. Ger säkrare skattning av effekt. 6

7 Vad är då en RCT-studie? RCT – Randomised Control Trial (Klassiskt experiment) Experimentgrupp Kontrollgrupp InsatsUtfall i e-grupp Utfall i k-grupp Ursprungspopulation Randomisering Effektmätning (skillnad i utfall) Fördel: God kontroll på inverkan av störande faktorer Problem 1. Både etiska och vetenskapliga problem t.ex. om insatsen redan från början antas ha effekt Problem 2. Experiment liknar aldrig verkligheten helt – starkt manualstyrda. Ev. baslinje- mätning Ev. baslinje- mätning Ej /annan insats 7

8 SBU-översikterna tar upp områden där tillräckligt många studier fanns -Sekundärprevention: Insatser vid riskbruk av alkohol -Farmakologisk behandling av problem vid alkohol- respektive opiatabstinens -Psykosocial behandling av alkohol- resp. drogberoende -Farmakologisk behandling av alkohol-, opiat- resp. kokainberoende -Långtidsförlopp i alkohol- och drogberoende -Substansmissbruk under graviditet och tiden efter. Studier angående andra droger (t.ex. cannabis, amfetamin, ecstasy) var då ännu få – men tillförs efterhand. 8

9 Sekundärprevention: Insatser i primärvården vid riskbruk av alkohol -Korta interventioner med testning och rådgivning (1-2 ggr a min) har visat sig kunna reducera riskabelt bruk. Evidensgrad 1. -Målgruppen är personer med hög riskabel konsumtion som ej utvecklat svårt beroende och ej har psykisk sjukdom -Exempel på insats: Bio-feedback + FRAMES. Dvs först identifiera riskfylld konsumtion, ge saklig feedback som informerar om risker, ge råd och stärk motivation om hur man minskar eller upphör -Och detta fungerar bra – just därför att det handlar om personer som ännu inte är beroende. 9

10 Psykosocial behandling av alkoholberoende Flera strukturerade metoder har visat klar positiv effekt, EG = 1 1.Strukturerad 12-stegsbehandling utifrån AA:s filosofi (Minnesotamodell) 2.Motivationshöjande behandling (MET), en mer strukturerad variant av Motiverande samtal (MI) 3.Kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på missbruk, genom färdighetsträning (hantera risksituationer), självförtroendeträning och återfallsprevention. 4.Community Reinforcement Approach (CRA), dvs KBT-inriktade insatser i öppenvård för mer utslagna personer, inklusive insatser om sysselsättning och nätverk 5.Cue exposure, en renodlat beteendeterapeutisk återfallsprevention inriktad på att minska sug 6.Parterapi och familjeinriktade program – både med patient närvarande och endast inriktade på familjen 7.Dynamisk interaktionell terapi (t.ex. transaktionsanalys, TA). Dock har TA mindre effekt än de ovanstående i behandling av alkoholister. Gemensamt för alla effektiva modeller är struktur, teoriförankring och fokus på missbruket Skillnader i effekt är generellt sett små 10

11 PROJECT MATCH jämförde 1736 deltagare i 3 distinkta manualdrivna program, varav hälften i öppenvård, hälften i sluten Bilden från Mats Berglund 11

12 ”Insatstrappan” enligt Andreasson & Öjehagen, SBU 2001 FRAMES, M I Motivations- höjande behandling 12-stegs & KBT CRA Omsorg på institution Farmakologisk behandling Involvering av partner, familj Hög insatsnivå Låg insatsnivå Lindrigare problem Svårare problem Svårare problem kräver mer insatser – inte mindre! 12

