Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Episk Persisk Litteratur Uppsala Universitet Forogh Hashabeiky.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Episk Persisk Litteratur Uppsala Universitet Forogh Hashabeiky."— Presentationens avskrift:

1 Episk Persisk Litteratur Uppsala Universitet Forogh Hashabeiky

2 Episk persisk litteratur Med episk litteratur menar vi berättande litteratur som vanligen delas i fyra grupper: Heroisk epik/epos; Shāh-nāme av Ferdousi 1000 talet (50000 verser) Romantisk epik: Khosrou o Shirin av Neżāmi Ganje-i (1100 talet) Sufisk epik: Mathnavi Ma’navi av Molānā Jalāl al-Din Mohammad Balkhi 1200 talet (25000 verser) Didaktisk epik: Bustān av Sa’di 1200 talet (4000 verser)

3 Definition Epos/heroisk epik är ett längre berättande verk på vers. Dessa förmedlades ursprungligen muntligt. Kännetecknande för epos är bland annat - att verkliga inslag blandas med mytiska sådana på ett sätt som ligger sagan nära. - Handlingen utspelar sig i en förfluten tid och dess hjälte är en övermänniska som krigar för ett högre mål. Vanliga motiv är krig och kärlek samt kampen mellan gott och ont. De berättar oftast om en nations eller en persons stora hjältedåd. Till de allra äldsta räknas Mahabharata (700-800 f. kr.) på sanskrit från forntida Indien och Gilgamesheposet (700 f. kr) på akkadiska från Mesopotamien (nuvarande Iraq-Syrien). Från det antika Grekland (700 f. kr) finns eposen Iliaden och Odyssén bevarade.

4 Persiska epos: tre olika typer 1.Nationalepos: Är ett epos vars motiv är något som varit av avgörande betydelse för nationen som sådan, till exempel om hur den grundades eller bevarades, eller om en svunnen ärorik period. Huvudkaraktären är en påhittad national hjälte som representerar allt det goda hos en viss nation. Shāh-nāme av Ferdousi: Rostam som huvudhjälten. 2.Historiskt epos - Huvudkaraktären är en verklig historisk personlighet. - Eskandar-nāme av Neżāmi med Eskandar/Alexander som huvudkaraktär - Del III av Shāh-nāme om Sasaniderna - Shahanshāh-nāme Av Fath ‛Ali Sabā om Fath ‛Ali Shāh 3.Religiöst epos: -Typisk för Safaviderna och Qajarerna - Huvudkaraktären är en verklig religiös personlighet - Zartosht-nāme av Keykāvus Rāzi om Zarathustra - Khāvar-nāme av Khosafi om Imam Ali - Sāhebqarān-nāme av okänd diktare om Hamze, Imam ‛Alis Farbror

5 Andra persiska epos Det har skrivits ett flertal heroisk epik på persiska efter Shāh-nāme: Garshāsb-nāme (1100 talet) av Asadi Tusi; Garshāsb; Avestisk hjälte och en av Rostams förfäder som krigar för att sprida zoroastrismen Borzu-nāme av Khāje Amid ‛Atāyi om Borzu son till Sohrāb Bahman-nāme (1100 talet), eventuellt av Jamāli Mahrijerdi om Bahman son till Esfandiār Faramarz-nāme (1100 talet??) av okänd diktare om Farāmarz son till Rostam som dödas av Bahman Azar Burzin-name av okänd diktare om Azar Burzin son till Farāmarz och Rostams barnbaran. Bānu Goshnasb-nāme är en berättelse om Goshnasb dotter till Rostam som återkommer i Borzu-nāme och Bahman-nāme. Lohrāsb-nāme (??) okänd diktare Sām-nāme av Khāju-ye Kermāni 1400-talet Ārash Kamāngir av Siāvosh Kasrāyi 1900-talet

6 Shāh-nāme Bakgrund Arabiska stammars invasion och Sasanidernas fall. I slaget vid Qadisya år 635 krossades den sasanidiska armen. År 637 kapitulerade den persiska rikshuvudstaden Ktesifon och år 642 besegrades Yazdgerds arme i Nahāvand. Yazdgerd själv flydde till Merv in Khorāsān där han mördades. De adelsmän som hade flytt tillsammans med Yazdgerd bosatte sig i Central Asien och började sprida den persiska kulturen, Därmed uppkomsten av Sāmāniderna.

