Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Samspel i grupp I LAU 380 Vt-2011 Mette Liljenberg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Samspel i grupp I LAU 380 Vt-2011 Mette Liljenberg."— Presentationens avskrift:

1 Samspel i grupp I LAU 380 Vt-2011 Mette Liljenberg

2 Presentation  Bakgrund: gymnasielärare och biolog  Arbetat 10 år inom gymnasieskolan  Doktorerar inom forskarskolan CUL (centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning)  Forskningsområde: Rektorers ledarskap och fördelade former av ledarskap i skolans organisation

3 Upplägg – föreläsningar  Föreläsningarna är upplagda som ett stöd för att läsa kurslitteraturen Samspel i grupp – Björn Nilsson Del 1: kap 1-5Del 2: kap 6-10  Kopplingar görs till läraryrket och de situationer som man möter som lärare i klassrumsarbetet och i arbetslagsarbete  Diskussionsfrågor och reflektionsstunder – tala en kort stund med den som sitter brevid

4 Grupper är viktiga för oss  Grupper är idag ofta komplext sammansatta. Vi har olika: Erfarenheter – Mål – Värderingar – Åsikter Detta medför nya utmaningar för vår tillhörighet i grupper Bild:

5 Grupptillhörighet i skolan I skolan tillhör vi grupper sammansatta av personer med olika bakgrund, olika kompetenser och olika formella utbildningar. LärareFörskollärareRektorSYV FörskollärareSpecialpedagog Kurator Olika uppdrag i samma verksamhet!

6 Socialisation  I små grupper sker socialisation vilket innebär att människan, 1. Lägger band på sina egna behov 2. Anpassar sig efter andra 3. Lär sig grundläggande normer och beteendemönster För att kunna blir en del i gruppen

7 Varför vill vi tillhöra en grupp?  Behov av socialt samspel och att få vara tillsammans med andra människor Människor ler och apor har päls Interaktionistiskt synsätt – samspelsteori. Vi blir människor när vi ingår i sociala relationer Vår identitet – självuppfattning självkänsla självförtroende självtillit Bild: BULLS

8  Behov av social identitet Den del av identiteten som härstammar från medlemskapet i grupper. Vi vill tillhöra grupper där vi känner oss bra och upplever att vi är viktiga  Behov av socialt utbyte Vi har ett ömsesidigt beroende av varandra för att uppfylla våra personliga mål och behov Läraridentitet Hur är jag som lärare?

9  Behov av sociala jämförelser För att pröva en uppfattning måste vi jämföra med vad andra tycker Har jag ”rätt lön” för mitt arbete? Hur ”stökig” får en elev vara i klassrummet? Hur bedömer jag matematiska färdigheter? Läraridentitet Vad har VFU-praktiken givit er?

10 Vad är en grupp?  En grupp är individer som har något gemensamt  Ofta avses individer som samverkar och har bestämda relationer till varandra  Det finns en ömsesidig påverkan mellan medlemmarna i en grupp  En grupp består av minst 2 eller minst 3 personer

11 Grupper, 1+1=3  Gruppen är mer än summan av individerna som utgör den  Effekten av grupper blir alltså att nya krafter och resurser uppstår  Dessa resurser styrs inte av den enskilda individens kontroll, vilket skapar förhandlingar och konflikter Läraryrkets utveckling Från ett ensamarbete till ett lagarbetet Vad har detta medfört?

12 Olika slags grupper  Formella grupper (arbetslag, ämnesgrupper) Koppling till mål och uppgift Uttalat syfte Formulerade regler Informella grupper (samarbetsgrupper) Relationsbehov Individuella mål Styrs i mindre grad av uppgiften Hur organiseras skolan? Vilka formella grupper bildas och vilka mål styr?

