1 VAS-rådet 2008 Regionala organisationsformer & finansieringslösningar ”Diskussion om finansieringslösningar och organisationsformer är viktiga att fortsätta.

En presentation över ämnet: "1 VAS-rådet 2008 Regionala organisationsformer & finansieringslösningar ”Diskussion om finansieringslösningar och organisationsformer är viktiga att fortsätta."— Presentationens avskrift:

1 1 VAS-rådet 2008 Regionala organisationsformer & finansieringslösningar ”Diskussion om finansieringslösningar och organisationsformer är viktiga att fortsätta föra inom VAS och i regionen” (beslut VAS-rådet 2007) Inom VAS-Kommittén finns en ”undergrupp” för behandling av dessa frågor… ”EkoVask” –Leif Norman – gruppledareStockholm Vatten –Lena KjellsonNacka –Maria AppelRoslagsvatten –Ronny JarnestedtHaninge –Dan JacobssonNorrvatten –Tord AnderssonNorrvatten –Lars-Göran ZettermanSyvab –Anders BörjessonTelge Nät

2 2 Regionala organisationsformer Skulle vi ha den VA-struktur vi har idag i länet/ regionen om den skulle byggts ut vid ett och samma tillfälle? –Sannolikt inte ! Långtgående samordning har skett i vattenproduktion och i avloppsrening (”Producentledet”) –Sänkta kostnader - jämfört småskaliga lösningar - 50% ? –Generellt sett bättre ”miljöprestanda” - 25% ? I distributionsledet är samordningen betydligt mindre långtgående –Vi har nästan en ”lokal distributör” per kommun –Roslagsvatten (4 kommuner) och Stockholm/ Huddinge undantaget

3 3 Bryr sig kunden om vem som är VA-huvudman ?? –Eller är pris, kvalitet och leveranssäkerhet viktigare? –Eller är det ”miljöprestanda” som väger tyngst i dag? –Eller kanske förmågan att hantera konsekvenser av hotande klimatförändringar? –Eller är det ”servicegraden” – tillgänglighet, kompetens osv som värderas högre? Regionala organisationsformer

4 4 Norrtälje, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sundbyberg, Upplandsbro, Sollentuna, Täby, Vallentuna, Knivsta, Österåker, Vaxholm, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Tyresö, Värmdö, Haninge, Salem, Huddinge, Botkyrka, Ekerö, Nynäshamn, (Strängnäs), Södertälje, Nykvarn Norrvatten Stockholm Vatten Käppala Stockholm Vatten SYVAB VATTENPRODUKTION SPILLVATTENHANTERING Roslagsvatten + Några halvstora och små vattenverk + Några halvstora och små avloppsren ingsverk REGIONSTRUKTUR VA (grovt förenklad) Distribution egen + Huddinge

5 5 Sjukvården länssamordnad Kollektivtrafiken länssamordnad VA-samverkan sker idag…tro inget annat ! VA-verksamhetens ”förbannelse”…??!! Liten uppmärksamhet – både bra och mindre bra (?) Ska vi/ någon ställa frågan om ett ”VA-SL” är en nåbar vision …och är den önskvärd? –Ur ekonomisk och kvalitetsmässigt perspektiv –Ur demokratiskt perspektiv –Ur miljöperspektiv Regionala organisationsformer

6 6 Kan vi med fog påstå att vi idag gör vad vi kan.. för att nå ”samhällsekonomisk rationalitet” ? Vad finns att vinna på större samverkan i distributionsledet? –Sänkta kostnader? –Bättre krisberedskap? –Högre servicegrad? –?? Regionala organisationsformer

7 7 Norr Centralt Sydväst Sydost Regionala organisationsformer ”Stordistributionsområden” Daglig drift Beredskap Planering/ utredning Projektering Projektledning Reparation & underhåll o s v

8 8 Kommun A*Kommun B*Kommun C*Kommun D* Personal Maskiner Administration med mera.. * Bolag eller kommunal förvaltning som äger ledningsnät och anläggningar – delägare i moderbolaget ”Vattendistributören” Aktiebolag.. Kommunalförbund.. F, G.. Regionala organisationsformer

9 9 Bärande tankar för ”Distributör/kund-konceptet” I huvudsak allt vatten köps från ”De Stora Vattenproducenterna” I huvudsak all avloppsrening sköts av ”De Stora Avloppshanterarna” Ägandet av lokalnät ligger i respektive kommun/ dotterbolag VA-huvudmannaskapet ligger i respektive kommun/dotterbolag ”De Stora Distributörerna” driver, bygger och lämnar underlag för politiska beslut kring taxor, investeringar m m Regionala organisationsformer