7 Sasaniderna

8 Persiska dynastier Under andra hälften av 800-talet försvagades Bagdad-kalifatets centralmakt och de första självständiga persiska dynastierna uppkom: Tāhiriderna bildades i Khorāsān. Tāhiriderna styrde till 837 Saffāriderna då Ya‘qub ibn-i Lais övertog makten i Östiran och styrde till 892 Sāmāniderna som besegrade saffāriderna och styrde till 999; en dynasti av persisk aristokratisk härkomst. Detta var inledningen till det som kom att kallas för den persiska renässansen. I och med att Samaniderna var av persisk härkomst och att deras rike låg långt bort från Bagdad, fick den persiska kulturen och det persiska språket en chans att blomstra. Sāmānidernas vezirer tillhörde de kultiverade familjerna Bal‘ami, Jeyhāni och ‘Otbi. De tillhörde Sha’ubi rörelsen vars huvudsyfte var att främja persisk litteratur och vetenskap. Bal‘ami t.ex. översatte Tārikh-e Tabari från arabiska till persiska och Jeyhāni skrev en bok i geografi på persiska. Det var vid Sāmānidernas hov som Daqiqi (d. ca 976) började med sin Šhāh-nāme. Han fick skriva ner ca 1000 verser innan han mördades av sin slav. Ferdousi påbörjade arbetet ungefär vid tiden för Daqiqis bortgång. Den slutliga versionen var klar först någon gång vid 1010.

9 Shāh-nāme-ye Ferdousi

10 Shāh-nāme ’Kungaboken’ (980-1010) Shāh-nāme av Hakim Abu al-Qāsem Ferdousi är Irans nationalepos från slutet av 900-talet och början av 1000- talet. Shāhn-nāme börjar med en mytisk urtid med första människan, Kayumarth, på jorden och slutar med tiden före den arabiska invasionen. Huvudhjälten i eposet är Rostam, son till Zāl och Rudābe. Shāh-nāme omfattar 50 000 verspar och är världens längsta dikt som är skriven av en och samma författare. Verket är skrivet på nypersiska med endast cirka fyra procent inlånade arabiska ord.

11 Shāh-nāme Man brukar dela Shāh-nāme till tre delar: Den mytologiska eller pseudohistoriska delen; Från första människan, kayumarth till Rostams födelse eller till Kung Fereydun Den heroiska delen; Från Rostams födelse till hans död eller till Bahmans kungadöme Kiāniderna Den historiska delen; från Bahman son till Esfandiār (Bahman sammanfaller med Ardeshir; den akemendiske kungen), Alexander, mycket kort om Arsakiderna (500 år???) fram till arabernas invasion. Sasaniderna De flesta Shāh-nāme forskare är ense om att stoffet till den mytologiska delen och den heroiska delen är hämtade från ariernas gemensamma bevarade minne innan de bosatte sig i Iran och Indien (2000-3000 f. kr); minnen från de första århundraden då de bosatte sig i dessa områden, och från de inhemska invånarnas tro, seder och vanor före ariernas invandring till dessa områden samt från Arsakidernas bortglömda historia som i Šhāh-nāme uppträder som Kiāni hjältar. Den främsta källan för den historiska delen är Khvāytāy-nāmak, i vilken det inte finns någonting om Akemeniderna och Arsakiderna nämns bara i förbigående. Denna uppdelning stämmer inte alltid. Den pseudohistoriska delen innehåller historiska inslag och i den historiska delen finns det pseudohistoriska inslag. Det är därför bättre att dela Shāh-nāme i tre delar utifrån dynastier och personer.

