Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VÄDER, VIND OCH KLIMAT År 4, vårterminen Råsslaskolan Karin Kivelä.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VÄDER, VIND OCH KLIMAT År 4, vårterminen Råsslaskolan Karin Kivelä."— Presentationens avskrift:

1 VÄDER, VIND OCH KLIMAT År 4, vårterminen Råsslaskolan Karin Kivelä

2  Syftet med arbetsområdet är att du ska få kunskap om värme och kyla.  Du ska känna till varför solens värme och ljus är viktigt för livet på jorden.  Du ska veta att värme kan sprida sig och kunna ge exempel på hur man kan spara på värme.  Du ska också få kunskap om olika väder, t.ex. vad regn, dimma och åska är och hur vindar uppstår.

3 Centralt innehåll  Enkla väderfenomen och deras orsaker, t.ex. hur vindar uppstår, och hur vädret kan observeras med hjälp av mätningar över tid.  Energiflöde mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, t.ex. med hjälp av kläder, termos och husisolering Mål  veta varför solen är viktig för livet på jorden.  kunna ge exempel på hur vi kan spara värme.  kunna ge exempel på hur värme kan sprida sig.  kunna förklara hur vindar uppstår.  veta hur moln, regn och snö bildas.  kunna förklara vad som menas med väderprognos och ge exempel på hur man kan mäta väder

4 VI FUNDERAR TILLSAMMANS  Hur kan det blåsa?  Varför svalnar en kopp varm choklad om den får stå ett tag?  Hur kan vi spara värme i husen?  Vad är dimma?  Har du varit med om en storm?  Har du varit ute när det ösregnat?  Vilket väder är ditt favoritväder?  Vad händer på bilden? Sidan 36

5 ARBETSUPPGIFT OCH LÄXA  Använd arbetsblad 1, ”Rita och skriv om värme, kyla och väder”. Ni ska arbeta i par och rita, färglägga och beskriva olika väder som ni känner till, hur väder bildas och vad ni vet om värme och kyla.  Använd arbetsblad 2, ”Väderdokumentation”. Du ska under två veckor läsa av vädret varje morgon och föra in det i din tabell. Din dokumentation ska du lämna in till Karin och Damir den 22/1.

6 UPPSLAGET SIDAN 38 – 39 BEGREPP: BRÄNSLE, KOL, LAGRAD, OLJA, TORV, VÄXELVARM RITA EN SOL MED STRÅLAR (I DIN NO-BOK) OCH FYLL PÅ MED DET DU LÄRT DIG  SOLEN – ett stort, hett gasklot. Solen skickar ständigt ut ljus och värme, men det är bara en liten del som når jorden. Solen är en stjärna. Ytan på solen är 6000 grader varm, i mitten 15 miljoner grader. Runt solen kretsar 8 planeter varav jorden är en av dem.  ENERGI – solens ljus innehåller mycket energi som växterna behöver för att växa. Solen ger också värme som djur, växter och människor behöver för att överleva. Energi från solen lagras tex i träden, som vi hugger ner till ved och den veden värmer oss.

7 ENERGIKÄLLOR VI GÖR EN TABELL I NO-BOKEN ÖVER ENERGIKÄLLOR  Energikällor kan delas in i förnybara och icke förnybara energikällor.  Förnybara energikällor: vindkraft, vattenkraft, solenergi, vågenergi och biogas.  Icke förnybara energikällor (fossila bränslen): kol, olja och naturgas och kärnkraft (kärnbränslet är ändligt).  Det finns lagrad solenergi i olja, kol och torv, som har bildats från rester av växer och djur och lagrats i jorden i miljontals år.

8 VÄXELVARMA DJUR  Växelvarma djur lägger sig i solljuset for att värma sig, och de drar sig undan i skuggan när de blir för varma. I värme kan de röra sig snabbt, men när det är kallt rör de sig långsamt. I områden där det blir vinter och kallt måste växelvarma djur gömma sig under vintern. De ligger i dvala. Många insekter dör när vintern kommer, och istället är det deras ägg, larver eller puppor som övervintrar.  Människor är jämnvarma.

