Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Studieteknik Vad är studieteknik och varför är det bra att kunna?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Studieteknik Vad är studieteknik och varför är det bra att kunna?"— Presentationens avskrift:

1 Studieteknik Vad är studieteknik och varför är det bra att kunna?

2 Studieteknik är att lägga upp sina studier så att det passar den kurs man läser och den livssituation man har. Studieteknik innebär också att man kan analysera och genomskåda sina egna vanor och ovanor och hitta sin egen personliga stil. Nyfikenhet och motivation är grunden.

3 Universitetsstudier betyder mer eget ansvar. Vanligt misstag – Att inte läsa från dag 1. Tecken på förståelse är när man kan återberätta något med sina egna ord.

4 Kom ihåg talet 3 3 Delar: När, var, hur? 3 Färdigheter: Läsa, skriva, räkna 3 Principer: Före, medan, efter

5 Studieteknik: När, var och hur? När: det handlar om att strukturera sin tid och att planera. Tänka på att: Självdisciplin – studierna är ditt ansvar. Se studierna som ett arbete – 40 timmar/vecka Gör tidsschema – och följ det! Dela upp i intervaller, det är viktigt med delmål och raster. Läs under hela studietiden.

6 Var: Var ska du studera för att vara effektiv? Hemma? I biblioteket? Ett café? Ensam eller i grupp? Det kan finnas risker med t.ex. att vara hemma och studera. Man kommer på annat som känns viktigare just då (uppskjutande beteende). Hitta din studieplats där du endast studerar!

7 Hur: Handlar om hur du faktiskt går till väga för att lära dig det som kursen lär ut. Vi ska börja här med att titta på hur vi som människor fungerar, vilket kan ge lite tips på hur vi ska läsa.

8 Vad minns vi? Början och slut – dela upp studiedagen i flera små pass. Upprepningar – repetition, repetition och lite mer repetition… Överdrifter, skämt, humor o.s.v. Associationer, ramsor, länkhistorier.

9 Lärstilar Alla har sitt eget sätt att lära sig nya saker. Vissa lär sig bättre på att lyssna när någon berättar och vissa lär sig bättre på att läsa själv. Vi kommer idag att prata om vad lärstilar är för något och lite tips om hur man kan studera utifrån sin lärstil.

10 De olika typerna av lärstilar är även kopplade till minnet. Ofta har man lättare att t.ex. komma ihåg något man hört om man har en auditiv lärstil. De lärstilar som vi ska gå igenom idag är: Visuell Auditiv Read/ Write Kinestetisk

11 Visuell En visuell person lär sig bäst genom att se saker. Använd färgpennor, stryk under det viktiga. Skriv i marginaler på texter. Rita symboler, kartor, diagram – byt ord mot symboler. Gör flödesschema. Använd överstrykningspennor med olika färg för olika delar i texten. Be läraren skriva ner det viktigaste. Rita det du läst. (t.ex. tankekartor).

12 Gör fantasibilder av det du läst Skriv på datorn. Iakttag hur andra gör, hur objektet ser ut Se på filmer, bilder o.s.v. Utnyttja att textsidor ser olika ut Be att få skriftliga instruktioner Inför skrivningen: Renskriv tankekartor och beskriv bilder. På skrivningen: rita skisser på svar, sök dina minnesbilder, gör diagram, skriv om dina bilder till ord.

13 Auditiv En auditiv person lär sig bäst genom att höra saker. Gå på föreläsningar och seminarier. Be läraren berätta om det som är viktigt. Spela in föreläsningarna och lyssna sedan (detta måste vara ok med hela gruppen) Läs högt, både svåra delar av litteraturen och anteckningar. Prata med kursare, studera gärna i grupp. Träna aktivt lyssnande. Berätta om det du läst. Prata för dig själv.

14 Repetera ord som sagts, memorera exempel och historier. Intervjua. Ställ frågor och besvara dem (flash cards). Förklara och beskriv. Be kamrater referera viktiga saker. Läs in dina anteckningar på band och lyssna. Innan skrivningen: Öva på gamla skrivningar. På skrivningen: Tänk att du talar tyst för dig själv.

15 Read/write En person med lärstilen Read/write lär sig bäst genom att läsa och skriva. Läs böcker Bearbeta anteckningar, repetera dem. Gör listor, rubriker, glosor, definitioner. Använd uppslagsverk. Använd diagram, uppställningar Gör ordlekar

16 Skriv viktiga saker om och om igen. Öva på gamla tentor och testa att skriva svar på olika sätt. Rita informationen, t.ex. diagram. Inför tentan: träna på flervalsfrågor, skriv listor ( …a, b, c.) På tentan: Punkta upp delar som ska vara med i svaret.