12 Shāh-nāme Pishdādier - Kayumarth – Rostams födelse Kiānider Rostams födelse – Rostams död eller Bahman som Konung (Ardeshir-e drāz dast; Akeminidisk kung) Sāsānider Från Bahman  Alexander  nästan ingenting om Arsakider ???  Sāsāniderna

13 Den pseudohistoriska delen: Pishdādier Kayumarth; första människan och första kungen på jorden Siamak; dödas av diver; Hushang; upptäcker elden, hantverk, verktyg av järn, jordbruk ; Tahmureth: Väva och sy, tämja djur, lär sig att skriva Jamshid; vapen, medicin, Noruz, odödlighet Drabbas av högmod och uppropar sig till gud Zahak besegrar Jamshid Kāve Āhangar ’Kāve, smeden’ Fereydun Fereydun har tre söner: Iraj  Iran Tur  Turan Selm  Rom Tur och Selm dödar Iraj. En av Irajs fruar är havande och föder en son ; Manuchehr, som uppfostras för att hämna fadern. Under Manuchehr är huvudhjälten Sām från Sistan. Han härstammar från Jamshid. Av Sām föds Zāl (albino) Sām överlämnar Zāl på Alborzberget. Simorgh; den mytologiska fågeln, hittar honom, uppfostrar honom. Sām ångrar sig. Simorgh förenar honom med Sām. Zāl och Rudābe (Rudābe härstammar från Zahāk)  Rostam (Rostamzāyi) Manuchehr får en son som dödas av Afrasiab ; kungen i Turā. Eftersom det i irān inte finns någon av kungligt härkomst så skickas Rostam för att hämta Keyqobād. Första kiānidiske kungen.

14 Den heroiska delen: Kiānider Kiānider och Arsakider: Ferdousi nämner i Shāh-nāme att han inte har hört om arsakiderna Arsakiderna är dem som besegrar grekerna, ca 500 år ärorikt kungadöme. besegras av sāsānider, Zoroastrier, men ej stränga som sāsānider, religionsfrihet, äldsta Budhastatyn som förstördes av Talibanerna tillhörde tiden under arsakiderna, sasaniderna försökte förstöra allt som tillhörde arsakiderna. Kiānider en liten lokal dynasti i östra irān Muntlig tradition; Gusāner Berättelser om arsakidiska kungar bevaras muntligt, namnen ändrades för att undvika repressalier. På så sätt träder arsakiderna fram i Shāh-nāme som Kiānider Keyqobād Keykāvus Berättelsen om Siāvosh son till Keykavus Det är Rostam som uppfostrar Siāvosh Siāvosh och Sudābe, Siavosh skickas till Afrāsiābs hov för att undvika Sudābe, Gifter sig med Afrasiābs dotter, Farangis, Dödas av Afrvsiāb, Kriget mellan Iran och Turan. Man skickar Giv till Turan för att hitta Keykhosrou som är son till Siāvosh Keykhosrou kommer till Iran och blir kung; Keykhosro besegrar Turan och Afrasiab Lohrāsb: När Keykhosrou besegrats Afrāsiāb och Turān överlämnar tronen till Lohrāsb och själv försvinner i en grotta. Goshtāsb  Zarathustra Arjasb, Turāns kung är missnöjd med zoroastrismens spridning. För krig mot Iranier. Dödra Lohrāsb och rövar bort Gashtasbs döttrar. Esfandiār är iraniernas befälhavare i dessa krig. Bahman= historisk Ardeshir-e drāz dast, den akemenidiske kungen.

15 Den historiska delen; Sasanider Från Bahman (Ardeshir) till Arabernas invasion Kort om Akemeniderna, Alexander, nästan ingenting om Arsakiderna Sasanideran

16 Shāh-nāmes Källor Den pseudohistoriska och heroiska delen: Muntliga berättelser Den historiska delen: Khvāytāy-nāme Arabiska översättningen: Seyar al-moluk av Ibn-i Moqaffa’ Shāh-nāme Abu Mansuri på befallning av Abu Mansur Mohammad Ibn-i Abdulrazzāq, Sāmānid ämbetsman och av Abu Mansur Ma’mari.

