Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förmaksflimmer Stefan Lönnerholm, Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förmaksflimmer Stefan Lönnerholm, Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset."— Presentationens avskrift:

1 Förmaksflimmer Stefan Lönnerholm, Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset

2 Vad är förmaksflimmer?

3 Förmaksflimmer på ekg §Oregelbunden förmaksrytm med varierande utseende och mycket hög frekvens > 300 slag/min §I avledning V1 kan relativt regelbundna förmaksvågor ses §Helt oregelbunden kammarrytm §Oftast hög kammarfrekvens

4

5

6

7 Akut förmaksflimmer- utlösande faktorer §Vanligen ingen påvisbar §Alkohol “holiday heart syndrom” §Infektion: pneumoni, influensa, etc §Hypertyreos §Lungemboli §Hypertoni §Annan hjärtsjukdom: annan arytmi, hjärtsvikt, vitie, ischemisk hjärtsjukdom

8 Indelning av förmaksflimmer §Förstagångsflimmer §Kroniskt förmaksflimmer l Paroxysmalt förmaksflimmer: går över spontant inom 1v l Persisterande förmaksflimmer: kräver aktiv konvertering för att gå över l Permanent förmaksflimmer: kan ej fås till stabil sinusrytm på något sett eller att läkaren beslutat att ej försöka konvertera FF

9 Nydebuterat förmaksflimmer- utredning §Anamnes: fråga efter utlösande faktorer §Hjärtstatus: blåsljud, hjärtsvikttecken §Syrgassaturation §Blodtryck §Vilo-ekg: äldre infarkt, deltavåg, bradykardi §Lab: Hb, B-glukos, elektrolyter, TSH §Ekokardiografi

10 Annat arytmisubstrat anamnes på regelbunden takykardi? §WPW-syndrom §AV-nodal återkopplingstakykardi §Ektopisk förmakstakykardi §Förmaksfladder

11 Akut förmaksflimmer Inläggning på sjukhus om: Svåra subjektiva symtom Hemodynamisk påverkan Kammarfrekvens > 130 slag/minut Tecken till bakomliggande hjärtsjukdom Duration timmar

12 Figure 1. Time to spontaneous conversion in patients presenting to emergency room with atrial fibrillation of varying duration, who were later admitted to the hospital. Naccarelli. Am J Cardiol 2000;85:36D-45D

13 Antikoagulantiabehandling Den särklassigt viktigaste behandlingen vid förmaksflimmer

14

15 Riskfaktorer för tromboembolism CHA 2 DS 2 -VAScPoäng Hjärtsvikt1 Hypertoni1 Diabetes1 Vaskulär sjukdom1 Kvinna1 Stroke/TIA/tromboembolism2 Ålder år 1 Ålder ≥ 75 år2

16 PoängÅrlig tromboembolirisk 00,3 10,9 22,9 34,6 46,7 510,0 613,6 715,7 815,2 917,4 Behandlingsrekommendation 0 poängIngen behandling 1 poängÖverväg antikoagulantia ≥2 poängAntikoagulantia om ej kontraindikation Observera att kvinnor <65 år utan andra riskfaktorer har ej indikation för antitrombotisk behandling.

17 FF och tromboembolisk risk §Risken lika stor vid paroxysmalt som permanent FF!

18 Paroxysmalt förmaksflimmer Oftast “lone” Låg mortalitet Oftast låg strokerisk Stor morbiditet Stor påverkan på livskvalitet

19 Paroxysmalt förmaksflimmer §Flimmerstart oftast i vila och nattetid §Allt ifrån asymtomatiskt till invalidiserande §Flimmerbördan mycket större än patienterna tror

20 Paroxysmalt förmaksflimmer §Farmakologisk förebyggande behandling l Bisoprolol l Sotalol l Flecainid (Tambocor) l Dronedarone (Multaq) l Amiodarone (Cordarone) l Disopyramid (Durbis), propafenon (rytmonorm)

21 Persisterande förmaksflimmer §Behandlingsalternativ l Återställa sinusrytmen med elektrisk eller farmakologisk konvertering och ev antiarytmikabehandling l Acceptera förmaksflimmer, frekvensreglera och ge antikoagulantia

22 AFFIRM studien N Eng J patienter över 65 år med förmaksflimmer som bedömdes som kroniskt inkluderades. De randomiserades till rytmreglering eller frekvensreglering av förmaksflimmer. I rytm-kontroll gruppen var det upp till respektive läkare att försöka uppnå sinusrytm. Medeluppföljningstiden var 3,5 år (max 6 år) Primär ”end-point” var mortalitet.

