Globalisering 1900-tal Föreläsning 4: Migration och arbetsmarknad Globalism vs alternativa utvecklingsvägar Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum.

En presentation över ämnet: "Globalisering 1900-tal Föreläsning 4: Migration och arbetsmarknad Globalism vs alternativa utvecklingsvägar Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum."— Presentationens avskrift:

1 Globalisering 1900-tal Föreläsning 4: Migration och arbetsmarknad Globalism vs alternativa utvecklingsvägar Ekonomisk historia A, VT 2012 Hanna Söderbaum

2 Disposition Offshoring, migration och arbetsmarknad Ekholm Lucasparadoxen ”Sisters in time” Goda och onda cirklar Proteströrelser / alternativa utvecklingsvägar Sammanfattning Euro vs Guldmyntfot

3 Efterkrigstid Kombination av internationalism och nationell autonomi, marknadstänkande med hänsyn till social stabilitet och demokrati. Etablerandet av en gemensam europeisk marknad Utrymme för storföretagande och ett tillvaratagande av arbetarnas intressen Internationell finans tog fart sent 1950-tal Biståndstankar växer fram

4 Upplösning av Bretton Woods-samarbetet - En ny ekonomisk världsordning 1971: USA lämnar den fasta växelkursen och guldmyntfoten 1970-talet: Energikris 1970-och 1980-talen: Neoliberalismen ersätter keynesianismen som dominerande ekonomisk ideologi: ambitionen att skapa en enda global marknad Kommunismens fall 1989-1991  Ökad internationalisering av handel och finanser  Transnationella företag får ökad makt  Internationella ekonomiska organisationer (WTO, IMF, World Bank) får ökat inflytande och samordnar neoliberala intressen

5 Migration Immigrantströmmar Immigrantunderklass Infödd kvalificerad arbetskraft Inflyttad temporär okvalificerad arbetskraft Integrationsproblem Samtidigt: Arbetskraften inte lika rörlig som varor och kapital

6 Europa och Nordamerika kan inte konkurrera med Kina eller Mexiko inom industrier med lågutbildad arbetskraft –De nordliga traditionella tillverkningsindustrierna lades ned i takt med att de expanderade annorstädes. Från 27 % av arbetskraften 1970 till 18 % sent 1990-tal. Likt den tidigare globaliseringens utfasning av jordbruksnäringen i de mer utvecklade länderna.

7 Världen återigen globaliserad Ekholm: Avreglerad valutahandel Ökad regional handel Ökad offshoring Migration inte samma betydelse

8 The Lucas Paradox

9 Offshoring

10

11

12

13

14 Vad händer med jobben i de traditionella i-länderna? Blinder: Personligt levererade tjänster vs opersonligt levererade tjänster - skiljelinjen i ständig förändring Inte längre välutbildade jobb vs lågutbildade Resultat: Starkare sociala skyddsnät eller ökad protektionism?

15 ”Sisters in time” ”Desperata, flitiga, lydiga” unga kvinnor flydde från jordbruket och arbetade i textilfabrikerna: England i mitten av 1800-talet USA kring 1900 Kina idag - Hårt arbete, dåliga villkor, låg lön + Egna pengar, större frihet och oberoende, ett eget liv

16 Men under vissa förhållanden går det att undvika marknaden… Bomullsodling i USA Ständiga försök att undvika konkurrens (slavarbete  kringgår arbetsmarknadens mekanismer) Regleringar och stöd till den amerikanska bomullsindustrin  för att motverka marknadskrafterna Freetrade- retorik utesluter inte regleringspolitik, eller i alla fall viktiga undantag

17 Goda cirklar & riskhantering Innovationer  ökad produktion  nya problem (”flaskhalsar”)  nya innovationer  samarbete mellan vetenskapsmän och bomullsodlare  allt fler risker kontrolleras Ökad produktion, minskad behov av arbetskraft  arbetsmarknadsrisker minskar ytterligare Statligt stöd  byråkratiseringen är ett problem för vissa  utslagning  konkurrensen minskar Teknologin  alla delar av bomullen kan utnyttjas Kunskap, utbildning utnyttjas i produktionen och i politiken. Bomullstillverkarna och bomullsarbetarna har fått allt bättre villkor tack vare det system som bomullstillverkningen är inbäddad i.

