Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Christer Lännergren, Stockholm Vatten Tomas Adolphson, Roslagsvatten VAS-råd 2013/TA.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Christer Lännergren, Stockholm Vatten Tomas Adolphson, Roslagsvatten VAS-råd 2013/TA."— Presentationens avskrift:

1 Christer Lännergren, Stockholm Vatten Tomas Adolphson, Roslagsvatten VAS-råd 2013/TA

2 Frågeställning 2006: – Behövs fler verk? – Finns hinder för att bygga vidare på den befintliga infrastrukturen? Resultat 2006: – Befintliga verk kan anpassas till det ökade behovet – Inga hinder finns för att bygga vidare VAS-råd 2013/TA

3 Nya perspektiv Vattendirektivet samt BSAP (Baltic Sea Action Plan) Samhället har ett ”uppdrag” att nå gällande Miljökvalitetsnormer till 2021, dvs. nå God ekologisk status Vilka förbättringar kan VA-sektorn bidra med? VAS-råd 2013/TA

4 Källa: SKVVF 2012 TotalkväveTotalfosforKlorofyll a Status Otillfredsställande God Måttlig Dålig Hög

5 Fördjupad utredning Fördjupning av rapport 1 med fokus på recipienten Utredningsgrupp – Länsstyrelsen – VAS – Verksamhetsutövare (reningsverken) – Stockholms universitet, Stockholm Vatten (recipient) Input – Befolkningsprognoser – Olika utsläppsnivåer och –punkter – Framtida klimatförändring VAS-råd 2013/TA

6 Prognostiserad befolkningstillväxt VAS-råd 2013/TA

7 Fem studerade scenarier VAS-råd 2013/TA ScenarioBelastningRening S1:AAnslutning ökar, RUFS 2010Rening till dagens villkorsgränser S1:BAnslutning som ovanRening till dagens utsläppshalter S2Anslutning som ovanSkärpta krav på fosfor och kväve S3Anslutning som ovanYtterligare skärpta krav på kväve S4Högre anslutning än ovan genom nedläggning och överföring av mindre verk Gränser som i S2 S5Nollutsläpp i innerskärgårdenÖverföring till annan recipient

8 Påverkan av framtida klimatförändringar Generellt varmare, speciellt under vintern Ökad(10-30%) och omfördelad årsnederbörd – Omfördelning av flöden i vattendragen – Högre flöden under vintern – Mindre och tidigare vårflod – Lägre flöden under sommaren VAS-råd 2013/TA

9 Mälaren Utflöde Medel 165 m3/s – Norrström 159 m3/s – Södertälje 6 m3/s Reningsverken H-dal + B-a + K-ala c:a 5 m3/s H-fjärden 1,2 m3/s VAS-råd 2013/TA

10 Estuarin cirkulation

11 1.Utåtgående ström 2.Inåtgående ström 3.Internbelastning Stockholm Lidingö Vax- holm 3 Salinitet, Blockhusudden 0-4 m

12 Dominerande källor till fosfor och kväve Transport med den inåtgående strömmen Tidvis frigöring från bottnarna (internbelastning) Tillrinning från land och med vattendrag Avloppsreningsverkens utsläpp

13 KväveFosfor Stockholmsrecipienten ARV 7 % ARV 20 % Inåtgående strömmen Inåtgående strömmen Mälaren Övrigt Lidingö Vaxholm Stockholm Gustavs- berg ARV

14 KväveFosfor Inre Himmerfjärden ARV 13 % ARV 8 % Inåtgående strömmen Inåtgående strömmen Övrigt Från Näslands- fjärden Från Näslands- fjärden ARV

15 KväveFosfor Norrtäljeviken Tillrinning ARV 6 % ARV 8 % Inåtgående strömmen Inåtgående strömmen Norr- tälje Väddö ARV

16 JFMMAAJJSONDJFMMAAJJSOND Oorganisk fosfor, ton/mOorganiskt kväve, ton/m Himmerfjärdsverket Från Näslandsfjärden Landavrinning Från Svärdsfjärden Från sediment Himmerfjärden Oorganisk fosfor, % fr ARVOorganiskt kväve, % fr ARV Stockholmsrecipienten Inklusive internbelastning

17 Fem studerade scenarier ScenarioBelastningRening S1:AAnslutning ökar, RUFS 2010Rening till dagens villkorsgränser S1:BAnslutning som ovanRening till dagens utsläppshalter S2Anslutning som ovanSkärpta krav på fosfor och kväve S3Anslutning som ovanYtterligare skärpta krav på kväve S4Högre anslutning än ovan genom nedläggning och överföring av mindre verk Gränser som i S2 S5Nollutsläpp i innerskärgårdenÖverföring till annan recipient

18 Fosfor, ton/årKväve, ton/år Fosfor Kväve Fosfor Kväve Fosfor Kväve Andel från reningsverken Min Max

19 Himmerfjärden Stockholmsrecipienten

20 H5 H4 H3H2H6B1 H6 H5H4 H3 H2 Gräns God-Måttlig Kväve Klorofyll a Station nummer

21 SLU BLO HAL KOV SOL

22 Kväve µg/L Fosfor µg/L Klorofyll a µg/L Siktdjup meter Norrtäljeviken Nuvarande förhållanden och God status

23 TotalkväveTotalfosforKlorofyll a Källa: SKVVF 2012 Status God Måttlig Otillfredsställande Dålig Hög

24 Temperaturförändring till 2100, o C Inflöde, m 3 /s Klimatförändring Mälarens utflöde, Mm 3 /månad

25 Effekter av klimatförändringar Mälaren Högre temperatur Förstärkt och förlängd temperaturskiktning i Mälaren Lägre halter av fosfor och kväve i ytvattnet Lägre syrehalter i bottenvattnet Högre halter av fosfor i bottenvattnet Högre flöden under vintern Högre halter av organiskt material (Färg, TOC) Innerskärgården Minskad vårflod Sämre omsättning av innerskärgårdens bottenvatten Lägre syrehalter och högre fosforhalter i bottenvattnet Lägre flöden under sommaren Försämrad inlagring av det renade avloppsvattnet

