Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Människorna och maten Geografi åk 8. Var bor alla människor?  Europa och USA stort mediefokus.  60 % av världens befolkning bor i Asien.  Kina och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Människorna och maten Geografi åk 8. Var bor alla människor?  Europa och USA stort mediefokus.  60 % av världens befolkning bor i Asien.  Kina och."— Presentationens avskrift:

1 Människorna och maten Geografi åk 8

2 Var bor alla människor?  Europa och USA stort mediefokus.  60 % av världens befolkning bor i Asien.  Kina och Indien är de två mest folkrika.  Afrika, Syd- och Mellanamerika och nästan hela Asien kallas utvecklingsländer (u-länder).  De allra största delen av världens befolkning bor i u-länder.  Hur kommer det sig då att Europa och USA får så mycket uppmärksamhet i media?

3 Glesbygder  Var folk bor är ojämnt fördelat på jorden.  Människan kan bo nästan överallt.  Hen har lärt sig att anpassa sig efter naturen.  I extrema förhållanden går det fortfarande att bo så länge det finns tillgång på dricksvatten.  Svårt att ordna sjukvård och skolgång i glesbygd.  Långt mellan vägarna gör det svårt att frakta varor som behövs.

4 Tätbygder  I alla länder finns också mer tätbefolkade områden.  Där är marken bördig och oftast finns tillräcklig tillgång på vatten.  De flesta bor på slätter, ofta vid stora floder för att odla. Men även vid kuster för transport och handel.  Järnvägar och motorvägar binder samman städer.  Byggs många förorter runt städerna.

5 Folkökningen  Världens befolkning ökar med nästan 80 miljoner varje år varje dag.  Trots att många dör varje dag, sjukdom, olyckor och hög ålder så föds fler.  Fler ska ha mat, vatten, sjukvård, skolor och bostäder.  I många fattiga länder räcker inte maten.  Mer trängsel i tätbefolkade områden.

6 Snabb befolkningsökning?  Inte i Sverige, vanligt med 1-2 barn eller inga barn.  I många u-länder, vanligt med 4-5 barn kanske fler.  På landsbyggden hjälper barnen till att sköta hemmet.  När fler flyttar in till städerna så ökar inte invånarantalet lika snabbt i det landet.  I de länder där flickor har möjlighet att gå i skolan ökar inte befolkningen lika fort. Varför?

7 Flyttningar  Folkökning kan ha två förklaringar. 1. Fler föds än dör. 2. Fler flyttar dit än flyttar därifrån.  I Indien beror ökningen ffa på att fler föds.  I Sverige är det ffa inflyttning som ger ökningen.

8 Varför och var flyttar man?  Nästan alla flyttar flera gång i livet. De flesta flyttar inte långt.  Många miljoner flyttar till ett annat land.  Emigrerar, invandrare, immigranter i det nya landet.  Vanligast är flyttningar mellan grannländer.  Många tvingas flytta på grund av krig eller politiska skäl.  Vad är det som påverkar vilket land flyktingar flyttar till?

9 Urbanisering  I alla länder flyttar många från landsbygd till städer.  När länder började att industrialiseras byggdes fabriker mer i städerna än på landsbygden.  Städerna blev mer lockande när det fanns jobb, men även affärer, utbildning och nöjesliv.  Urbanisering – när städer växer och allt större andel av invånarna bor i städer.  I Sverige %, 1980 <80% av befolkningen i städer.

10 Olika åldrar – olika behov  I de fattigaste länderna har de flesta dött innan 60-årsåldern.  Bara 5% av världens befolkning blir äldre än 60 år.  I de rikaste länderna lever ungefär hälften av befolkningen till 80-årsåldern. Där behövs mycket vård och omsorg.  I länder med familjer med många barn behövs många skolor och jobb för att försörja sig.

11 Exit-ticket 1. Vad betyder urbanisering? 2. Hur ser ofta landskapet ut vid tätbebyggda områden?

12 Räcker maten till alla?

13 Mer mat till fler människor  Världens befolkningsökning per år 80 miljoner människor.  Produktionen av mat måste öka lika mycket. Det gör den också.  Fisket och jordbruksproduktionen ökar.  Men det betyder inte att det finns tillräckligt med mat åt alla, varje dag.  Stora skillnader mellan olika delar av världen.  Hundratals miljoner människor får inte mat.