23 Resultat

24 Affirm-studien resultat §Ingen skillnad i strokerisk §Ingen skillnad i risk för hjärtsvikt §Ingen skillnad i livskvalitet §Däremot fanns inte kateterablation som alternativ

25 Persisterande förmaksflimmer §Indikationer för konvertering l Patienter med symtomatiskt förmaksflimmer med högst ett års duration. l Samtliga patienter där utlösande, underliggande sjukdomar har behandlats. l Patienter som recidiverat utan profylaktisk antiarytmisk terapi efter tidigare DC. l Generellt liberal inställning vid ålder < 50 år.

26 Persisterande förmaksflimmer §Krav för konvertering l förmaksflimmerduration < 48 timmar l förmaksflimmerduration > 48 timmar men ingen tromb i vä förmaksöra vid TEE l förmaksflimmerduration > 48 timmar och antikoagulantiabehandling med terapeutiskt INR minst 3v alt. 100% compliance vid NOAK

27 Farmakologisk konvertering §Läkemedel med bevisad effekt: l Amiodarone l Flecainid l Ibutilide l Propafenon l Kinidin l Vernankalant §Läkemedel utan bevisad effekt: l Betablockerare l Digitalis l Diltiazem l Sotalol l Verapamil Lönnerholm S nov 2005

28 Effectiveness of oral flecainide compared to amiodarone i.v. or placebo for converting recent-onset AF to SR Conversion rates after 8 hours. Adopted from Capucci Am J Cardiol 1992

29 Comparison of conversion rates induced by the two doses of ibutilide and sotalol in patients with atrial flutter and fibrillation of 3 hours to 45 days of duration N=308 ibutilide (Corvert©) Vos M A, Heart 1998Lönnerholm S nov 2005

30 Conversion rates in relation to duration of the arrhythmia. ibutilide N=308 Vos M A, Heart 1998 Lönnerholm S nov 2005

31 vernankalant (Brinavess©)

32 Behov av övervakning §Vernankalant: 2 tim telemetri §Ibutilide:4 tim telemetri §Tambocor:8 tim telemetri

33 Vernankalant (Brinavess©) §Påverkar vissa kaliumjonkanaler §Helt förmaksspecfik §Ingen risk för proarytmier §Kan ges även om patienten står på andra antiarytmika §Viss risk för hypotoni

34 Hypothetical curve demonstrating the time course of relapses of atrial fibrillation after restoration of sinus rhythm. Note that most relapses (40 ¯ 50%) occur during the first 2 weeks after restoration of sinus rhythm Van Gelder. Am J Cardiol 1999;84: Recidivrisken efter konvertering Persisterande förmaksflimmer

35 Behandla alltid behandlingsbar bakomliggande sjukdom §Bra hypertonikontroll §Behandla annan botbar arytmi §Behandla hjärtsvikt §Minska alkoholintag §Bota infektion §Behandla hypertyreos §Viktnedgång

36 Long-Term Effect of Goal Directed Weight Management in an Atrial Fibrillation Cohort: A Long-term Follow-Up StudY (LEGACY Study) Rajeev K. Pathak, MBBS, Melissa E. Middeldorp, Megan Meredith, Abhinav B. Mehta, M Act St, Rajiv Mahajan, MD, PhD, Christopher X. Wong, MBBS, Darragh Twomey, MBBS, Adrian D. Elliott, PhD, Jonathan M. Kalman, MBBS, PhD, Walter P. Abhayaratna, MBBS, PhD, Dennis H. Lau, MBBS, PhD, Prashanthan Sanders, MBBS, PhD. PII: S (15) DOI: /j.jacc Reference: JAC To appear in: Journal of the American College of Cardiology