9 UPPSLAGET SIDAN 40 – 41 BEGREPP: BERGVÄRME, EL, ISOLERA, JÄMNVARM, KYLMEDEL, LEDA, NERVCELLER, SPRIDA, STRÅLA  Varför svettas pojken på bilden?  (kroppen är varm, för att reglera det avger kroppen vatten, svett, som avdunstar på huden. Det går åt värme när svett avdunstar och då kyls kroppen ner).  Har du suttit vid en brasa och känt värmen i ansiktet?  (ryggen kan kännas kall, det beror på att värmen strålar ut och träffar ansiktet, när ansiktet blir varmt så upplevs ryggen som ännu kallare för att det blir så stor skillnad).

10 VILKEN KROPPSTEMPERATUR HAR MÄNNISKAN?  Vi har särskilda nervceller i huden som kan tala om när något är varmare eller kallare än vi själva. Man kan vänja sig vid temperaturer, ex när du badar i badkaret.  Däggdjur och fåglar är jämnvarma, kroppen är alltid lika varm oavsett om det är kallt eller varmt ute. Man rör sig och blir varm. Man äter för att få bränsle till kroppen och då bildas värme.  Vatten kyler vår kropp och ersätter det vi svettas eller kissar ut. Du svettas för att kyla av kroppen

11 STOR TERMOMETER I KLASSRUMMET  Vad är varmt och vad är kallt?  Rita en stor termometer på tavlan eller klipp ut i papper. Markera 0 grader och grader från till – 20.  När fryser vatten till is? (Vid 0 grader.)  När kokar vatten? (Vid +100 grader.)  Hur varm är kroppen? (Ca +37 grader.)  Hur kallt är det i ett kylskåp? (Ca +8.)  Hur kallt är det i frysen? (Ca –18.)  Hur varmt är det inne i ett hus? (Ca +20.)

12 SKRIV EN LABORATIONSRAPPORT  Värmen sprider sig Jag ska nu koka upp vatten, hälla det i en kopp och ställa den i här i klassrummet. Vad tror du att du kommer att få se? Kom försiktigt fram. Vad ser du? Känn försiktigt på koppen. Hur känns den? Hur känns koppen när vi avslutar lektionen?

13 SKRIV EN LABORATIONSRAPPORT  Varm luft utvidgar sig  Ställ en PET-flaska utan kork i varmt vatten. Vänta och se till att hela flaskan blir varm. Skruva på korken på flaskan ordentligt. Ta bort flaskan från varmvattnet och låt den stå några minuter. Observera vad som händer.  Varm luft tar mer plats än kall. Luften utvidgar sig när den är varm. När luften i flaskan svalnar tar den mindre plats. Flaskan är mjuk och därför drar den ihop sig. Testa utan att ta bort korken att värma på flaskan igen.

14 ÄMNENS EGENSKAPER VI SKA NU TITTA PÅ NÅGRA ÄMNEN OCH DERAS EGENSKAPER DU DOKUMENTERAR EGENSKAPERNA I DIN NO-BOK  Färgpennor - olika färg  Salt och socker i två glasburkar – olika smak  En sten och en potatis – olika vikt  Sand och socker – olika lösningsförmåga  Två skedar – olika ledningsförmåga

15  Här får jag nog lägga in lite från boken som var hemma just när jag fortsatte att arbeta

16 UPPSLAGET SIDAN 45 – 46 BEGREPP: BLIXT, DIMMA, HAGEL, HÖGTRYCK, LÅGTRYCK, MOLN, REGN, SNÖ, STORM, VIND, VINDSTYRKA, VÄDER, ÅSKA  Har du varit med om en storm?  Vad har hänt på fotot?  https://www.youtube.com/watch?v=3oATVAyoxSk https://www.youtube.com/watch?v=3oATVAyoxSk  Titta på den grafiska bilden LÄGG IN BILD FRÅN BOK  Var i bilden uppstår vindarna?  Har du hört talas om lågtryck och högtryck någon gång? I vilket sammanhang?

17 VÄDER  Eftersom vi har årstider i Sverige har vi väldigt olika väder under ett år.  Vi kan ha soliga vårar, regniga somrar, blåsiga höstar och snöiga vintrar.  Hur mycket det blåser eller hur kallt det är beror mycket på solen. Solen startar och håller igång allt väder på jorden.  I Sverige är det blåsigast från oktober till mars.  Under dagen värmer solen upp markytan och luften och då bildas vindar. Men när det blir kväll och solen inte värmer lika mycket blåser det mindre.

