Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Informationsbehov för god miljöhänsyn – ett regeringsuppdrag Här kort information om uppdraget samt preliminära förslag 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Informationsbehov för god miljöhänsyn – ett regeringsuppdrag Här kort information om uppdraget samt preliminära förslag 1."— Presentationens avskrift:

1 Informationsbehov för god miljöhänsyn – ett regeringsuppdrag Här kort information om uppdraget samt preliminära förslag 1

2 Informationsbehov för god miljöhänsyn Regeringsuppdrag under 2015 Bakgrund i propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster” Utreda vilka behov av data som behövs för att stödja traktplaneringen i näringen Vilken typ av data som behövs och med vilken kvalitet I dialog med näringen och andra intressenter utreda hur detta databehov kan tillgodoses Redovisas i ett meddelande december 2015 Hämtat från uppdragsspecifikationen 2

3 Förväntade förslag Förslag om inriktningen på det statliga bidraget till denna dataförsörjning Även kunna ge rekommendationer till näringen Utgå från kundperspektiv och sektorsansvarsprincipen Förslagen bör vara såväl kortsiktiga som mer strategiska Särskild vikt på ny teknik i dataförsörjningen Även beskriva det kvalitetssäkringsarbete som pågår inom kulturmiljöområdet och av nyckelbiotopsdatabasen Hämtat från uppdragsspecifikationen 3

4 Grov tidplan Svar enkät Långt kommet utkast Nytt möte i projektet Styrgruppsmöte Skogforsk samverkansgrupp inom skoglig planering med fokus mot fjärranalys och datafångst Komplett remissutkast (AC 28/8 och GD 17/9) Remiss Styrgruppsmöte om inkomna synpunkter Styrgruppen tar slutlig ställning AC dragning GD beslut och leverans strax efter 4

5 Hänsynskedjan med förbättringsområden 5

6 Områden för prel. förslag Tydligare ansvar Bygga kunskap och kompetens Systematisk kvalitetssäkring Även landskapsnivå Ökad tillgång till miljödata Delaktighet och säkra rutiner 6

7 Tydligare ansvar Sektorn, i första hand markägare och verksamhetsutövare, har huvudansvaret för hänsynen. Det inkluderar ansvar att skaffa sig behövlig kunskap och att säkerställa att alla involverade har tillgång till en bra planering av hänsynen. Ledarskapet inom skogsbruket har därmed en avgörande roll för utvecklingen av hänsynstagandet. 7

8 Tydligare ansvar Ansvaret för dataförsörjning som underlag till skoglig planering av god miljöhänsyn är delat mellan sektorn och den offentliga sektorn. Där myndigheter är datavärdar bör ansvaret innebära: Säker lagring av data Fortlöpande kvalitetssäkring av inventeringsdata och metadata Säkerställa att lagar och regler följs (Inspire, sekretess, PUL, offentlighet,…) Presentera och förmedla miljödata på användarvänligt sätt inklusive lättförståelig, övergripande kvalitetsredovisning 8

9 Bygga kunskap och kompetens Sektorn rekommenderas föra ut målbilderna och stärka kompetens i hänsynstagande hos planerare och maskinförare i hela hänsynskedjan. Skogsindustrierna och LRF rekommenderas återrapportera detta till Skogsstyrelsens nationella sektorsråd och till målbildsförvaltningen. 9

10 Systematisk kvalitetssäkring Regeringen ger myndigheter med värdskap för miljödata i uppdrag att senast redovisa riskbaserade kvalitetssäkringsplaner. Detta för en mer systematisk och effektiv kvalitetssäkring. Exempel på riskfaktorer är äldre inventeringsdata, typer av miljödata som användare ofta rapporterat vara bristfälliga eller objekt som finns i skog som snart kan avverkas. Av planerna bör det framgå när användarnas informationsbehov kan tillgodoses på ett väsentligt förbättrat sätt. Närmast att detta ges i uppgift för Skogsstyrelsen (NBI, S&H, skogliga grunddata), HaV (Värdefulla vatten), NV (Natura 2000) samt RAÄ (FMIS). 10

11 Systematisk kvalitetssäkring Tätare uppdatering av ortofoton i inlandet av Svealand och Norrland Skogsstyrelsens föreslås komplettera E-tjänst senast så att markägare, planerare, maskinförare och allmänhet enkelt kan rapportera in upptäckta/misstänkta kvalitetsbrister i olika myndigheters miljödata. Analys av inrapporteringen ska användas i framtagandet av riskbaserade kvalitetssäkringsplaner. Även för inrapportering av förmodade nya nyckelbiotoper och forn-/kulturlämningar. 11

