Socialt arbete på samhällsnivå Konstruktionen av sociala problem på samhällsnivå Maria Söderberg, 2014-08-29.

En presentation över ämnet: "Socialt arbete på samhällsnivå Konstruktionen av sociala problem på samhällsnivå Maria Söderberg, 2014-08-29."— Presentationens avskrift:

1 Socialt arbete på samhällsnivå Konstruktionen av sociala problem på samhällsnivå Maria Söderberg, 2014-08-29

2 Vad betyder det? The social work profession promotes social change, problem solving in human relationships and the empowerment and liberation of people to enhance well-being. Utilising theories of human behaviour and social systems, social work intervenes at the points where people interact with their environments. Principles of human rights and social justice are fundamental to social work (IFSW, 2004). Olika innebörd : makro, meso, mikro Borde opinionsbildning uttalas tydligare? Principles of human rights and social justice!

3 Vid konstruktionen av ett socialt problem: Problemet ges en legitimitet. En förenklad bild av rådande omständigheter, av de drabbade och de skyldiga – och av lösningen Någonting är fel Någonting påverkar många människor Någonting går att förändra Någonting bör förändras Loseke, 2003

4 Exempel på vad som karakteriserar ”sociala problem” Sociala problem är inte en stabil kategori Det finns en oändlig mängd förhållanden som skulle kunna kallas sociala problem Sociala problem handlar om någon form av oenighet Sociala problem handlar om förhållanden – och om de människor som lever under dessa förhållanden Sociala problem är lokaliserade i en särskild tid och på en särskild plats Loseke, 2003

5 ”Konstruktionen av sociala problem på samhällsnivå”: ett exempel från min avhandling Platsbristen inom äldreomsorgen får inte den dignitet som den borde ha på den politiska dagordningen. Det behövs mer diskussion om hur välfärden ska se ut och då gynnas ingen av att platsbristen göms bakom en retorik om äldre personers självständighet och självbestämmande. Söderberg. M. (2014) Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende. Lunds universitet

6 Hänsynstagandets paradoxer Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att i en samhällelig kontext belysa den process som föregår den gamla människans eventuella flyttning från sitt eget boende till ett särskilt boende utifrån hur de äldre, deras närstående och biståndshandläggare enskilt och i relation till varandra upplever och beskriver denna process.

7 Tre perspektiv + helhetsperspektiv Äldre personer Flytt Närstående personerBiståndshandläggare

8 Vad bidrog till att forma resultatet? Metod: Semi-strukturerade intervjuer och samtal (81 st) Ansats: ”Tolkande” Teori: Tio teoretiska infallsvinklar som belyser olika nivåer t ex Goffman, Scheff och Molander & Grimen

9 Artikel I - III Äldre personer pendlar mellan att ”rättfärdiga” ett kvarboende respektive ”ursäkta” en flytt till ett säbo. De äldre pressar gränsen för vad som är möjligt där hemma (sj + sj). Närstående personer använder sig av: anpassande, representerande + undvikande strategier. De närstående vill inte ”lägga sig i” av respekt för den äldres självständighet och självbestämmande Biståndshandläggare framställer kvarboende respektive flytt som ett mer eller mindre självklart val. Biståndshandläggarna strävar efter att nå konsensus och på olika sätt få den äldre själv att fatta ett beslut i linje med organisationens förväntningar

10 Artikel IV Den restriktiva hållningen (beviljande av säbo) återkommer på makro, meso och mikronivå: Är integrerad i välfärdssystemet t ex genom att skam och stigma alltmer blivit en del av det universella välfärdssystemet. Rättfärdigas t ex genom föreställningen att man gör äldre personer en tjänst genom att flytta fram flyttillfället. Bidrar t ex till att äldre personer döljer sina svårigheter in i det längsta, eftersom de ändå inte räknar med att få det stöd de behöver.

11 Hänsynstagandets paradoxer Resultat, t ex: De inblandade använder sig av idealen om den gamla människans självständighet och självbestämmande för att rättfärdiga egna ageranden och förhållningssätt. Processen drar ut på tiden och de äldre personer som verkligen vill flytta får vänta ännu längre – när de redan väntat ”så länge som möjligt”.

12 Slutsats i avhandlingen, t ex: Ingen gynnas av att platsbristen inom äldreomsorgen göms bakom en retorik om äldre personers självständighet och självbestämmande.

13 Diskurser Socialt arbete: olika synsätt Reflexivt-terapeutiskt ( personlig utveckling och självförverkligande) Individualistiskt-Socialistiskt- reformistisktkollektivistiskt (som ex på välfärdstjänst sh erbjuder) (lärande och samverkansprocesser) Payne, 2005

14 Ansvarsfördelning ’Personal troubles’’Public issues’

15 Ett skiftande fokus inom socialt arbete: Exempelvis inom äldreomsorgen: Från rätten att vara skröplig/sjuklig (beroende) Till skyldigheten att behålla sin friskhet (oberoende) Damberg, 2010

16 Vem har ”behov”? - Enligt vem, hur och varför?

17 1800-talets Sverige Några nedslag i samhällsutvecklingen Rotegång: Ett system för att försörja de allra fattigaste i bondesamhället. 1847 års fattigvårdsförordning: Huvudansvaret för de fattiga överflyttades från husbönderna till det offentliga. ”Rätt fattig”: Arbetsoförmögen. 1871 års fattigvårdsförordning: En restriktiv hållning tilltog gentemot hjälpsökande. ”Rätt fattig”: ”barn, gamla, sjuka och vanföra som saknade anhöriga”. 1800-talets senare del: Folkuppfostran – Egenansvar.

18 1900-talets Sverige Några nedslag i samhällsutvecklingen År 1918 kom Sveriges fattigvårdslag. Rotegången förbjöds + de sista fattigstugorna förbjöds och blev ålderdomshem 1920-1940: Hög arbetslöshet 1982 kom den nya socialtjänstlagen. Kärnan består av ”rätten till personligt oberoende och integritet” Ädelreformen år 1992

19 Olika sätt att studera sociala problem Vad orsakar sociala problem och hur ska de lösas? (”Objektivt”?) Varför ”konstruerar” vi vissa problem och inte andra? Vilka orsaker och vilka lösningar ”konstruerar” vi – och vilka är ”vi”? Vem är expert?

20 I The Global Agenda for Social Work and Development (March 2012): We, the International Federation of Social Workers (IFSW), the International Association of Schools of Social Work (IASSW), and the International Council on Social Welfare (ICSW), recognise that the past and present political, economic, cultural and social orders, shaped in specific contexts, have unequal consequences for global, national and local communities and have negative impacts on people.

21 La Letrina Abonera Seca Guía de Educacíon Sanitaria para la Visitadora Familiar Agencia Sueca para el Desarollo Internatcional, Gobierno de El Salvador & UNICEF (1996). Dibujos: Mauricio Valladares

22 En fragmenterad värld En politisk fragmentering En social fragmentering En moraliskt fragmentering

23 The social problem industry Sponsorer Utbildare Berörda personer Näringsidkare

24 Att konstruera ”fakta” Exempelvis: Statistik: en ”sanning” med modifikation Ord kan förstärka/försvaga Bilder kan väcka olika känslor + olika associationer Vikten av lansering vid rätt tidpunkt

25 Olika ramar för fakta: Diagnostisk ProblemlösandeMotiverande

26 Diskussionsfrågor Vilken erfarenhet har du personligen av ”claims-making”? Vilket socialt problem hade konstruerats? Hur reagerade ”publiken”? Lärdomar?