17 Kinestetisk En kinestetisk person lär sig bäst genom att göra själv och experimentera. Använd alla sinnen. Be att läraren visar eller instruera dig. Titta på exempel från verkliga livet. Ta isär och bygg samman Gör experiment. Dramatisera Gör utställningar

18 Gör undersökningar. Gör videofilmer och bildband Delta i utflykter och exkursioner Forska själv Diskutera med någon annan som är kinestetisk. Använd bilder och fotografier Hitta egna exempel och konkretiseringar Skriv övningssvar till tentan.

19 Föreläsningar 3 principer 1 Före: Förbered dig. Om det finns läsanvisningar, läs det innan föreläsningen. Skriv ner eventuella frågor som du tänkt på när du läst litteraturen. 2 Medan: Anteckna inte för mycket, utan koncentrera dig på vad som sägs istället. Använd gärna tankekartor som anteckningsform. Passa på att ställa frågor! 3 Efter: Skriv rent anteckningar och tankekartor direkt efter föreläsningen. (1:a repetitionen)

20 Seminarier Seminarier är ett obligatoriskt tillfälle där du som studerande ska delta aktivt. Att tänka på inför seminarier: Förbered dig. Svara på eventuella frågor. Läs den anvisade litteraturen. Diskutera i grupp om det är en sådan uppgift. Seminarierna blir roligare för alla inblandade om alla är förberedda och deltar aktivt.

21 Grupparbete Gupparbeten ger möjlighet till att träffas och läsa tillsammans. Används ofta som förberedelse till seminarierna. Det är fördel att träffas och diskutera och bolla idéer istället för att ta det över e-posten. Diskussionen kan flöda mer obehindrat än den gör via e-post eller på nätforum (Brainstorming). Ger möjlighet att förhöra varandra inför skrivningar och ställa frågor om det är något man inte förstått.

22 Att läsa litteraturen: Det finns olika lästekniker för att ta sig igenom stoffet. Översiktsläsning – att lära känna texten Aktivläsning – att bearbeta texten Repetition – att sammanfatta och minnas texten Snabbläsning

23 Översiktsläsning Det handlar om att lära känna boken. Försök att få ett grepp om: Svårighetsgrad på boken? Innehåll. Kopiera gärna innehållsförteckningen och ha den bredvid boken när du läser. Inledning och slutsatser. Återkommande begrepp och teorier – om du inte förstår, slå upp dem!

24 Aktivläsning Detta handlar om att läsa noggrant och bearbeta texten. Stryk under – men inte för mycket. Ställ egna frågor till texten. Vad menar han/hon egentligen? Anteckna i marginalen eller i ett block bredvid. Skriv parallellt ner huvudidéer, huvudpoänger, begreppsdefinitioner o.s.v. (studiedagbok) Formulera egna slutsatser och jämför med författarens. Diskutera med dina kursare. Läs noga och tänk på: Vad står, vad finns mellan raderna och vad saknas?

25 Kritisk och reflekterande läsning: Det handlar om att tydliggöra sådant som vanlig läsning inte ger. I hemtentamen eller på seminarier så räcker det inte alltid att bara kunna tillämpa begrepp på exempel, utan man behöver även kunna vrida och vända på dem och att kritiskt kunna analysera dem.

26 Sök syftet med det grundläggande perspektivet, är det värdeladdat? När du läser texten försök att formulera det första intrycket. Vilka underliggande föreställningar och värderingar bygger syftet på? Vilka intressen eller normer ligger bakom just denna text?

27 Framställningen. Används ordet vi – vilka inbegrips? Vilka utesluts? Vad utmärker framställningen? För vem är texten skriven? Kan läsaren vara med och tolka? Vilka är vi? Förr var det ofta så att ”forskaren” betecknades som ”han” i en sociologisk text, det gällde även ”individen” eller aktören” i sociologisk text. När genusforskare granskade dessa texter kritiskt så visade det att denna aktör eller individ ofta var en vit, medelålders, medelklass man.

28 Finns det underliggande antaganden i analys, begrepp och modeller? Finns det något underliggande i texten som kanske till och med ses som självklart. Ett exempel är en kvantitativ undersökning som undersökte sambandet mellan klassbakgrund och utbildning, där faderns yrkestillhörighet ofta angav familjens klass. Är inte moderns yrkestillhörighet och klass lika viktig? Kan vi ens anta att familjen består av föräldrar med olika könstillhörighet eller antalet föräldrar? Hur analyserar vi om det inte är fallet?