13 Gruppklimat och gruppkultur  Det som förenar medlemmarna i gruppen leder till ett samspel som sätter gruppens klimat och ger dess kultur Relationer, förhållningssätt, gemenskap, sammanhållning och graden av öppenhet Ledarskap Storlek Kultur Mål och uppgift Gruppens historia Medlemmarnas gruppkompetens Klimat Öppenhet Effektivitet Trivsel Kvalitet Närvaro

14 Mål  Alla grupper behöver ett gemensamt mål om de inte ska upplösas – en gemensam drivkraft Tydliggjorda mål underlättar arbetet med att lösa problem och hantera konflikter som rör relationer i gruppen  Uttalade mål och outtalade mål (manifesta och latenta) IndividmålGruppmål Organisationsmål

15 Normer  Normer är oskrivna och omedvetna regler för hur en grupp ska fungera – vad som är tillåtet och förbjudet att göra i gruppen  Gruppnormer Explicita – formulerade och uttalade  Relger Implicita – omedvetna, luddiga  Samspelsnormer, procedurala normer, statusnormer, åsiktsnormer och värderingsnormer  Normer styr gruppmedlemmarnas handlingar och styr gruppens rollfördelning Viktigt att uppmärksamma vid organisationsförändringar

16 Normers påverkan i skolan  Elever och lärare har alla med sig normer från tidigare skoltid eller utbildning och kan förutsätta att dessa ska gälla även i den nya situation som de kommer till, trots att nya motstridiga normer kan finnas  Viktigt att tydliggöra vad som gäller inom den aktuella organisationen Klassen Arbetslaget Skolenheten Uttalade och outtalade normer Hur kommer dessa till uttryck?

17 Konformitet  När man agerar som om det fanns ett öppet tryck mot att följa normer eller åsikter  Grupptryck som innebär att gruppmedlemmarna stöps i samma form är ett uttryck för konformitet Likhet i åsikter, kläder, beteende, värderingar och hur man pratar om olika saker Bild: Medvetenhet Hur bemöter jag konformitet när oliktänkande inte accepteras?

18 Diskussion Vilka uttryck för konformitet har du sett under din praktik? Hos lärare? Hos elever?

19 Klassiska konformitets experiment  Solomon Asch (1950-talet) Två sekvenser från Youtube 1. The Asch experiment 2,14 min 2. Asch’s Conformity 4,10 min

20 Kollektivt beteende  Gruppmedlemmar kan ibland komma att utföra något som kallas omedvetet kollektivt beteende som bryter mot individernas eller samhällets normer Detta kan resultera i obehagliga handlingar som gatuvåld, gruppvåldtäkt, upplopp och panikbeteende  Förklaring Människor i stora grupper blir impulsiva och tänker inte rationellt, upplever minskat ansvar hos den enskilde Gruppsituationen utlöser ett beteende som är gemensamt hos individerna i gruppen Gruppmedlemmarna upplever sig inte sedda som individer och ser sig inte som identifierbara vilket ger ett antisocialt beteende Mobbning

21 Roller  Roll: de mönster och beteende som förväntas av en individ i en given situation eller position Formella roller: de roller som är direkt framtagna och accepterade av gruppen eller organisationen Informella roller: utvecklas mer eller mindre naturligt i och med att gruppmedlemmar umgås med varandra  Grupproller: regler som ger ett likartat beteende för hela eller delar av gruppen Grupprollerna formar relationer som knyter samman medlemmarna i gruppen

22 Goffmans dramaturgi  Erving Goffman  Professor i antropologi och sociologi  Analyserar vardagslivet med metaforer från teatervärlden

23 Goffmans dramaturgi  Det sociala livet betraktas som om det utspelades på en scen. Front stage – Back stage  Aktörerna uppträder på scenen och drar sig sedan tillbaka för att förbereda nästa framträdande  Begrepp som används: Intrycksstyrning: i det sociala samspelet försöker man presentera en bestämd bild av sig själv Individen måste uppträda så att hon gestaltar sig själv som hon vill framstå När man valt en linje som accepterats måste man följa denna annars uppstår förvirrig och det är risk att man tappar ansiktet

24 Våra olika roller  Människan antar olika roller i olika sammanhang Student Lärare Sambo Förälder Kund  Det kan vara svårt att stå emot det tryck som förväntningarna skapar på hur man ska bete sig i en viss roll  De roller vi har hänger ihop och påverkar varandra

25 Roller i grupper  Det uppstår alltid roller i grupper  Olika personer beter sig på olika sätt och får olika uppgifter inom gruppen  Rollbeteenden/Rollfunktioner: Tystlåtna Talförda Tar initiativ Skämtar och löser spänningar Klargör och konkretiserar Genomför uppgifter och beslut Samordnar Ifrågasätter beslut Bekräftar och uppmuntrar mm.