18 VINDAR  Vind är flödet av luft. Att luften får en rörelse beror på skillnader i tryck på olika ställen i luften. Luften rör sig från högtryck till lågtryck och vindar kan röra sig i alla riktningar: uppåt, nedåt och åt sidorna. Det kan uppstå virvlande och böljande vindar. Ju större skillnaden i lufttrycket är, desto kraftigare kommer vindarna att bli. När man talar om vindriktning avses vilket håll vinden kommer ifrån. Man mäter vinden i meter per sekund, m/s. Vindar har olika beteckningar beroende på vindstyrka, vindhastighet, t.ex. bris, kuling, storm och orkan. 

19 ARBETSUPPGIFT  Varm luft stiger – Pappersormen, arbetsblad 3  Fånga vinden – Gör en vindsnurra, arbetsblad 4

20 HÖGTRYCK OCH LÅGTRYCK NU ÄR DET DIN TUR HTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=K1NBLQGE48IHTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=K1NBLQGE48I  Ett område har högtryck när det är högre lufttryck där än runt området. Luften runt högtrycksområdet rör sig moturs på södra halvklotet och medurs på norra halvklotet.  Lågtryck är motsatsen till högtryck. I ett område med lågtryck är lufttrycket lägre än omgivningens. Luften runt lågtrycket rör sig medurs på södra halvklotet och moturs på norra halvklotet.  Pa väderkartor betecknas lågtryck L och högtryck H.  https://www.youtube.com/watch?v=psbf1-6nvgk https://www.youtube.com/watch?v=psbf1-6nvgk

21 UPPSLAGET SIDAN 46 – 47 BEGREPP :  Vad är moln?  Vad är regn?  Varför blir nederbörden ibland regn och ibland snö?  Har du varit med om åskväder?  Har du sett en blixt?  Vad är skillnaden mellan åska och blixt?  Varför hör man åskan lite efter att man sett blixten?  Har du testat att räkna mellan blixt och åska?

22 MOLN OCH REGN UPPGIFT: RITA VATTNETS KRETSLOPP I DIN NO-BOK  Solen värmer upp vattnet i hav och sjöar. Vattnet avdunstar när det värms upp. Vattenångan stiger och följer med vindarna. Det bildas moln.  Moln är små vattendroppar som är så lätta att de kan hålla sig svävande.  När vattendropparna slår sig samman och blir större, blir de så tunga att de faller ner. Då regnar det.  Moln kan också bestå av iskristaller som är frysta vattendroppar. Det är då det snöar eller haglar istället för att regna.

23 ATT GÖRA REGN HÄR VISAR JAG ELEVERNA OCH DE SKRIVER EN LABBRAPPORT  Koka upp vatten i en kastrull på en kokplatta.  Håll en glasskiva en bit över kastrullen. Skivan måste inte vara nära kastrullen, men vattenångan måste träffa skivan.  Berätta hur ångan avdunstar och stiger i luften.  När den träffar skivan kondenseras vattnet och man ser små vattendroppar. Efter en stund kommer vattendropparna att bli för tunga och falla ner, precis som regn.

24 ÅSKA OCH BLIXT HTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=3AAYTOWQU5Q (SVERIGE) HTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=91GURD_N1AU&LIST=PLNSPHWMZ SCYE2-CUKOFHO92ATHZUQQSPH&INDEX=137 (USA) HTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=3AAYTOWQU5Q HTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=91GURD_N1AU&LIST=PLNSPHWMZ SCYE2-CUKOFHO92ATHZUQQSPH&INDEX=137  När åskmoln blivit tillräckligt laddade bildas blixtar. Man kan säga att blixten laddar ur molnet  En blixt kan gå mellan två moln eller mellan ett moln och marken.  Blixten tar alltid den kortaste vägen och slår ner i det som är närmast, till exempel en mast eller ett träd. Därför ska man inte söka skydd under ett träd om man hamnar i oväder med åska.  Man upplever inte blixten och åskan exakt samtidigt.  Först ser man blixten och efter ett tag hörs åskan. Åska är ljud från blixten, men ljuset går snabbare än ljudet  Det tar tre sekunder för ljudet att färdas en kilometer i luften, men blixten ser man direkt.

25

26 LÄS SAGAN

27 UPPSLAGET SIDAN 48 – 49 BEGREPP: NEDERBÖRD, METEOROLOG, OVÄDER, TROMB, VINDKRAFT, VÄDERPROGNOS, VÄDERSATELLIT, ÖVERSVÄMNING  Har du sett eller hört en väderprognos?  Vilka ord och begrepp brukar meteorologerna använda i väderprognoser?  Hur vet man vad det ska bli för väder?  Kan du några ord för olika oväder?

