Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ASTRONOMI. 1. Solens yta kallas fotosfären. a) Solens yta är ca 5500°C. I solens centrum är det däremot ca 15 miljoner °C! b) Vid höga temperaturer ser.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ASTRONOMI. 1. Solens yta kallas fotosfären. a) Solens yta är ca 5500°C. I solens centrum är det däremot ca 15 miljoner °C! b) Vid höga temperaturer ser."— Presentationens avskrift:

1 ASTRONOMI

2 1. Solens yta kallas fotosfären. a) Solens yta är ca 5500°C. I solens centrum är det däremot ca 15 miljoner °C! b) Vid höga temperaturer ser stjärnor blå ut, svalare stjärnor är vita eller gula och de kallaste blir rödaktiga.

3 c) Solen består framförallt av vätgas (H). I andra hand helium (He). Dessa två utgör 98 % av hela solen. (De två inringade ovan)

4 2 och 3. Koronan. Koronan är det yttersta gaslagret hos solen. Som solens yttersta atmosfär kan man säga. Vid solförmörkelse kan vi studera koronan. Månen skymmer då solens yta och man kan se koronan lysa (som ett moln runt mån- och solytan).

5 4 och 5. Kärnreaktion i solen. Den reaktion som alstrar (ger) energi i solen kallas FUSION (=sammanslagning på engelska). Den sker genom att väteatomer slås ihop och bildar helium.

6 6. Varför ser solfläckarna mörka ut? Solfläckarna är svalare områden på solens yta. Att de är kallare beror på att solens magnetfält trängt upp där i form av öglor. Det gör att energitransporten ut från solen hindras. ca 1500° kallare än solytan. Så ca 4000°C

7 7. Ibland är antalet solfläckar särskilt stort, detta så kallade solfläcksmaxiumum infaller vart elfte år. Vilka återverkningar ger detta ofta på jorden? På grund av magnetiska stormar som förekommer kastas en mängd partiklar ut i rymden. De magnetiska stormarna kan generera oönskade elektriska spänningar i olika typer av ledningsnät, till exempel i telekommunikationsbranschen, el- och gasbolag och i tågtrafik, och därmed orsaka förödande skador. Partikelstrålningen (alfa- beta- och neutronstrålning) kan också leda till stora skador på satelliter och andra rymdföremål och påverka precisionen vid positionsbestämning med hjälp av GPS-satelliter (global positioning system). Det kan också ge norrsken, sydsken.

8 8. Vad är protuberanser? Det är enorma gas- och plasmamoln som kastas ut från solen. De kan nå tusentals kilometer ut i rymden innan de antingen faller tillbaka på solens yta eller frigör sig och upplöses. De orsakas av solens starka magnetfält. I samband med protuberanser frigörs även laddade partiklar i så kallade solvindar.

9 9. Vad menas med ljusår? Ett mått på avstånd i universum. Den sträcka det tar för ljuset att färdas ett år. Används istället för att säga ca 9500 miljarder kilometer. Sträckan ovan (km) = ljusets hastighet (ca km/s) x antalet sekunder på ett år (365 dagar x 24 timmar x 60 min x 60 s = 31,5 miljoner sekunder).

10 10. Vad är avgörande för hur en stjärna ska utvecklas? Tyngden! Vår sol och mindre blir röda jättar och sedan vita dvärgar. Tyngre stjärnor blir superjättar och senare sannolikt en supernova.

11 11. Hur föds en ny stjärna? Nya stjärnor bildas av så kallad interstellär materia, det vill säga gas och stoft mellan stjärnorna. Processen börjar, när det lokalt uppstår en större täthet än på andra ställen. På grund av den ökade tyngdkraften från det här området kommer detta att dra till sig ännu mer stoft, så att området ökar sin täthet ännu mer. Det är i princip en skenade process, men den bromsas av de inre tryckkrafter som byggs upp i takt med den växande tätheten. Större täthet ger nämligen både högre temperatur och större tryck. Den höga temperaturen betyder även att den så kallade protostjärnan skickar ut strålning, mest infrarött ljus, men trots det kommer dess temperatur att fortsätta att öka, och alltmer strålning kommer att sändas ut.

12 11. Hur föds en ny stjärna? I denna fas rör det sig alltså om två skenande processer som sker samtidigt, nämligen dels sammandragningen till följd av tyngdkraften, dels energiförlusten från stjärnans yta. Kapplöpningen slutar, när temperaturen i stjärnans centralområde har blivit så hög att kärnreaktioner kan sätta igång. Med hjälp av fusionsprocesser omvandlas väte till helium och senare till ännu tyngre grundämnen. Fusionen är en så effektiv energikälla att en stjärna av solens storlek kan lysa i tio miljarder år utan att nämnvärt ändra struktur. Själva födelsen som stjärna markeras av det ögonblick då fusionsprocesserna påbörjas. Då ökar stjärnan sin ljusstyrka kraftigt, och det kan medföra att solvind i form av strålning blåser bort gas och stoft så att stjärnan plötsligt kan beskådas av alla.

13 12. Vilken utveckling väntar vår sol? 1. Vätet som alstrar energi i solens inre kommer att ta slut så går det några miljoner år och sen: 2. Blir solen en röd jätte (då kommer förmodligen jorden att försvinna in i solen eftersom den blir så mycket större och sen brinna upp). Det dröjer ca 5000 miljoner år innan den omvandlas. Helium slås nu ihop. (Stjärnan drar först ihop sig och blir hetare – hög energiutveckling när helium börjar slås ihop – sväller upp och yttre delarna kyls av = mer rödaktig)

14 12. Vilken utveckling väntar vår sol? 3. När heliumbränslet tar slut kommer solen och stjärnor i samma storlek eller mindre att bli av med sina yttersta lager – bildar planetarisk nebulosa. 4. Det som blir kvar sjunker ihop till en vit dvärgstjärna – är till en början varm men eftersom det inte nybildas någon energi kommer den så småningom att bli kall och mörk.