37 Studiedesign §1415 konsekutiva pat på en FF-klinik §825 av dessa hade BMI ≥ 27 §355 kvar efter exklusionskriterier (permanent FF, tidigare hjärtinfarkt/hjärtkirurgi, njursvikt) §Alla fick aktiv hjälp med viktnedgång, motivation till motion och risk-faktor behandling §Målet var att reducera vikten 10% §FF behandlingen på annan klinik

38 Gruppering

39

40 Persisterande förmaksflimmer §Profylax efter konvertering l ej indicerat vid 1:a gångs förmaksflimmer eller vid recidiv glesare än 1ggr/år Recidivrisk efter 1 år placebo70% sotalol, disopyramid50% amiodarone, flecainid40%

41 Val av profylax styrs mer av biverkningar än effekt §Förstahandspreparat: l Sotalol (Sotacor) l Flecainid (Tambocor) l Dronedarone (Multaq) §Andrahandspreparat: l Disopyramid (Durbis) l Propafenon (Rytmonorm) l Amiodarone (Cordarone)

42 Antiarytmika §Sotalol, flecainid, disopyramid och rhytmonorm måste sättas in under telemetriövervakning p.g.a. risken för proarytmi §Alla ovan samt dronedarone är kontraindicerade vid hjärtsvikt och hos patienter som haft hjärtinfarkt §Bara amiodarone kan ges vid hjärtsvikt

43 Icke farmakologisk behandling l Lungvensablation l His-ablation bara om lungvensablationer misslyckats eller om hinder finns för lungvensablation l (Maze operation eller liknande)

44 Diagram of the Sites of 69 Foci Triggering Atrial Fibrillation in 45 Patients. Note the clustering in the pulmonary veins, particularly in both superior pulmonary veins. Numbers indicate the distribution of foci in the pulmonary veins. Haissaguerre. N Engl J Med 1998, Vol 338

45 Haissaguerre M, Jais P, Shah DC,et al. Spontaneous initiation of atrial fibrillation by ectopic beats originating in the pulmonary veins. N Engl J Med. 1998;339(10): Sep 3.

46 Haissaguerre´s aproach

47 Förmaksflimmer

48

49

50 Multipolära katetrar

51

52 Kryoballong

53 Kryoablation

54

55 Förberedelser inför flimmerablation §Antikoagulantia minst 4v §CT thorax: kartlägga lungvensanatomin §TTE: kartlägga förmaksstorlek, vitier, LV- EF §TEE: utesluta tromb i vä förmaksöra §Utförs i vaket tillstånd eller under lätt-tung sedering

56 Paroxysmalt förmaksflimmer Lungvensablationer Rutiningrepp med relativt bra effekt 70-80% FF frihet efter ett ingrepp 80-90% FF frihet efter två ingrepp Låg risk för komplikationer ljumskhematom Tamponad (0,1-0,5%) Lungvensstenos mm Diafragmapares

57 Permanent förmaksflimmer §Frekvensreglering §Betablockerare §Verapamil (Isoptin) / cardizem §Digoxin §Cordarone

58 His ablation §Skapa ett konstgjort totalt AV-block §Implantera en pacemaker först §Bränna av (abladera) bort His-bunt/AV- noden i en senare seans §Pacemakern ger en normofrekvent, regelbunden kammarrytm §Förmaken fortsatt i flimmer varför antikoagulantia behövs permanent

59 Förmaksfladder Förmaksfladder ska inte handläggas på samma sätt som förmaksflimmer! Förmaksfladder är en botbar arytmi Risken för tromboemboliska komplikationer dock lika stor

60 Typiskt fladder

61 Fladderkretsar Circulation106, aug 02

62 Inj Adenosin

63 Behandling av förmaksfladder §Farmakologisk konvertering med ibutilide ger omslag hos ca 75% §Elkonvertering ger omslag hos 100% (använd 50J) §Profylax med sotalol fungerer §Kateterablation bör alltid övervägas

64 Ablation av förmaksfladder §Skapande av blockerande linje över isthmus mellan trikuspidalklaffen och V Cava inferior §Lyckandefrekvens ca 90-95% §Tekniskt enkelt ingrepp §Ingen övre åldersgräns

65


Ladda ner ppt "Förmaksflimmer Stefan Lönnerholm, Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset."

Liknande presentationer


Google-annonser