10 10 Hinder & komplikationer – finns det?.... javisst ! Vattentjänstlagen – såväl möjligheter som begränsningar Lagen om offentlig upphandling – begränsningar Andra samverkansformer som redan etablerats –Multi Utility (t ex samverkan i bolag med fjärrvärme, elnät, fjärrkyla osv) –Gemensam organisation med kommunens gatusida (delad beredskap, delade resurser) Regionala organisationsformer

11 11 Vilka är då de stora kvarvarande vinsterna ”att ta hem” - och hur stora är de? Tryggare kompetensförsörjning – tack vare större enheter +Spetskompetens kan hållas +Bättre karriärmöjligheter +Mindre personell sårbarhet Gemensamma resurser kan lättare finansieras och nyttjas effektivt +Maskiner, reservkraft o s v +Reservdelshållning +Kundservice +Juridik +Ekonomistyrning - uppföljning, rapportering +Upphandling Regionala organisationsformer

12 12 Regionala organisationsformer Effektivare beredskap och resursstark krishantering Starkare motpart vid lösningar med privata aktörer Demokratifrågan då? - Hur påverkas den vid större enheter? Det politiska inflytandet på verksamheten kan bibehållas via delägande i ”distributionbolaget” – vidare kan ledningsägande, taxesättning och lokala investeringsbeslut ligga kvar hos kommunerna/dotterbolagen

13 13 Är det rätt att KSL tar initiativ till att belysa eventuella fördelar med att påskynda ytterligare VA-samverkan i länet ? Kan VAS-Kommittén få i uppdrag att driva seminarier/ temadagar under 2008 för att vidga gruppen som diskuterar dessa frågor ? –Var finns synergierna? –Vilken är den ekonomiska potentialen? –Vad finns att vinna kvalitetsmässigt ? Regionala organisationsformer

14 14 Ekonomisk inträdeströskel – argument För Pionjärer betalar för underbeläggning. Ursprungliga medlemmar betalar ränta på outnyttjad del Bokfört värde – återanskaffningsvärde = ”Värdeökning” Låter andra ta barnsjukdomarna – tror att man kan få komma med ”gratis” efteråt Moral - vem tar risker?? – orättvist att de inte delas lika hela tiden Finansiering av regionala VA-investeringar – tillsammans eller var för sig?

15 15 Ekonomisk inträdeströskel – argument Mot Bättre beläggning = lägre styckkostnad (fasta kostnader fördelas på större volym) Medför bättre kapacitetsutnyttjande = framgångsfaktor vid ”enkel” industriverksamhet (som VA) Överkapacitet i regionen finns redan = ej effektivt och samhällsekonomiskt att ”alla” bygger nya små egna anläggningar Anslutande kommun har själv haft högre kostnader – skulle annars inte vilja ansluta sig (”omvänt moralargument”) Inträdeströskel hindrar motiverade projekt Vid varaktig överkapacitet ger inträdeströskel sämre villkor än optimalt för anslutande kommun Nykomling är faktiskt med och betalar framtida investeringar Finansiering av regionala VA-investeringar – tillsammans eller var för sig?

16 16 Nya projekt, med eller utan inträdeströskel Strängnäs kommun – Stockholm Vatten AB (Ej) Nynäshamns kommun – Stockholm Vatten AB (Ej) Norrtälje kommun – Norrvatten (Ej) Vaxholm/Österåker – Käppalaförbundet ? Ekerö – SYVAB / Stockholm Vatten AB ? Kan det till och med vara av intresse från innehavare av överkapacitet att delfinansiera ny anslutning ? Orsak = Nuvärdet av framtida nettointäkter… Finansiering av regionala VA-investeringar – tillsammans eller var för sig?

17 17 Finansiering av regionala VA-investeringar – tillsammans eller var för sig? Exempel Norrtälje Finansiering av regionala VA-investeringar – tillsammans eller var för sig? ”Norrtäljefallet”

18 18 Norrvattens finansieringsmöjligheter Medfinansieringsmodell: Norrtälje, övriga berörda kommuner, exploatörer och/eller Norrvatten/ SV AB medfinansierar. Hänsyn till reservvatten för regionen. Att ta hänsyn till: -Investeringsutgift -Avskrivningstid -Kalkylränta -Årsintäkter (antal anslutna Pe, årsförbrukning mm) -Framtida anslutningar (anslutningsavgifter)…medför höjda fastighetsvärden -Värdet av reservvatten och redundans i området…höjd leveranssäkerhet till alla -Nya områden att exploatera eller utbyggd redundans…värde av ökad tillgänglighet för bebyggelse Finansiering av regionala VA-investeringar – tillsammans eller var för sig? ”Norrtäljefallet”

19 19 Finansiering av regionala VA-investeringar – tillsammans eller var för sig? ” Norrtäljefallet”