26 Kategorisering av rollfunktioner  Uppgiftsroller Klargör och konkretiserar Genomför uppgifter och beslut Bedömer och utvärderar Dominerar och bestämmer  Samspelsroller Skämtar och löser spänningar Samordnar och strukturerar andras beteende Bekräftar och uppmuntrar Hanterar konflikter och löser problem  Båda behövs!

27 Diskussion Vilka tydliga roller har du sett i det arbetslag som du har tillhört under din praktik? Vilka roller önskar du anta i ditt kommande arbetslag? Uppgiftsroller eller samspelsroller?

28 Roller påverkar relationer  Genom att rollerna i en grupp är komplementära påverkar de relationsmönstret i en grupp  För att få en fungerande grupp, tänk på: Normer, mål och roller Relationer  Relationer är viktiga Vår identitet grundas genom kommunikation och relationer med andra

29 Diskussion Att sätta samman grupper  Hur tänker du när du sätter samman grupper?  Hur påverkar det förutsättningarna för gruppens arbete?

30 Samspel i grupp II LAU 380 Mette Liljenberg

31 Makt  Makt brukar definieras som kontroll över andras handlingar, en förmåga att påverka belöningar, mål och behov  I mindre grupper är det viktigt hur människorna uppfattar kontrollen eller inflytandet som de har  Makt innebär i grunden ett samarbetsprojekt – om någon ska kunna styra någon annan måste denna acceptera detta (medvilligt eller motvilligt)  Makt förväxlas ofta med maktspel och manipulation  Makt är inte negativ eller positivt – makt är beroende av hur den utnyttjas

32 Makt i grupper  Det är inte bara den person som har mest makt i en grupp som har möjligheten att påverka  Var och en i gruppen som påverkar alla de andra och har därmed ett visst mått av makt  Det handlar mer om att utnyttja den makt man har på ett effektivt sätt  Även en tyst person har makt – ex. makt i omröstningssituationer Makt i person – Makt i relation (återkommer till detta)

33 Att foga sig för makt  Makt i form av hot och sanktioner Människor fogar sig till det yttre Det blir inte långvarigt Fungerar endast under övervakning  Makt i form av inre påverkan Påverka den inre motivationen Ger ett mer långvarigt resultat Fungerar utan övervakning

34 Källor till makt  Att se makt som statisk eller dynamisk  Makt som statisk Makt är kopplat till en person som ”äger” makt Makt kopplas ofta till egenskaper som personen har  Makt som dynamisk Makt är kopplat till relationer och finns i de relationer som utövas mellan människor Desto mer ömsesidigt som beroendet är mellan människorna, desto jämnare är maktfördelningen

35 Källor till makt  Olika former av social makt mellan ett mindre antal människor i en grupp Tvångsmakt – Möjlighet att utöva bestraffningar Legitim makt – Man följer för man upplever det som det rätta Belönande makt – Positiv och negativ belöning i materiell eller icke-materiell form (Lärare – Chefer – Vänner) Expertmakt – Kunskapen är makt Informationsmakt – Möjligheten att finna korrekt information Personlig makt – Att man ser upp till en person

36 Ledarskap  Ledarskap handlar om de processer varigenom en eller flera medlemmar i en grupp eller organisation påverkar de övriga medlemmarna  En ledare är en person som kan påverka gruppen – och har rätten eller legitimiteten att göra så Ledare i skolan: Rektor eller skolledare Arbetslagsledare Utvecklingsledare Ämnesutvecklare

37 Ledarskap är inte att utöva makt  Ledarskap är inte att utöva makt över andra i form tvång eller hot  Tvång förutsätter auktoritär styrning och är mer en maktfråga än en fråga om ledarskap  Ledarskap handlar om ett ömsesidigt förhållande mellan ledaren och övriga medlemmar i gruppen  Ledarskap innefattar samarbete – där ledaren är mer eller mindre accepterad av övriga i gruppen

38 Chef – Ledare  En chef är en person som har fått makt och myndighet av organisationen och som har tilldelats en formell position  En chef har ett formellt ansvar för gruppmedlemmarnas handlingar och ett beslutsansvar

39 Chef – Ledare  Är rektorn en chef eller ledare? Diskussion!  Vad påverkar hur man ser på rektorn? ChefLedare Utsedd Formell ”Över” Kontroll Uppgift Accepterad Informell ”Med” Delaktighet Relation

40 En bra ledare  Vad tycker du kännetecknar en bra ledare? Tar ansvar Är duktig på att prata Verkar veta vad de gör Litar på sin personal Vågar delegera Bryr sig om sin personal Ställer krav och ger belöningLyssnar på förlag Har en vision Vågar släppa kontrollen

41 Ledare – Ledarskap  En ledare är en person som kan påverka gruppen och utövar därmed ledarskap  Ledarskap handlar alltså om påverkan på andra och kan utföras av en person som inte är utsedd till ledare Formellt ledarskap – Informellt ledarskap Diskussion: - Vilka former av formellt ledarskap finns i skolan? - Hur har du uppfattat informellt ledarskap i skolan?