17 Vem var Ferdousi? Den bästa källan för att få vetskap om Firdousis liv är själva Shāh-nāme. Det förutsätter dock att kunna skilja mellan de verser som är originella och de som under tidens gång bifogats Shāh-nāme. Dessutom bör man kunna skilja mellan de verser som tillhör Shāh-nāmes första version och dess senare version. Länge var dessa två versioner en gåta för forskarna. Även idag kan man inte med absolut säkerhet avgöra vilka verser tillhör den ena eller den andra versionen. Detta plus avgörandet av den grad Ferdousi varit lojal sina källor är nyckeln till alla frågor rörande Ferdousis liv, religion och hans relation till Sultan Mahmud.

18 Ferdousi (940-1020) Ferdousitorget i Teheran

19 Ferdousis grav i Tus

20 När är han född? Firdousis riktiga namn är okänd för oss. Levnadstecknare (tazkare- nevisān) har ibland kallat honom för Mansur, ibland för Ahmad och ibland för Hasan. I en av de äldsta källorna, d.v.s. den arabiska översättningen av Šhāh-nāme av Fath-e Bendāri från 1224 e kr, har hans namn presenterats som Mansur ibn-i Hasan. Hans patronymikon Abu al-Qāsem verkar vara korrekt. ‘Aruzi i Čhahār maqāle nämner denna patronymikon. Hans födelseort är Bāzh i distriktet Tabarān i Tus i Khorāsān. Ferdousi tillhörde samhällsskiktet dehgāner: godsägare. Dehgānerna var kultiverade och hade en avgörande roll i att bevara den gamla historian, språket och det nationella arvet som var hotade p. g. a. arabernas invasion. Utifrån det som nämnts i Shāh-nāme finns det olika åsikter om Firdousis födelsedatum. Enligt de senaste studierna om Ferdousi är han född 329 hijri (940) och han lär ha avslutat Shahname 400 hijri (2010).

21 Ferdousi Från byn Tus i Tabarān distrikt i nuvarande Khorāsān Dehqān En son, en dotter?

22 Ferdousis Religion De äldsta berättelserna om Ferdousis religion finner vi i Moqadame-ye qadim-e Shāh-nāme (Shāh-nāmes gamla inledning) och Chāhār maqāle av ‘Aruzi. Shi‛it eller Sunnit?

23 Shāh-nāmes kritiska utgåvor Hamdullah Mostoufi Qazvini, historiker, vetenskapsman och diktare från första hälften av 1900-talet är den första Šhāh-nāme forskare som 700 år sedan, dvs. tre hundra år efter Ferdousi, försökte sammanställa en kritisk utgåva av Šhāh-nāme utifrån de handskrifter som då fanns. Under de fyra seklen efter Ferdousis bortgång hade Shāh-nāme genomgått en markant förändring. Det var därför man år 1425 vid Bāysongors (Timurs barnbarn) hov kom till insikten att sammanställa en kritisk utgåva genom att jämföra några handskrifter. Theodor Nöldeke anser att det forskarna vid hovet gjorde var inte mer än att framställa en mycket fin och vacker version försedd med miniatyrmålningar plus den kända Bāysongori inledningen. Den originella kopian på Šhāh-nāme-ye Bāysongori bevaras i Golestān slottets bibliotek. De första försöken för att presentera Shāh-nāme i Europa började i slutet på 1800- talet. M. Lumsden som var lärare vid Fort William skolan i indien var medveten om att hans kunskap inte räckte till för att framställa en kritisk utgåva av Shāh-nāme. Så han uppmanade inhemska forskare att sätta igång med arbetet. Den första volymen publicerades 1811. År 1814 publicerades en översättning av berättelsen ”Rostam va Sohrāb” av Atkinson. År 1829 kom ut till slut den första fullständiga upplagan av Shāh-nāme i Calcutta. Turnur Macan, engelsman, var den som ansvarade för denna upplaga.