14 Livsmedelsproduktion - Rika länder  Produktionen kan variera från år till år.  Inte så stora variationer i rika länder då de flesta ligger i den tempererade zonen.  Risken för extrem torka eller stora översvämningar är liten.  Inga stora inbördeskrig som hindrar att man kan bo på landsbygden.  Om skörden blir liten ett år finns reservlager.  Antalet invånare ökar långsamt och de allra flesta har råd att köpa maten de behöver.

15 Livsmedelsproduktion - Fattiga länder, Asien  I Asien bor mer än hälften av alla i världen.  Stora områden med oberäkneligt klimat, regnperioder, översvämningar.  Svältkatastrofer i Kina och Indien förut.  Förbättrade förutsättningar för bönderna. Maskiner, utsäde, fungerande handel.  Jordbruket producerar mer för varje år i Asien. Ökar snabbare än befolkningen.  Men alla har inte råd att köpa mat.

16 Livsmedelsproduktion - Fattiga länder, Afrika  I Afrika finns de flesta av världens fattigaste länder.  Där ökar befolkningen snabbast.  Utsatt för torka, långa inbördeskrig.  Kan ta lång tid efter fred innan jordbruket bedrivs normalt.  Skördarna kan variera mycket.  Inga reservlager, eftersom det aldrig blir överskott.  I Sahara ökar antalet hungrande med många miljoner för varje år.

17 Vätske- och näringsbehov  Vuxen behöver 2-4 liter vätska per dag, kilokalorier (kcal) energi, mat.  Barn behöver mindre och vuxna med hårt kroppsarbete mycket mer.  Den som inte får i sig tillräckligt blir undernärd, orkar mindre och drar lättare på sig sjukdomar.

18 Undernäring och svält  Den som får i sig alldeles för lite mat svälter.  Fattiga länder har inte råd att importera mat.  Zimbabwe drabbas hårt av hiv/aids. Många sjuk och dör. Därför få vuxna som kan odla vilket gör att de inte får något överskott att sälja. De blir fattigare och i hela landet minskar tillgången på mat.

19 Undernäring och svält forts.  Vid naturkatastrofer, under krig och i flyktingläger drabbas många av svält.  De kan nästan inte få tag i mat och behöver katastrofhjälp.  När katastrofen är över kommer ofta en lång period då maten ändå inte räcker.  Internationella hjälporganisationer: FN, Röda korset, Rädda barnen, Läkare utan gränser. Arbetar för att hjälpa vid svältkatastrofer.

20 Vilka är undernärda?  I flera fattiga länder har jordbruksproduktionen ökat de senaste åren.  De bönder som har stora gårdar säljer mycket livsmedel. Ändå finns det miljoner undernärda, fler än för några år sedan.  Det beror på att produkterna säljs till andra länder eftersom bönderna kan få mer betalt.  Färre varor blir kvar i landet och blir för dyra för folket.

21 Vilka är undernärda?  Hushåll med bara en vuxen, svårt att få tillräckligt med mat.  Alla som inte har egen jordbruksmark måste köpa mat, ha arbete och inkomst.  Arbetslöshet, fattigdom och undernäring hör ihop.  I fattiga länder är det vanligt att stora släkter håller ihop och hjälper varandra.

22 Mycket mat försvinner  Rika länder slösar med mat.  Köper mer än vi hinner äta. Lagar mer än vi orkar äta.  Ca 30 % av maten slängs i rika länder.  Försvinner också mat i fattiga länder.  Skadedjur äter korn på åkrar, i dåliga lagerlokaler.  Mat ruttnar i fuktig värme och under långa transporter.

23 Varför blir maten dyrare?  Många odlar grödor som inte är mat som de får mer betalt för. Ex oljepalm, sockerrör som ger etanol.  Större efterfrågan på kött, fler odlar djurfoder.  I en del länder minskar därför odling av ris och andra baslivsmedel.  Brist på spannmål kan bero på torka vissa länder.

24 Mer mat också i framtiden?  Befolkningen fortsätter att öka. Men vi kan fortfarande odla mer och få ut mer av fisket.  Detta gör att vi använder jordens resurser mer och tar större risker.  Vi får inte pressa ut allt för mycket av marken så den kommer i obalans.  Det kan leda till mindre skördar och fler undernärda.  Ska maten räcka i framtiden måste vi redan nu hitta lösningar på hur maten ska fördelas rättvist mellan alla i världen.

25 Exit-ticket  Nämn två orsaker till att livsmedelsproduktionen kan fungera sämre i fattiga länder än i rika länder.


Ladda ner ppt "Människorna och maten Geografi åk 8. Var bor alla människor?  Europa och USA stort mediefokus.  60 % av världens befolkning bor i Asien.  Kina och."

Liknande presentationer


Google-annonser