13 Hur kan helt olika behandlingsmodeller användas för samma problem? Tankemodell för olika behandlingsansatser som syftar till att påverka beteendeproblem D: Grund- läggande värderingar C: AttityderB: IntentionerA: Beteenden E: Signifikanta andras attityder och budskap Yt-nivåDjup-nivå Beteendeterapi fokuserar nivåerna A och B Kognitiv terapi fokuserar nivåerna B och C Existentiell terapi/logoterapi/analytisk terapi fokuserar D Nätverksterapi och miljöterapi fokuserar på samspelet, andras budskap, E, för att nå A-D Farmakologisk behandling fokuserar F Terapeut som E F: Psykobiologiska faktorer – t.ex. temperament, sjukdom m.m. Gerdner, omarbetad efter Aizen & Fishbein

14 Additiva, ineffektiva respektive skadliga effekter Insatser med additiv effekt (ökar positiv effekt) i kombination med annan insats -Motiverande samtal (MI) för att stödja deltagande i program och eftervård -Involvera partner eller familj i behandlingen (familjeprogram, nätverksprogram etc) Båda dessa stärker motivation att delta och tilltron till att lyckas Insatser utan effekt -Ostrukturerad stödvård utan direkt fokus på att hantera missbruket i sig (den vanligaste formen i Sverige) -Videokonfrontation – se video om hur man såg ut vid intag på avgiftning Insatser med skadlig effekt -Självkontrollträning i kontrollerat drickande ger negativ effekt vid beroende (men positiv effekt vid riskbru k). 14

15 Psykosocial behandling av drogberoende Positiva moderata effekter har enl. SBU visats av 1.”Omlärande terapi”, dvs kognitiv och beteendeinriktad terapi, och 2.Psykodynamisk terapi… … där 1 är högst på drogfrihet och 2 bäst effekt på kvarstannande i vård 3.Program som involverar familj ökar positiv effekt Ingen effekt av stödjande behandling (t.ex. endast case management) Detta gäller opiater och kokain, men studier på t.ex. amfetamin saknas. Senare studier visar att det även gäller cannabis (Fridell 2009). Dvs tendenserna liknar alkoholstudierna, även om färre studier finns här. Praktiskt taget all psykosocial behandling av heroinister (24 av 25 studier) gavs som tillägg till underhållsbehandling med metadon. Har övertolkats. 15

16 Är psykosocial behandling av heroinister beroende av farmakastöd? (från Mats Fridell, 2009) Antal studier (K) Antal patienter (n) Buprenorphin (Subutex) K=1, n=39, Metadon K=43, n=6439 Blandat K=1, n=80 Naltrexone K=6, n=559 Ingen (”Drogfritt”) K=8, n=720 Ospecificerat K=2, n=100 Effekt av psykosocial behandling finns även vid drogfri, agonist- och antagonistbehandling 16

17 Kan tolvstegsbehandling användas för narkomaner? -SBU hade inga studier om detta. -Många har antagit att det därför inte kan rekommenderas till narkomaner. -Men det finns en stor multicenterstudie (RCT) om kokainister: Crits-Cristoph m.fl., 1999: En studie från NIDA (n = 487) som jämförde 4 olika behandlingsmodeller i 6-månaders öppenvård (12-stegs individuellt och i grupp, individuell KBT + grupp, individuell psykodynamisk terapi + grupp samt endast grupp). 12-stegs-behandling individuellt och i grupp var överlägset övriga alternativ vad gäller drogfria dagar efter 9 och 12 månader. Hypotesen att de båda psykoterapierna skulle vara bättre för dem med psykisk samsjuklighet stämde inte. 12-stegs var lika bra för samsjukliga. Stora multicenterstudier är jämförbara med flera RCT, alltså EG 1. 17