26 Slutsatser Enbart åtgärder vid reningsverken räcker inte för att nå god ekologisk status Insatser inom andra sektorer än inom VA krävs för att nå målet Nu fokus på recipient, dock ska många andra aspekter vägas in – Hållbart utnyttjande av resurser – Framtida utmaningar, ex.vis läkemedelsrestrening – Påverkan på närmiljön – Transporter och logistik – Investeringsbehov för uthålligt goda resultat – Ekonomisk effektivitet Branschen har fått ett ”uppslagsverk” VAS-råd 2013/TA

27 Rapporten kommer att finnas tillgänglig på VAS-rådets hemsida Tack för oss! VAS-råd 2013/TA

28

29 Norrtälje Himmerfjärden Stockholm Utredningsområden 2012 VAS-råd 2013/TA

30 Källa: Mälarens vattenvårdsförbund (2000): Mälaren, miljötillstånd och utveckling ÅTGÄRDER Skyddszoner på åkermark nära vatten Fosforreduktion i avloppsreningsanläggningar Upprustning av enskilda avlopp Ytterligare begränsningar av fosfor och kväve från industrier Mälarens vattenvårdsförbund (2008): Mälaren en sjö för miljoner

31

32 Scenario S1:A BOD 7 8 mg/L, Fosfor 0,3 mg/L, Kväve 10 mg/L Reningskrav som idag. Rening till begränsningsvärdet utan säkerhetsmarginal. För Himmerfjärdsverket är detta ett högre fosforkrav än dagens 0,5 mg/L. Scenario S1:B BOD 7 2,5-6,8 mg/L, Fosfor 0,10-0,36 mg/L, Kväve 7,9-12,9 mg/L Som S1:A, men med säkerhetsmarginaler. Scenario S2 BOD 7 8 mg/L, Fosfor 0,2 mg/L, Kväve 8 mg/L Lägre värden för fosfor och kväve. Scenario S3 BOD 7 8 mg/L, Fosfor 0,2 mg/L, Kväve 6 mg/L Som S2 men ytterligare sänkt begränsningsvärde för kväve. Scenario S4 BOD 7 8 mg/L, Fosfor 0,2 mg/L, Kväve 8 mg/L En större befolkningsökning än i S1-S3 genom att ett antal mindre reningsverk läggs ner och vattnet överförs till de större reningsverken. Samma begränsningsvärden som i S2. Scenario S5 Utsläppspunkterna flyttas. Alla tre recipienterna befrias från utsläpp av renat avloppsvatten. Scenarier

33

34 Robust avloppsrening i Stockholms Län, en utblick mot år 2030 med fokus på recipienten Bakgrund i VAS-rapport 1 från 2006??? Där frågeställningen var – Behövs ytterligare verk? – Finns hinder för att fortsätta att bygga på bef. infrastruktur? Resultat från VAS-rapport 1: – Inga hinder att fortsätta – Tom. positivt om att släppa ut i innerskärgården (denitrifikation) Vattendirektivet samt BSAP fokuserar på recipienten Hur nå gällande Miljökonsekvensnormer till 2021? God ekologisk standard? Fördjupning av rapport 1 med fokus på recipienten. Gruppsammansättning Vilket bidrag kan kommunalt VA (avlopp) ge? Kungstanken… TA beskriver övergripande förutsättningar och resultat- CL fördjupar sig i mätetal och prognoser. En fördel vid klimatpåverkan med torrare somrar med ev. 0.utsläpp från Mälaren är att få omsättning i innerskärgården VAS-råd 2013/TA

35 VAS-rådet Jag tycker det är viktigt att påpeka att: Alla scenarior medför en liten förändring av recipientstatus. Belastningen av näringsämnen har under undersökningsperioden varit betydligt större än i scenariorna. Prognoserna bör därför vara realistiska. Reningsverken kan inte ensamma åstadkomma God ekologisk status i skärgården. Ett stort antal andra åtgärder krävs. För att kunna svara upp mot den förmodade befolkningsökningen i Stockholm måste åtgärder vidtas vid reningsverken. Detta tar tid att genomföra. Tillståndsprövningen som är en del i detta tar idag alldeles för lång tid och vi riskerar att hamna i tidsbrist. Detta kan komma att påverka bostadsbyggandet negativt. Hälsningar BG VAS-råd 2013/TA

36 Här är tre saker du kan överväga att ha med. Reningsverken klarar inte MKN ensamma. Endast en hel avlastning ger en påtaglig effekt. För övriga scenarier är effekten marginell. Detta visste vi (från reningsverken) nog också skulle bli resultatet. (Det sista behöver du inte framföra). Med tanke på betydelsen av denna utredning och konsekvenserna som kan följa av slutsatserna har resurserna för utredningen varit utomordentligt små, ca kr. VASK bör i framtiden undvika att genomföra en utredning med en motpart. I detta ska ju länsstyrelsen pröva våra tillståndsansökningar. Man föregår den rättsliga prövningen. Ett alternativ skulle kunna vara att ha med, i detta fall, länsstyrelsen i en referensgrupp men inte som medfinansiär. Mvh/Torsten VAS-råd 2013/TA

37 Miljökvalitetsnormernas indelning VAS-råd 2013/TA


Ladda ner ppt "Christer Lännergren, Stockholm Vatten Tomas Adolphson, Roslagsvatten VAS-råd 2013/TA."

Liknande presentationer


Google-annonser