Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SALTER. VAD ÄR ETT SALT? Fasta och kristallformiga i rumstemperatur Många salter är vita, men de kan även vara färgade Jonförening - uppbyggda av positiva.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SALTER. VAD ÄR ETT SALT? Fasta och kristallformiga i rumstemperatur Många salter är vita, men de kan även vara färgade Jonförening - uppbyggda av positiva."— Presentationens avskrift:

1 SALTER

2 VAD ÄR ETT SALT? Fasta och kristallformiga i rumstemperatur Många salter är vita, men de kan även vara färgade Jonförening - uppbyggda av positiva och negativa joner De positiva jonerna kommer vanligen från en metall och de negativa från en syra

3 VAD ÄR EN JONFÖRENING? Jonförening – elektroner flyttar från en atom till en annan och joner bildas Jonerna dras till varandra på grund av de olika laddningarna Jonföreningar bildar i fast form jonkristaller

4 JONFÖRENINGAR Många kemiska föreningar bildas genom att atomerna omvandlas till joner Jonerna har olika laddningar (+ eller -). Jonföreningar byggs upp av positiva och negativa joner som hålls samman av elektriska krafter

5 KLOR 17 Cl NATRIUM 11 Na Natriumjon Na + Har lämnat ifrån sig en elektron. Har nu en extra plusladdning. Kloridjon Cl - Har tagit upp en elektron. Har nu en extra minusladdning. -

6 Natriumkloridkristall - koksalt Jonerna har olika elektriska laddningar ­Natriumjonen: positivt laddad (lämnat ifrån sig en elektron) ­Kloridjonen: negativt laddad (tagit upp en elektron) Olika laddningar dras till varandra → de ordnar sig i ett kristallmönster Natriumjon, Na + Kloridjon, Cl -

7 SALTER ÄR UPPBYGGDA AV JONER EX. POSITIVA JONER Natriumjon, Na + Kaliumjon, K + Kalciumjon, Ca 2+ Strontiumjon, Sr 2+ Kopparjon, Cu 2+ EX. NEGATIVA JONER Kloridjon, Cl - Nitratjon, NO 3 - Sulfatjon, SO 4 2- Karbonatjon, CO

8 Tre sätt att framställa salt 1.En basisk lösning blandas med en sur lösning (neutralisation) Basiskt ämne + syra → salt + vattenneutralisation 2.En metall reagerar med en syra metall + syra → salt + vätgasEn metall reagerar med en syra 3.En metalloxid reagerar med en syra metalloxid + syra → salt + vattenEn metalloxid reagerar med en syra

9 NEUTRALISATION Bas + syra → salt + vatten Neutralisation – blandar motsvarande mängder syra och bas Vätejonerna (syra) och hydroxidjonerna (bas) förbrukar varandra och vatten bildas Ex: Saltsyra + natriumhydroxid → koksalt + vatten HCl + NaOH → NaCl + H 2 O Då det egentligen är joner i en vattenlösning kan vi också skriva H + + Cl - + Na + + OH - → Na + + Cl - + H 2 O

10 SYRA + BAS → SALT + VATTEN

11 SALTER KAN VARA SYROR ELLER BASER Vid neutralisation bildas ett salt. Saltlösningen behöver dock inte vara neutral. Vilket pH-värde saltet har beror på vilka syror och baser som blandas. En stark bas och en svag syra ger ett basiskt salt. En stark syra och en svag bas ger ett surt salt.

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101 METALL + SYRA → SALT Ex. Zink + saltsyra → zinkklorid + vätgas Zn + 2 HCl → ZnCl 2 + H 2 Joner i lösning: Zn H Cl - → ZnCl 2 + H 2

102 METALLOXID + SYRA → SALT Ex. Kaliumoxid + svavelsyra → kaliumsulfat + vatten 2 KOH + H 2 SO 4 → K 2 SO H 2 O Joner i lösning: 2 K OH H + + SO 4 2- → K 2 SO H 2 O

103 FYRVERKERIER Metallsalter används vid fyrverkerier. Metallsalter används vid fyrverkerier. Varje metalljon ger en bestämd färg vid upphettning. Varje metalljon ger en bestämd färg vid upphettning. djuprödstrontiumjoner rödlitiumjoner rödorangekalciumjoner gulnatriumjoner Gulgrönbariumjoner Blekgrönzinkjoner gröntalliumjoner blågrönkopparjoner lilakaliumjoner

104 SALTERS NAMN Första delen av namnet talar om vilken metall som ingår Sista delen av namnet talar om vilken syra som reagerat med metallen: – Salter som bildas från saltsyra (HCl) kallas klorider (Cl - ) – Salter som bildas från svavelsyra (H 2 SO 4 ) kallas sulfater (SO 4 2- ) – Salter som bildas från salpetersyra (HNO 3 ) kallas nitrater (NO 3 - ) – Salter som bildas från kolsyra (H 2 CO 3 ) kallas karbonater (CO 3 2- )

105 SALTERS NAMN SyraFormelNegativ jonFormel negativ jon Exempel på saltVardagligt namn SaltsyraHClKloridjonCl - NatriumkloridKoksalt SvavelsyraH 2 SO 4 SulfatjonSO 4 - KalciumsulfatGips SalpetersyraHNO 3 NitratjonNO 3 - KaliumnitratKalisalpeter KolsyraH2CO3H2CO3 VätekarbonatHCO3-HCO3- NatriumvätekarbonatBikarbonat, bakpulver KolsyraH2CO3H2CO3 KarbonatCO 3 2- KalciumkarbonatKrita, kalksten, marmor

106 NÅGRA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

107 Några salter och deras användningsområden Koksalt Gips Bikarbonat Salmiak Handelsgödsel Kalk Några metallsalter - fyrverkerier

108 KOKSALT - Natriumklorid En stor del av koksalt framställs genom avdunstning av havsvatten. Salthalt i havet ca 3 % (Döda havet 33 %). Konservera livsmedel Behövs i blodet och andra kroppsvätskor Framställning av natriummetallen, natriumhydroxid, klorgas och saltsyra Hindrar ishalka på vägar – sänker isens smältpunkt (gör dock bilarna smutsigare och rostigare)

109 GIPS - Kalciumsulfat Kalciumsulfat - CaSO 4 Vid t.ex. benbrott. Gasbindor blir mjuka vid blötläggning och stelnar sedan. Byggmaterial, t.ex. gipsskivor i innerväggar och innertak. I jordskorpan finns avlagringar av gips som kallas alabaster. Används i skulpturer och prydnadsföremål.