18 Tidigare fanns stora förväntningar på ”rätt behandling för rätt patient” Matchningseffekterna är allmänt sett inte stora, men följande har visats - Ilska – personer med hög ilska har bättre utfall i MET, medan personer med låg ilska har bättre i 12-stegs och KBT - Beroendetyngd – Personer med svårare beroende förbättras mer i långa program (< 3 mån) än i korta, och bättre om den inleds på institution än i öppenvård Personer med hög grad av beroende har bättre utfall i 12-stegs än i KBT medan personer lägre grad av beroende har bättre i KBT än i 12-stegs. - Nätverkets inställning – Om personens nätverk inte stödjer nykterhet ger 12- stegs bättre utfall än MET, troligen pga att 12-stegs medför AA-deltagande och tillgång till nätverk som befrämjar nykterhet - Psykisk störning – Vid högre grad av störning är dynamisk terapi inriktad på bakomliggande psykiska faktorer sämre än terapi inriktad på missbruksbeteendet. Förväntad skillnad mellan KBT och 12-stegs fanns inte – båda fungerar väl. - Personer med lågt självförtroende (osjälvständiga) har bättre utfall i individuell terapi än i parterapi och de får sämre resultat i konfrontativt inriktade program. Måttliga matchningseffekter mellan patient och olika program Referenser: SBU 2001, Berglund m.fl 2003, Babor & Del Boca

19 Iatrogena (sjukdomsalstrande) faktorer – oberoende av behandlingsmodell Moos (2005) undersökte vilka faktorer som oberoende av programtyp kunder relateras till negativa utfall (dvs att patienterna försämrades jämfört med före behandling). Dessa var: program med bristande emotionell anknytning, för korta program, moraliserande kritik och bestraffningar, brist på struktur och övervakning, negativa rollmodeller och klimat som präglas av hopplöshet och demoralisering. 19

20 Viktiga ospecifika faktorer med stor betydelse oberoende av program -Patientens/klientens problem, svårighetsgrad och livssituation -Behandlarens kompetens och empati. Ökad kompetensutveckling och utbildning tenderar också att öka empatisk förmåga. -Terapisk allians: Samarbetet patient och behandlare. Förstärks av behandlarens empatiska förmåga, begripliga förklaringsmodeller och någon ritual som förenar patient och terapeut. -Vårdmiljö och gruppklimat: Centralt i grupporienterad vård/miljöterapi. Patienten spenderar mer tid med medpatienterna än med behandlarna. Behandlarnas roll mer inriktad på att utveckla positiv grupp-process Både terapeutisk allians och positivt gruppklimat kan utvecklas lättare i välstrukturerade program, men följer inte automatiskt av struktur. 20

21 Anpassa insatsnivå till individens problemnivå -Få välkontrollerade studier enl. SBU. -Många tidigare studier (ej RCT) antog likartade utfall i öppenvård och slutenvård, men de byggde inte på jämförbara grupper. -Likartade resultat vid mindre svårt missbruk, och då är öppenvård kostnadseffektivt. -Vid tyngre problem (svårare beroende och fler sidoproblem) ger vård som inleds på institution och följs av öppen eftervård bättre utfall, medan i direkt öppenvård är avbrott och återfall höga. -Enligt ASAM´s placeringskriterier bör kraven på patientsäkerhet då avgöra till förmån för institutionsplacering. Referenser: Hoffman & Miller 1993, Alterman m fl 1994, SBU 2001, Berglund m.fl 2003, Babor & Del Boca 2003, Walsch m fl 1991, ASAM (Amerikanska sällskapet för beroendemedicin)

22 Helhetssyn på individens problem – ingen motsättning till fokus på missbruket -Olika kombinationer av fysisk och psykisk ohälsa samt social problematik är vanliga bland tunga missbrukare. Inklusive relationsproblem och bristande nätverk, problem med boende, försörjning, kriminalitet eller prostitution. -Allsidig behovsbedömning nödvändig. -Stort naturligt experiment i öppenvård (både drogfri och metadon) visar klart bättre utfall (missbruk och psykisk hälsa) både på kort och lång sikt om andra insatser inkluderas vid behov: T. ex. medicinsk o psykiatrisk utredning o behandling, boendestöd, sysselsättningsprogram, undervisning i föräldraroll. Referens: McLellan, Hagan, Levine, m fl