42 Ledaregenskaper  Olika inriktningar inom ledarskapsforskningen har intresserat sig för olika områden för att förklara vad som styr vår syn på ledarskap  Ett synsätt är inriktat på ledarens egenskaper  En bra ledare är… Intelligent Har social kompetens Är lyhörd Har förmåga att anpassa sig osv. Även – ärlighet, tålamod, tänka kritiskt Föds man till en bra ledare?

43 Ledaregenskaper  Att bli en bra ledare är en förmåga eller kompetens som utvecklas genom kunskap, erfarenhet och reflektion  Ett bra ledarskap växer fram  Fem egenskaper för en bra ledare Är samvetsgrann och plikttrogen Är utåtriktad och social Är känslomässigt stabil Är lätt att ha att göra med Är intelligent

44 Ledarstilar  Ett alternativ till att tala om egenskaper är att tala om ledarstilar  Att kunna anpassa ledarskapet efter vad gruppen och situationen behöver ger den bästa effekten  Ledarstilar En eftergiven ledare – ”låt gå” En auktoritär ledare – bestämmer själv En grupporienterad ledare – fokuserar diskussion, delaktighet och ansvar En demokratisk ledare –fokuserar god moral, engagemang, att beslutsfattande tar tid

45 Situationsanpassat ledarskap  Människor kan lära sig att anpassa sig efter gruppens och situationens behov och krav, (nästan) alla kan bli en bra ledare  Två grundläggande faktorer i ledarskapet Uppgift Relation  Nybildad grupp Fokus på uppgifterna  Mogen grupp Fokus på samspelsfunktionerna

46 Transformativt ledarskap  Ett ledarskap för förändring  I ett transformativt ledarskap ligger fokus på: Ömsesidiga mål Behov och delaktighet Motiv och värderingar  Denna form av ledarskap anses ge: Värderingar och beteenden som gör gruppen villig att skapa förändring Ledaren eftersträvar öppenhet för nya idéer Förståelse för individ, grupp och organisation

47 Min forskning – distribuerat ledarskap  Distribuerat ledarskap En möjlighet för fler att ta aktiv del i skolans ledarskap genom ett reellt ansvar och befogenheter Utvecklingsarbete – hur leds detta? Vilka förutsättningar finns för distribuerat ledarskap i skolans organisation? Hur förstår rektorer och lärare sina roller i en fördelad ledarskapspraktik?

48 Kvinnligt och manligt ledarskap  Finns det kvinnligt och manligt ledarskap?  I forskning visar sig inte detta som två tydliga motsatser  Vi tenderar att koppla kvinnligt ledarskap till relation och manligt till uppgift  I ett transformativt ledarskap ses inga könsskillnader Andel kvinnliga rektorer 1990/91 18% 2000/200156% 2009/ % Hur påverkar detta skolan?

49 Faser i gruppers utveckling  Grupper förändras över tid  Alla grupper följer givetvis inte samma mönster, detta ger en generell bild av gruppers utveckling Modell: Susan Wheelan

50 Gruppens utvecklingsstadier  Processen från en samling individer till en sammanhållen grupp 1. Forming – att testa varandra 2. Storming – konflikter om roller 3. Norming – gruppnormer bildas, roller intas 4. Performing – konflikter minskar, roller är tydliga och fokus ligger på uppgiften Hur ser vi på konflikter? I klassen, i arbetslaget

51 Gruppsamarbete och samverkan

52 Gruppsammanhållning

53 Kommunikation  Kommunikation innebär att man delar med sig av något – innebörder, tankar, upplevelser, känslor och värderingar  Kommunikation är ett samspel som sker via: Språk och tal Gester och ögonkontakt Avstånd och tystnad  Det går inte att avstå kommunikation – även det är en form av kommunikation

54 Störningar i kommunikationen  Oftast är det hur något sägs som skapar problem inte själva innehållet  Ofta blir kommunikationen mer komplicerad av att vissa saker utelämnas genom att de tas för självklara vilket oftast inte är fallet  Även outtalade förutsättningar och oklara budskap skapar problem Vad sägs? Hur sägs det?