28 VÄDERPROGNOS NEDERBÖRD ÄR ETT ORD MAN OFTA HÖR I SAMBAND MED VÄDER. DET BETYDER VATTEN I OLIKA FORMER SOM FALLER TILL MARKEN, SOM REGN, SNÖ OCH HAGEL.  Meteorologe r kallas de som studerar luften, atmosfären och olika väder. En meteorolog kan arbeta med att ta reda på hur vädret kommer att bli flera dagar framöver  Runt jorden snurrar vädersatelliter som fotograferar jorden. Bilderna visar till exempel hur molnen ser ut och hur oväder rör sig.  Meteorologerna tittar på bilderna och med hjälp av datorer beräkna hur molnen kommer fortsätta att röra sig.  Då kan de be rätta hur vädret kan förväntas bli. Det kallas för väderprognos.

29 FÖRR OCH NU  Vindkraft  Att använda sig av vinden som kraftkälla har människan gjort länge. Båtens segel fångar vindens kraft och för båten framåt. Väderkvarnar drivs med hjälp av vinden. De har använts i över år. När vinden fick väderkvarnsvingarna att snurra, roterade hjul och stenplattor inne i kvarnen. Då kunde säden malas till mjöl. Innan det fanns väderkvarnar fick allt mjöl malas för hand genom att man krossade säden mellan två stenar.   Idag använder man inte väderkvarnar längre, men det finns gott om vindkraftverk. Precis som de gamla väderkvarnarna snurrar propellerbladen med hjälp av vinden. Inuti vindkraftverket omvandlas rörelsen till elektricitet.

30

31 VÄXTHUSEFFEKTEN HUR GÖR JAG DETTA?  Stall tva lika stora glasburkar eller glas med lika mycket vatten i vid fonstret. Mat med termometer vilken temperatur vattnet har. Satt over plastfolie over den ena glasburken.  Fraga eleverna vad de tror kommer att handa med temperaturen i burkarna. Kommer det vara skillnad mellan burkarna?  Lat burkarna sta sa ett tag och mat sedan temperaturen igen.  Forklara resultatet genom att jamfora med ett vaxthus. Dar blir luften varm nar solen lyser.  Stralarna kommer genom glaset, men varmen slapps inte ut utan blir kvar i vaxthuset. Precis samma sak hander pa jorden nar vaxthusgaserna okar. Solens ljus tranger igenom, men varmen pa jorden blir kvar.

32 BÅDE BRA OCH MINDRE BRA

33 MÄTARE FÖR VÄDER  Fota av sidan i boken och lägg in här

34 KAN DU DET HÄR? SVARA PÅ FRÅGORNA SKRIFTLIGT I DIN NO-BOK  På vilket sätt är solen viktig för växterna?  Ge exempel på något som är varmt och något som är kallt.  Vad menas med att ett hus är välisolerat? LÄGG TILL I PP  Förklara varför en trästock är bättre att sitta på ute än en sten när det är kallt ute. LÄGG TILL I PP  Om du tar i en sked som står i en kopp med hett vatten kan du bränna dig. Förklara varför. LÄGG TILL METALLER LEDER VÄRME I PP  Vad kan man använda för instrument för att få reda på vilken temperatur det är?  Vad är en meteorolog?

35 BEGREPP  Förhör och diskussion  Ge eleverna några begrepp på listan eller be dem att själva välja några som de ska förklara. Det kan göras muntligt eller skriftligt.  Paruppgift  Låt eleverna arbeta i par och förklara för varandra. De begrepp de inte kan får de ta reda på tillsammans genom att söka i grundboken. Utvärdera i klassen vilka begrepp som var svårast.  Läxa  Be eleverna skriva förklarningar till några begrepp hemma.

36 INFÖR FÖRHÖRET SKA DU KUNNA:  Varför är solen viktig för växterna  Skillnaden mellan regn och snö  Känna igen olika vädermätare  Kunna förklara högtryck och lågtryck  Åska och blixt  Ämnen som är isolerande samt betydelse av begreppet isolerande  Förklara hur värme kan spridas på olika sätt (människor, djur, mat osv)

37 LÄGG TILL UPPGIFTER FRÅN AKTIVITETSBOKEN I PP


Ladda ner ppt "VÄDER, VIND OCH KLIMAT År 4, vårterminen Råsslaskolan Karin Kivelä."

Liknande presentationer


Google-annonser