23 Vid ”dubbla diagnoser”: Samordnad respektive integrerad behandling -Få kontrollerade studier om kombinerad behandling enligt SBU -En senare översikt av 10 studier varav 2 med kontrollgruppsdesign visar bättre resultat av integrerad behandling jämfört med om beroende och annan psykisk sjukdom behandlas separat. -Liknande slutsats i utvärdering av 10 svenska försöksverksamheter. -Stor multicenterstudie i USA av kvinnor med dubbla diagnoser visar bättre resultat av integrerad behandling än av traditionell missbruksvård. -Två studier av integrerad gruppterapi (IGT) av kokainister med bipolär sjukdom baserad på 12-steg + KBT visade överlägsna utfall jämfört med enbart missbruksvård och ingen vård. -Dock en översikt ang. öppenvårdsteam av schizofrena med missbruk visar ingen skillnad mellan integrerade ACT-team (intensiv case-management ) och samordnade insatser utan integrerade team. Referenser: Drake, Mercer-McFadden, Meuser m fl 1998; Weiss m fl 2000, 2007; Öjehagen m fl 2004; Clark & Young, 2009; Öjehagen 2009 pers. kom. 23

24 Vikten av systematisk utredning -EBP kräver kvalificerade utredningar och vårdplanering i dialog mellan brukare och professionella 1.För att anpassa vården till individens behov. 2.Grund till löpande dokumentation för att följa individens process 3.Ger bättre förutsättningar för metodutveckling/forskning. 4.God utredning är också en stark motiverande insats -Systematiska utredningar av beroende och vårdbehov är en insats med egen positiv effekt (Gerdner 2004; Fridell & Gerdner 2008) -Diagnostik av beroende och psykisk hälsa krävs av etiska skäl för institutionsvård och andra mer ingripande insatser (ASAM:s placeringskriterier, USA) 24

25 Långsiktighet, kontinuitet och uthållighet -Få välkontrollerade studier enl. SBU. -Vägen ut ur missbruk är en lång och ofta krokig process. Bakslag och återfall är normalt innan stabilitet nås. -Störst återfallsproblem bland dem med psykisk ohälsa och social instabilitet. Behov av många års stödkontakt och eftervård -Självhjälpsgrupper fyller viktig positiv roll som komplement till behandling -Eftervård och självhjälpsgrupper svarar mot delvis olika behov och passar delvis olika grupper -Många är aktuella hos flera hjälpande instanser eller faller mellan stolarna. Övermäktigt att samordna för en kaotisk person. ”Case manager”, personligt ombud (LSS), men svårt att få LSS-hjälp vid missbruk. Anglin 1988, Bokos m fl 1992, Moos 2005, Gerdner 2005, Möller 1998, Walsh m fl 1991, Hoffman & Miller 1993, Andreasson 2000, Öjehagen m fl 2004, McKay m fl

26 Från forskningsunderlag till nationella riktlinjer, 2007 Bygger dels på SBU, dels omfattande ytterligare breda kunskapssammanställningar av såväl samhällsvetare som medicinare Finns inga tidigare riktlinjer – därmed unikt dokument! Riktar sig till flera aktörer (socialtjänst, sjukvård, kriminal- och tvångsvården, berör också olika självhjälpsgrupper) Behandlar såväl medicinska som psykosociala insatser 26

27 Riktlinjerna – ett pionjärarbete men ej den slutgiltiga sanningen Stort framsteg jämfört med tidigare situation, men… Allt behandlas inte i nationella riktlinjerna… Kön, ålder, etnicitet Nationella riktlinjerna är inte eviga, utan en sammanfattning i ett visst – snabbt föränderligt – läge.(SBU från kunskapssammanställning fram till 2004) Detta är inget nytt – Vetenskapens landvinningar är alltid i viss mening provisoriska.