55 Vad sägs och vad uppfattas? Person APerson B Vill säga säger minns forsatt sampel

56 Att bemöta störande budskap  Klargörande – förtydligar och ber om andras åsikter  Jagbudskap – är tydligt i sina egna budskap  Återkoppling – informerar andra hur man uppfattar deras agerande  Metakommunikation – byta perspektiv och tänka på hur situationen ser ut Giraffspråket NonViolentCommunication

57 Återkoppling  Återkoppling ökar förståelsen och fördjupar relationerna om den genomförs konstruktivt och i en tillåtande atmosfär  Återkoppling bör komma ofta, direkt, visa på prövande tanke ”jag tycker”, vara beskrivande och inte värderande  Feedback Formativ – positiva och negativa resultat i för hållande till målen, i syfte att förbättra arbetet i gruppen Informativ – positiv och negativ med fokus på individen

58 Diskussion Kan ni berätta för varandra om något tillfälle under er praktik där ni i relation till en elev har bemött ett störande budskap - Hur utspelade det sig? - Hur kändes det? Kan ni berätta om något tillfälle där ni har återkopplat positivt till någon elev och sett att detta har varit av stor betydelse

59 Att arbeta i grupp – plus eller minus?  Presterar man bättre i grupp än enskilt?  Blir det mest prat i grupp?  Fattar grupper mer genomtänkta beslut? Fundera tillsammans hur ser ni på detta?

60 Att arbeta i grupp – plus eller minus?  Enskilda individer presterar bättre när andra finns närvarande (vid enklare uppgifter)  Alla bidrar för att lösa uppgiften – måste utföras av en grupp (ex. dragkamp)  Där alla medlemmars bidrag räknas blir gruppen beroende av den sämste individens prestation

61 Att arbeta i grupp – plus eller minus?  Vid uppgifter som är rätt eller fel – är grupper bättre, tar längre tid på sig att fatta beslut, men är inte alltid bättre än den bästa individen  Vid argumentation fungerar grupper oftast bättre  Att gömma sig i gruppen – åka snålskjuts Varje individs bidrag ska göras synligt Högt engagemang i uppgiften Tron på att alla gör så gott de kan Man behöver lära sig att arbeta i grupp!

62 Att fatta beslut i grupp  I kritiska situationer fattar grupper oftast bättre beslut än enskilda individer  För ett effektivt beslutsfattande i grupp behövs: Att man lyssnar på varandras åsikter Att man håller fast vid en ståndpunkt man tror på trots konflikt (tills man i gruppen har bestämt gemensamt beslut) Inte tänka att det handlar om att vinna eller förlora utan lyssna till andras åsikter Vara medveten om att beslutsfattande tar tid

63 Majoritetsmissförstånd ”Det är nog bara jag som tänker så här, de andra verkar tycka förslaget är bra, så jag ska inte krångla” Resultat: Alla tänker samma sak, ingen är nöjd med beslutet som fattas ”Groupthink” Motverkas genom ett öppet klimat i gruppen där man vågar säga sina åsikter

64 Konflikter  När det finns oförenliga aktiviteter som förekommer samtidigt föreligger en konflikt  Olika typer av konflikter Sakliga konflikter – oense om fakta Åsiktskonflikter – olika åsikter i frågor Intressekonflikter – oförenliga värden Psykiska konflikter – känslomässiga Sociala konflikter – sociokulturella eller politiska

65 Att hantera konflikter  Konflikter kan stärka en grupp och är en del i gruppens utveckling  Olika kulturer har olika sätt att hantera konflikter, ett svenskt sätt är att man ska få säga vad man tycker och att man ska våga stå för sina åsikter  Det enda sättet att lösa konflikter är att tala om dem!

66 Det var sista bilden Tack för att ni lyssnade! Lycka till med kursen och er kommande lärartid /Mette


Ladda ner ppt "Samspel i grupp I LAU 380 Vt-2011 Mette Liljenberg."

Liknande presentationer


Google-annonser