110 BIKARBONAT - Natriumvätekarbonat Natriumvätekarbonat – NaHCO 3 Finns i bl.a. bakpulver – vid uppvärmning frigörs koldioxid som små bubblor. Kakan blir porös. Bikarbonat ger en basisk reaktion när den löses i vatten – lindrar magbesvär (t.ex. i Samarin)

111 SALMIAK - Ammoniumklorid NH 4 Cl Har ammoniumjonen som positiv jon (ej en metall). Lakrits och saltgodis får ofta smak från salmiak. Salmiaklösning används som elektrolyt i ficklampsbatterier. Framställs t.ex. genom neutralisation av saltsyra och ammoniak.

112 VANLIGA GÖDSELMEDEL Salpeter eller kalisalpeter – Kaliumnitrat, KNO 3. Kalksalpeter – kalciumnitrat, Ca(NO 3 ) 2. Ammoniumnitrat.

113 KALK Kalk finns i olika former. Alla innehåller kalciumjoner. Kalciumfosfat är ett salt som finns i vårt skelett. Gör skelettet hårt och vitt Kalciumkarbonat (CaCO 3 ) är huvudbeståndsdel i kalksten, krita och marmor Kalciumoxid (CaO) – bränd kalk. Används vid framställning av släckt kalk (Ca(OH) 2 ) som ingår i murbruk.

114 TEORI TILL LABORATIONERNA

115 NEUTRALISATION Bas + syra → salt + vatten Neutralisation – blandar motsvarande mängder syra och bas Vätejonerna (syra) och hydroxidjonerna (bas) förbrukar varandra och vatten bildas Ex: Saltsyra + natriumhydroxid → koksalt + vatten HCl + NaOH → NaCl + H 2 O Då det egentligen är joner i en vattenlösning kan vi också skriva H + + Cl - + Na + + OH - → Na + + Cl - + H 2 O

116 SYRA + BAS → SALT + VATTEN

117 LÅGPROV Kontroll av vilken metalljon som finns i ett prov: 1.Häll lite av provet i ett urglas 2.Droppa på lite vatten 3.Doppa en järntråd i provet. 4.Elda järntråden över en låga och studera lågfärgen. djuprödstrontiumjoner rödlitiumjoner rödorangekalciumjoner gulnatriumjoner Gulgrönbariumjoner Blekgrönzinkjoner gröntalliumjoner blågrönkopparjoner lilakaliumjoner

118 DETEKTIVARBETE Att identifiera vilka ämnen som ingår i ett prov Den positiva jonen kan vi identifiera genom lågprov Den negativa jonen: 1.Karbonat ”bubblar” när vi tillsätter syra 2.Kloridjonen ger fällning när man tillsätter silverjoner 3.Sulfatjonen ger fällning när man tillsätter bariumjoner 4.Nitratjonen identifierar vi genom uteslutningsmetoden

119 POSITIVA JONEN Lågan berättar… djuprödstrontiumjoner rödlitiumjoner rödorangekalciumjoner gulnatriumjoner Gulgrönbariumjoner Blekgrönzinkjoner gröntalliumjoner blågrönkopparjoner lilakaliumjoner

120 NEGATIVA JONEN – KARBONAT (CO 3 2- ) Bubblar när vi tillsätter syra Vätejonerna från syran förenar sig med karbonatjonerna till kolsyra. Kolsyran delar upp sig i vatten och koldioxid. Det är koldioxiden som ger bubblorna. 2 H + + CO 3 2- → H 2 CO 3 H 2 CO 3 → H 2 O + CO 2

121 NEGATIVA JONEN – KLORID (Cl - ) Ger en fällning när vi tillsätter silverjoner (fås t.ex. genom att tillsätta silvernitrat, AgNO 3 ) Silverjonerna förenar sig med kloridjonerna och bildar silverklorid. Det är en fast förening som sjunker till botten som en fällning i provröret. Ag + + Cl - → AgCl (s) (s) = solidus = fast

122 NEGATIVA JONEN – SULFAT (SO 4 2- ) Ger en fällning när vi tillsätter bariumjoner (fås t.ex. genom att tillsätta bariumklorid, BaCl 2 ) Silverjonerna förenar sig med kloridjonerna och bildar silverklorid. Det är en fast förening som sjunker till botten som en fällning i provröret. Ba 2+ + SO 4 2- → BaSO 4 (s) (s) = solidus = fast

123 NEGATIVA JONEN – NITRAT (NO 3 - ) Uteslutningsmetoden Om testerna innan inte gett någon reaktion för karbonat, klorid eller sulfat vet vi att nitratet är i det provröret (om vi vet att dessa fyra joner finns i provrören).


Ladda ner ppt "SALTER. VAD ÄR ETT SALT? Fasta och kristallformiga i rumstemperatur Många salter är vita, men de kan även vara färgade Jonförening - uppbyggda av positiva."

Liknande presentationer


Google-annonser