18 Onda cirklar Bomullsodlare i Västra Afrika är i sin tur inbäddade i ett system som gör de fattiga och utsatta. Kunskapsnivån låg, kan inte använda tekniken på rätt sätt  problemen ökar Inte ens suget efter ekologisk bomull kan utnyttjas. På många ställen odlas bomullen ekologiskt av nödtvång, pga. bristande resurser för kemikalier mm. Men ekologisk varumärkning förutsätter en byråkratisk process, som de flesta inte klarar av att hantera.

19 Seattle 1999 WTO möte i Seattle 30 nov 1999 Direct Action Network : frivilliga organisationer, t.ex. miljö- organisationer, konsumenträtts-organisationer, studenter, feminister, vissa religiösa och etniska grupper, fackföreningar, anarchister m.m. Protestaktionerna fortsätter: juli 2001 G8 mötet i Genua ”Global” organisering med hjälp av ”global” kommunikationsteknologi

20 Seattle 1999

21 Vad är det som kritiseras? Marknadsglobalism / marknadsfundamentalism Konsumtionskultur och internationell homogenisering Lågavlönade yrkesgrupper får betala notan för finanskriserna genom sänkta löner (Race to the Bottom) eller åtstramad välfärdspolitik Hyckleri från i-ländernas sida Tillväxt utan utveckling

22 Demokratisera IMF och Världsbanken! Lån till utvecklingsländer. Villkor: ”strukturella justeringar”. Bland annat:  Avreglering av ekonomin  Skydd av privat äganderätt  Privatisering av statliga företag  Främjandet av utländska direktinvesteringar  Liberalisering av handeln, minskade tullar och avgifter mm.  Marknadsräntor  Skattereform, skattesänkningar, men effektiv indrivning  Minskning av offentliga utgifter  Minskat budgetunderskott

23 WTOs handelsrundor orättvisa! Baseras på orättvisa utgångspositioner EUs handelspolitik skyddar det egna jordbruket – hyckleri!

24 Privatisering av bistånd Skuldkriser har lett till reducerat bistånd Miljardärers välgörenhet ska rädda världen? –Vilken vetenskap baserar de sina program på? –Väljer de program efter PR-potential? –Demokratiskt underskott

25 Marknadsglobalism Liberalisering + global integration av marknader Globalisering är oundviklig, en ”naturlig” process Globaliseringen styrs inte av någon Globaliseringen gynnar alla Globalisering leder till demokratisering Alterglobalism /Rättviseglobalism Globala miljöåtaganden och överenskommelser Fullständig avskrivning av Tredje världens skulder Avskaffande av skatteparadis Internationell arbetslagstiftning och arbetarskydd En global agenda för utvecklingen i tredje världen Bättre insyn för individen i internationella och nationella institutioners ageranden Större genusmedvetenhet ”Globalization is about the triumph of markets over governments” Business Week, 13 December 1999 ”Globalization is about the triumph of markets over governments” Business Week, 13 December 1999

26 Sammanfattning och slutsatser (Frieden) Globalt finansiellt system –Skapar möjligheter –Orsakar sårbarhet Dagens integrerade värld kräver –Samarbetsformer (EU det mest omfattande mellanstatliga samarbetet) Ökat glapp mellan det nationella och det globala –Ökat behov av internationella regleringsformer: Global governance, reform av Bretton Woods institutionerna

27 GULDMYNTFOTENBRETTON WOODSEMU Nationella valutor knutna med fast växelkurs till guldet Nationella valutor knutna till dollarn, med viss flexibilitet i växelkursen. Dollarn i sin tur knuten till guld. En valuta Ekonomiskt överordnat syfte Politiskt överordnat syfte En slags självständighet, viss flexibilitet eller rigiditet? (Det råder skilda meningar) Självständighet genom kapitalkontroll, möjlighet att devalvera (diskriminering mot kreditgivares valutor) Ingen självständighet, rigiditet Penning- och finanspolitik sida vid sida (nationellt) Uppdelad penning- (centralt) och finanspolitik (nationellt) Går att lämnaLösligt system”Tvångsanslutning”, svårt att lämna Signal om tillförlitlighet Kontext: Guldmyntfot vid sidan om Silvermyntfot Kontext: Pluralism av monetära regimer och varianter. National lender of last resort IMFIMF, andra länder inom EMU-samarbetet