12 Kvalitetssäkring kulturmiljövärden Betydande kvalitetsbrister i FMIS och S&H RAÄ fortsätter kvalitetssäkra FMIS via DAP- programmet. Länsstyrelserna medverkar Fortsatt samarbete RAÄ och Skogsstyrelsen om kvalitetssäkra S&H, Skog och Historia, efter plan Stärk kompetens i sektorn om registren och ämnet Informationen till alla medverkande i kedjan (trakt)planering => plantering inkl. direktiv i länsstyrelses beslut Gör tips tillgängliga Bild12

13 Kvalitetssäkring nyckelbiotoper Efter en riskbaserad plan Geografiska läget (äldre objekt innan GPS) Otydlig status (nyckelbiotop  naturvärdesobjekt ?) Avtal om regelbunden ajourföring med storskogsbruket och stiften (sammanhållen databas) Inför ackreditering av inventerare (säkra kompetens) Bild13

14 Uppdatering av skogliga grunddata viktigt Förslagsvis använda tredimensionella ytmodeller som framställs utifrån digitala flygbilder från Lantmäteriet. Tillsammans med den befintliga markmodellen ger det en bra uppfattning om skogens höjd, vilken i sin tur korrelerar väl med många andra skogliga variabler. Lantmäteriet kan framställa ytmodeller som en del i sin planerade satsning på tredimensionella kartdatabaser, vilket långsiktigt torde vara av stort värde för hela skogsbruket. Genom sambearbetning med Riksskogstaxeringens provytor kan SLU räkna om ytmodellerna till skogliga data. Långsiktigt skulle dock en upprepad laserskanning ge ännu bättre data. Ajourhållningen genomförs lämpligast av Skogsstyrelsen och SLU. Ajourhållningen föreslås genomföras under en 3-års period med start år Kostnaden är beräknad till 5 MSEK per år. 14

15 Även landskapsnivån Utveckla nytt underlag som visar om en trakt har en extra roll sett till omgivande landskaps ekologi (Grön infrastruktur; Skogsstyrelsen & SLU) eller sannolikt har höga naturvärden Försök utveckla nytt underlag som visar erosionskänsliga landskap (Skogsstyrelsen, Trafikverket och SGU) 15

16 Landskap med nyckelbiotoper (röd-vit streckad gräns) och objekt med höga naturvärden (gul – orange streckad gräns). Områden som innehåller lövträd över 15 cm är grönmarkerade ytor. Gulmarkerade bokstäver A, B och C är tre tänkta områden för traktplanering. Grön infrastruktur – ett exempel 16

17 Ökad tillgång till miljödata Bättre ekonomisk tillgänglighet till fastighetskartan och till ortofoton skulle underlätta användningen, särskilt för mindre organisationer i skogssektorn. Fortsatt samordning och vidareutveckling av standarder för gemensamma begrepp, datautbyte och presentation av miljödata. 17

18 Delaktighet och säkra rutiner Rekommenderas att markägaren alltid får tillgång till aktuell hänsynsplanering i traktdirektiv inkl. rätt att dela till andra verksamhetsutövare. Skogforsk rekommenderas få i uppdrag att standardisera traktdirektivets hänsynsdel inkl. karta. Därvid bör harmonisering ske med den nya hänsynsuppföljningen och till eAvverka. 18

19 Delaktighet och säkra rutiner Skogsstyrelsens digitala karttjänster (Mina sidor, Grönt kuvert med flera) kompletteras med fler dataskikt, med väsentliga attribut, med en enkel, tydlig redovisning av datakvalitet samt koppling till målbilder. Skogsstyrelsen genomför sektorsdialoger och om möjligt inför systemtillsyn av verksamhetsutövares rutiner som berör hänsynskedjan. Det senare förutsätter mandat från riksdag och regering. Skogsstyrelsen skapar sig därmed en bild av hur utvecklade rutiner som olika företag har för att säkerställa hänsynskedjan. 19


Ladda ner ppt "Informationsbehov för god miljöhänsyn – ett regeringsuppdrag Här kort information om uppdraget samt preliminära förslag 1."

Liknande presentationer


Google-annonser