15 13. Vad menas med svart hål? Egentligen inget hål. Det är hårt sammanpressad materia, går inte att pressa samman mer. Tyngdkraften (gravitationen) är så stark att ljus inte kan komma därifrån och det är därför man inte kan se dem. Däremot har man sett gas som fallit in mot svart hål genom att materian hettas upp då och därför strålar.

16 14. Vilken av stjärnorna är troligen äldst, neutronstjärnan eller den röda superjätten? Neutronstjärnan eftersom den är en form av rest efter en supernovaexplosion och det är superjättarna som bildar supernovor.

17 15. Vad är en supernova? När heliumbränslet tagit slut i en av de större stjärnorna så byggs det upp tyngre ämnen allt eftersom. Till slut förstörs stjärnan i en enorm explosion och kastar då ut mängder med gas (främst väte och helium men också kol, kväve, syre, kisel och järn) ut i rymden. En sådan exploderande stjärna kallas supernova. (Kan lysa lika starkt som en hel galax under ett par månader).

18 16 och 17. Nebulosor. (nebula = latin för moln) Nebulosor är interstellära moln av gas och partiklar. Emissionsnebulosor består av joniserad vätgas. Dessa nebulosor är födelseplatsen för nya stjärnor. Unga stjärnor i emissionsnebulosor får elektroner i den omkringliggande gasen att hoppa (exciteras). Då avges ljus. Har oftast en rödaktig färg på grund av vätet. Om andra ämnen också existerar kan detta ge upphov till färgsprakande objekt.

19 16 och 17. Nebulosor. (nebula = latin för moln) Reflektionsnebulosor består mest av stoft. Dessa nebulosor utstrålar inget eget ljus utan reflekterar istället ljuset från omkringliggande stjärnor. När en stjärna håller på att dö kan en vit dvärg uppstå. När det sker förångas den ursprungliga stjärnans yttre lager = expanderar ut i rymden. Då trycker de yttre lagren på gas runtomkring. Dessa lyser då. Detta kallas planetariska nebulosor.

20 18, 19 och 20. Galaxer. Ett stjärnsystem som roterar. Vintergatan (har hundratals miljarder stjärnor), ser ut som en diskus till formen. Två mindre galaxer: Stora Magellanska molnet och Lilla Magellanska molnet, går ej att se från Sverige). Annars är det Andromedagalaxen (dubbelt så många stjärnor som vintergatan).

21 Solen och världsbilden 21. 4,5 miljarder år sedan. 22. Den heliocentriska världsbilden = solen i centrum, lades fram av honom under mitten av 1500-talet. 23. Den geocentriska världsbilden = jorden i centrum. Ca 150 e. Kr. av Ptolemaios.

22 24. Följande vetenskapsmän bidrog med ökad kunskap om universum. Nämn något om var och ens bidrag: a.Tycho Brahe: gjorde observationer av planeters banor. Observatorium (Uranienborg) på Ven. Anslöt sig inte till den heliocentriska världsbilden. b. Johannes Kepler: fick tillgång till Brahes arbete med vars hjälp han formulerade tre lagar om planters rörelse kring solen – planetbanans form, planeternas hastighet och förhållandet mellan planetens medelavstånd till solen och den tid det tog för planeten att röra sig ett varv runt solen. c. Galileo Galilei: studerade (med hjälp av kikare) stjärnhimlen och gav ut en bok om ”den felaktiga läran”, d.v.s. den geocentriska världsbilden. Han såg Saturnus ringar och upptäckte Jupiters månar (fyra st. som kallas de Galileiska satelliterna). Han upptäckte även kratrar på månen.

23 25. Babylonierna använde stjärnhimlen för att få förvarningar om märkliga händelser. Viktiga politiska händelser trodde man kunde förutsägas. Navigering efter stjärnor! Ändrad världsbild. 26. Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus

24 27. Vad menas med: a.Asteroider: en himlakropp ”småplanet” som rör sig mellan planeterna. Främst i ett asteroidbälte mellan Mars och Jupiter. b. Kometer: har en fast beståndsdel som kallas kärnan (är liten, oftast mindre än 10 km i diameter) – består av stoft och olika slags is. När den närmar sig solen förångas isen och ett diffust hölje uppstår. När den kommer ännu närmre solen sveps gasen bort av solvind och syns då som en svans (är alltid riktad från solen)

25 27. Vad menas med: c. Meteorer: mindre stoftkorn som förbränns när de åker genom jordatmosfären – syns som ett lysande streck på himlen (stjärnfall). Kolla runt Lucia och i augusti! d. Meteoriter: en sten eller metallklump som klarat sig genom jordatmosfären och hittas på jorden. De flesta är småbitar av asteroider och har uppstått när två asteroider har kolliderat. (har också hittat meteoriter från månen eller Mars)

26 För att en himlakropp ska kallas planet måste den uppfylla tre kriterier: 1.Går i en omloppsbana kring solen 2.Är i det närmaste rund 3.Har rensat bort material nära sin bana


Ladda ner ppt "ASTRONOMI. 1. Solens yta kallas fotosfären. a) Solens yta är ca 5500°C. I solens centrum är det däremot ca 15 miljoner °C! b) Vid höga temperaturer ser."

Liknande presentationer


Google-annonser