29 Vilka metaforer finns? Använder författaren metaforer, dvs. bildspråk i texten? Ett exempel från ekonomin är markanden. Det talas om markanden som den var en egen person som agerar på egen hand. Markanden består ju egentligen av en mängd olika individer som interagerar med varandra och som påverkas av talet om markanden som individ, om markanden gör si eller så gör väl jag det också.

30 Repetition Reflektera en stund efter avslutat läspass om det du precis läste (retrospektion). Skriv ned det du kommer ihåg. Diskutera med dina kursare. Upprepa efter ett dygn och se vad du kommer ihåg. Behöver något läsas igen? Repetitionskurva: Efter 1 dygn = minnet varar i ca en vecka 1 vecka = minnet varar ca en månad 1 månad.= minnet varar ca ½ år.

31 Snabbläsning Det går att träna upp läshastigheten utan att man missa information. Det krävs övning för att lära sig behärska snabbläsning. Det handlar kortfattat om: Mindre återhopp i texten Fokusering på flera ord i taget. Vänja sig av med tyst ljudning (Subvokalisering).

32 Tentamina De vanligaste varianterna är salstentamen och hemtentamen. Seminarierna är en typ av muntligtentamen. Muntliga tentamen kan även ersätta skriftliga i vissa fall. Tentamen varierar i längd och omfattning beroende på upplägget och storleken på kursen som ska examineras.

33 Salstentamen Var väl förebered – börja läsa från dag 1 inte dagarna innan skrivningen. Sista dagarna innan skrivningen bör användas till repetition Gå igenom anteckningar, tankekartor och gamla skrivningar.

34 På skrivningen: utnyttja tiden! Läs igenom alla frågor och skriv stolpar om du kommer på saker medan du läser. Uppskatta hur lång tid en fråga får ta. Svara på alla frågor även om du är osäker. Ta med något att äta och dricka.

35 Hemtentamen Krävs högre kvalitet än för salsskrivningar. Tillgång till böcker och anteckningar. Vanligt med några dagar upp till en veckas tid för att besvara frågorna. Viktigt med referenser. Kom ihåg att skicka in alla skriftliga hemuppgifter till URKUND.

36 När du skriver svaren på tentamen bör du tänka på följande: A.Vad måste finnas med? (väsentligt) B.Vad bör finnas med? (vidareutveckling av det väsentliga) C.Vad skulle kunna finnas med? (ger det lilla extra) Tänk på att ge svar som är litteraturförankrade, men som ändå låter den egna rösten komma fram.

37 Några råd inför tentamen: 1.Arbeta mycket med texterna. 2.Tänk på dispositionen. 3.Akribi (noggrannhet och exakthet) 4.Argumentera för ev. synpunkter. För och emot. 5.Skapa en lättläst text. 6.Förhåll dig till litteraturen! Reagera, kritisera, jämför o.s.v.

38 Vad som granskas vid bedömning av tentamen: 1.Innehållsmässigt: Finns det viktigaste med? 2.Begrepps täthet: Visar svaren att du kan använda dig av begreppen? Vet du vilka de viktigaste begreppen är? Har du förstått begreppen och teorier? 3.Klarhet: Hör ihop med punkt 2, men det understryker att det ska framgå att du förstått det centrala och kan använda begreppen rätt. 4.Självständighet: Viktigt! Har du ett självständigt/reflexivt förhållningssätt till litteraturen? Finns din egen röst med? Vad är ditt argument?

39 Att dissekera skrivningsfrågor Vad efterfrågas? Finns det fler delfrågor i en fråga? Kontrollera att du svarat på allt som efterfrågas. Visa i svaret att du har förstått litteraturen Var tydlig (det dunkelt skrivna är det dunkelt tänkta)

40 Sammanfattningsvis om studieteknik: Alla måste testa själv för att hitta sin studieteknik – alla lär sig på olika sätt. Planera och följ ditt schema! Stimulera olika delar av minnet för att minnas bättre. Repetera!!! Utnyttja att en kurs består av olika delar, och förbered dig för varje del. Skaffa dig en översikt innan du går på djupet i litteraturen.

41 Börja läsa från dag 1, inte några dagar innan skrivningen. Läs kritiskt, ställ frågor till boken, argumentera och diskutera. Var noggrann på skrivningarna och utnyttja tiden – Dissekera skrivningsfrågor. Avslutningsvis: Lycka till med studierna !


Ladda ner ppt "Studieteknik Vad är studieteknik och varför är det bra att kunna?"

Liknande presentationer


Google-annonser