28 Boken innehåll – 53 rek. -Upptäckt och förebyggande arbete -Bedömningsinstrument och dokumentation -Behandling av alkohol och narkotika -Samsjuklighet -Gravida kvinnor Riktlinjerna utgör en god grund att stå på men måste tolkas till den aktuella situationen

29 Ledord: SAMVERKAN Stark betoning på att sjukvård, socialtjänst och kriminalvård samt olika självhjälpsorganisationer, med komplementära kunskaper, bör samverka i möjligaste mån!

30 För att kunna samverka krävs dock några grundförutsättningar Exempel på fyra sådana multifaktoriellt perspektiv gemensamt språk kunskapsbaserad praktik dokumentation

31 ”För att finna hjälp mot dryckenskap krävs kunskap om de orsaker som ger upphov till missbruket, oavsett om det har sin rot i olika situationer i livet eller i något underligt kroppsligt fenomen” Thomas Trotter (1788), brittisk läkare Sluta slåss mellan olika kunskapsområden om problemets essens – vad det ”egentligen är”

32 SAMVERKAN – Finna ett gemensamt språk -Avgiftning → Abstinensbehandling -Missbrukare → Personer med missbruksproblem eller beroendeproblem -Droger = narkotika → Alkohol och narkotika -Dubbeldiagnos → Samsjuklighet Underlättar kommunikationen mellan olika huvudmän/organisationer och mellan olika professioner

33 Bästa rådande evidens (evidensbaserade metoder) Brukares erfarenhet och önskemål 3. SAMVERKAN – Insatser och åtgärder bör utgå från kunskapsbaserad praktik (EBP) Professionellas erfarenheter Evidensbaserad praktik

34 1. Bidrar till den ”egna” verksamheten Underlag för behandlingsplanering och/eller andra insatser Ger möjlighet att följa upp effekterna av insatserna Ger underlag för kvalitetssäkring 2. Dokumentation kan underlättar kommunikationen med dem vi samverkar med! 3. Dokumentation är en skattkammare för forskningen! Får möjlighet att prova hypoteser och frågeställningar. 4. Dokumentation är värdefullt för Socialstyrelsen som avser att följa upp och revidera riktlinjerna. Det som inte dokumenteras skriftligt finns inte! 4. Dokumentation

35 Riktlinjer – tillämpa med eftertanke Evidensbaserad praktik kräver att professionella… 1.Följer hur forskningsläget ändras och är lyhörda i mötet med den enskilde. 2.Följer utvecklingen i tillgängliga behandlingsverksamheter 3.Systematiskt tillsammans med den enskilde utreder dennes problem och behov – och anpassar sina förslag efter dessa behov 4.Använder de nationella riktlinjerna som en utgångspunkt i diskussion med den enskilde - inte som ett recept som man mekaniskt skall hålla sig till. 5.Bidrar till kunskapsutvecklingen genom dokumentation av insatser och uppföljning av dess resultat och av brukarnas värderingar av insatserna. Det handlar om goda rutiner för vårdplanering och uppföljning. 35

36 Evidensbaserade principer vid alkoholproblem enl. Miller WR & Carroll KM, Identifiera riskkonsumtion och intervenera tidigt -Göra vården lättillgänglig och attraktiv -Öka individens motivation för förändring -Bemöta med empati -Förstärka det sociala stödet för missbruksfrihet -Använda evidensbaserade interventioner -Åtgärda andra sociala och psykiska problem -Stödja deltagande i AA, länkar, frivilligorganisationer 36

37 Kom ihåg -Ingen behandling är fullständigt överlägsen…. -Många vårdformer är inte systematiskt studerade… Senare studier kan visa att en del av dessa har effekt. -De systematiska studier som finns har ibland begränsade populationer… -Det finns andra generella faktorer som visat sig ha betydelse oavsett behandlingsmodell – vårdklimat & terapeutisk allians. -Behandling är ofta en kort tid i en lång process… -Välj bort skadlig och ineffektiv behandling. -Betydelsen av individens val… -Vårdplan utformas tillsammans med brukaren, i dialog. 37


Ladda ner ppt "Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund."

Liknande presentationer


Google-annonser