24 Fortsättning; kritisk utgåva Under den första hälften av 1800-talet ville Frankrike förstärka sin position i Iran. De satte fransmän igång med att framställa en upplaga med fransk översättning. Jules Mohl som fick uppdraget. Mellan 1826 och 1876, då han dog, arbetade han på denna upplaga och han fick endast ge ut 6 volymer. Den sista volymen gavs ut av hans elev. Bristerna i Mohls utgåva gjorde att J. A. Vullers bestämde sig att arbeta på en ny kritisk utgåva, genom att jämföra Macans och Mohls utgåvor. Han lyckades inte med mer än två volymer mellan 1877-1879. Tredje volymen gavs ut av Landauer 1884 och den fjärde volymen blev färdig av F. A. Rozenberg (runt 1930), men publicerades aldrig. Den sista och än så länge mest trovärdiga utgåvan är Moskva utgåva som är resultatet av ett 30-årigt grupparbete vid f.d. Sovjet Unionens Akademi. Orientalisterna vid Akademin jämförde flera handskrifter och framställde en utgåva som publicerades i 9 volymer (1963-1971). Den som ledde projektet var Evgeni Bertels. De olika volymerna hade var sin redigerare. År 1934, som förklarades som Ferdousis tusenåras jubileum, publicerades en utgåva i 10 volymer av Brokhims bibliotek och tryckeri. Man hade jämfört Vullers utgåva med några handskrifter, samtidigt som noterna hade översatts till persiska. År 1971 bildades Bonyād-e Šhāh-nāme (Šāh-nāme stiftelsen) under ledningen av Mojtabā Minovi. Han utsåg Šafi‘i Kadkani, ‘Ali Ravāqi, Mohammad Roušan, Mehdi Qarib och Mohammad Sarvar Moulāyi som sina medarbetare. Senare utsåg han även Seyyed Ja‘far Šahidi, Zaryāb Khoyi och Ahmad Tafazzoli. Bonyād-e Šāh-nāme lyckades ge ut kritiska versioner pånågra av de viktigaste avsnitten i Šāh-nāme. Under de senaste åren har det kommit ut flera utgåvor med utgångspunkt från Moskva utgåvan. Den sista omtalade utgåvan tillhör Jalāl Khāleqi Motlaq. Han har jämfört 15 handskrifter, bland annat den äldsta nyfunna handskriften, känd som Florens handskriften. Han har arbetat helt självständigt utan något som helst stöd från någon som helst statligt stöd.

25 Shāh-nāmes översättningar Har översatt till 27 olika språk Ca 260 översättningar av valda delar eller hela verket 76 översättningar till ryska 58 översättningar till engelska 33 översättningar till tyska

26 Shahnames bevarade handskrifter 1-Florans handskriften, 614 h./1217. 2-Handskriften i British Museum, 675h./1276. 3-Handskriften i Topqasaray bibliotek i Turkiet, 731h./1330. 4-Hanskriften i Leningrads statsbibliotek, 733h./1333. 5-Kairo handskriften,741h./1342. 6-Kairo handskriften, 796h./? 7-Lyden handskriften, 840h./1437. 8-London handskriften 841h./1438. 9-Handskriften i Paris nationella bibliotek, 844h./1441. 10-Handskriften i Pops bibliotek i Vatikan-, 848h./1444. 11-Handskriften i Leningrads statsbibliotek, 849h./1445. 12-Handskriften i Oxford universitets bibliotek, 852h./1448. 13-Handskriften i British Library, 891h./1486. 14-Handskriften i Berlins statsbibliotek, 894h./1489.

27 Tema och motiv Iranierna kamp för frihet, deras lidande, deras seger och nederlag Döden, livet, ödet, viljan, krig Kungar, deras uppgift… Hjältar, deras uppgift Rustam o Sohrāb Rustam o Esfandiār

28 Gordāfarid: Irans första kvinnliga Shāhnāme recitatör ’Naqqāl’ http://www.youtube.com/watch?v=8EXX3u VqXao&feature=related

29 Morshed Vali Torābi; en av de äldsta recitatörerna

30 En scen ur Shāhnāme Recitatören berättar för publiken


Ladda ner ppt "Episk Persisk Litteratur Uppsala Universitet Forogh Hashabeiky."

Liknande presentationer


Google-annonser