Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

BOENDE OCH SOCIALA RELATIONER. SOCIAL RUMSLIGHET Ett rum kan förstås utifrån fysiska, sociala och existentiella aspekter Vissa rum sätter tydliga ramar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "BOENDE OCH SOCIALA RELATIONER. SOCIAL RUMSLIGHET Ett rum kan förstås utifrån fysiska, sociala och existentiella aspekter Vissa rum sätter tydliga ramar."— Presentationens avskrift:

1 BOENDE OCH SOCIALA RELATIONER

2 SOCIAL RUMSLIGHET Ett rum kan förstås utifrån fysiska, sociala och existentiella aspekter Vissa rum sätter tydliga ramar för hur det kan användas medan andra medger olika handlingsmöjligheter (regi och strategi) Vilka människor som rör sig på en plats spelar stor roll för hur den uppfattas Olika platser upplevs olika beroende på människors förutsättningar och erfarenheter

3 NÅGRA CENTRALA BEGREPP Svaga och starka band (Granowetter) Främre och bakre regioner (Goffman) Offentlig – privat (Olsson)

4 OFFENTLIGA PLATSER De är öppna och tillgängliga för alla Där rör sig en rad skilda människor och grupper. Man möter främlingar Där finns en stor variation av verksamheter De fungerar ofta som främre regioner Kännetecknas av svaga band Internet har i hög grad påverkat den offentliga sfären

5 HALVOFFENTLIGA PLATSER Lättillgängliga och starkt regisserade miljöer, det finns ett tydligt syfte med dem Ofta kopplade till varumärken eller andra symboliska betydelser Flera olika besökarkategorier, både vanebesökare och mer tillfälliga Fungerar ofta som en främre region De sociala banden är i allmänhet svaga

6 OFFENTLIGA/ HALVOFFENTLIGA PLATSER OCH MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER Man föredrar neutrala platser, öppna för alla som bibliotek och järnvägsstationer men även grannskapet Kravet på uppträdande och samspel inte är så uttalat utan man kan komma och gå som de vill Man kan delta i högre eller mindre grad Men där finns också barriärer både av ekonomisk och sociala karaktär

7 Ligger närmast de privata arenorna De är lättillgängliga men riktar sig till en viss grupp av människor Där finns en grupp av regelbundna besökare Där finns förutsättningar för både svaga och starka band De ger möjligheter till att både vara betraktare och aktör och att växla mellan dessa roller KÄNNETECKEN PÅ HALVPRIVATA MILJÖER

8 HALVPRIVATA PLATSER OCH MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER De utgörs av olika typer av dagliga sysselsättningar, aktivitetshus och gemensamhetsutrymmen Där finns möjlighet till gemenskap och aktiviteter De erbjuder ofta en ”skyddad hamn” men kan också bidra till stigmatisering De kan fungera som en bro mellan den privata och offentliga miljön

9 DET PRIVATA ÄR LIKTYDIGT MED DET EGNA HEMMET Avskildhet Identitet Trygghet Självbestämmande Gemenskap men också ensamhet och isolering En bakre region där man kan koppla av De sociala relationerna förväntas vara starka och intima

10 DEN PRIVATA ARENAN OCH MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER Att skapa möjligheter för människor med funktionshinder att få ett eget hem har varit fokus för de senaste decenniernas handikappolitiska reformer Den praktiska aspekten av det egna hemmet har betonats Andra värden som förknippas med det egna hemmet riskerar att hotas då personal har ett stort inflytande över hur hemmet bör användas

11 Det egna hemmet blir ofta en främre region eftersom det exponeras för besökare (personal) som man ej själv valt Man utvecklar olika strategier för att skydda hemmet Den unga generationen vill ha andra typer av boenden än de traditionella

12 När de ”moderna” institutionerna byggdes i mitten av talet var de ett sätt att värna ”svaga” och utsatta personer från ett hårt samhälle Nu bor människor med olika typer av funktionshinder på skilda institutioner Levnadsstandarden inne på institutionerna var ofta högre än den ute i samhället och erbjöd viss utbildning De anställda skulle vara kärleksfulla, uppfostra och lära EN KORT BOENDEHISTORIK ATT SKYDDA OCH VÄRNA

13 REPRESSION OCH RASHYGIEN Under mellankrigstiden ändras synen! Nu var Institutionernas funktion att skydda samhället från farliga personer (ur moralisk och arvshygienisk synpunkt). Miljön inne på institutionerna försämrades och präglades av repression, våld och usla materiella förhållanden. De anställda var ofta arbetslösa militärer som hade till uppgift att vakta och disciplinera de boende

14 VÅRD OCH BEHANDLING Nu råder eftertankens kranka blekhet … Efter kriget råder rustas de totala institutionerna upp. Nu var tanken att de intagna kunde botas alternativt tränas till en högre funktionsnivå Institutionerna präglades av ett medicinskt synsätt, ofta i kombination med ett pedagogiskt. Nu efterfrågas utbildad vårdpersonal

15 NORMALISERING På 70- talet riktas stark kritik mot de totala institutionerna (jmfr Goffman) Institutionsvård ansågs som skadlig för den enskilde och begrepp som institutionsskador förs fram i debatten. Normaliseringsprincipen blev ett centralt begrepp som initierade ett stort inre reformarbete inne på institutionerna Olika metoder, som miljöterapi, anstaltspedagogik introduceras

16 AVVECKLING Debatten fortsätter på 80- talet, ett argument var nu att det var oacceptabelt för ett välfärdssamhälle att ”gömma undan” vissa medborgare. Avvecklingen av institutionerna påbörjas. I början av 90- talet är de stora institutionerna i princip nedmonterade

17 DAGENS SITUATION Institutionerna har ersatts av olika typer av gruppbostäder och egna lägenheter Forskare varnar dock för att man föser ihop underprivilegierade grupper i olika ”omsorgsreservat” Utvecklingen har gått från principen om ”den lilla gruppen” till ”det egna hemmet”

18 BETYDELSEN AV ETT EGET HEM Det egna hemmet har fungerat som en metafor för det goda livet i gruppbostad för människor med utvecklingsstörning En symbol för småskalighet, trygghet, individualisering och frihet Betoningen på hem innebär en uppvärdering av det intima, avskilda och privata. Kollektiva sfärer har fått en mer undanskymd plats

19 GRUPPBOSTÄDERNAS UTVECKLING Antalet boende har ständigt ökat, från 70- talets fyra – fem boende till dagens åtta - fjorton De privata utrymmen har ökat på bekostnad av de gemensamma Många gånger finns inga gemensamma utrymmen alls

20 GRUPPBOSTÄDERNAS UTVECKLING Antalet boende har ständigt ökat, från 70- talets fyra – fem boende till dagens åtta - fjorton De privata utrymmen har ökat på bekostnad av de gemensamma Många gånger finns inga gemensamma utrymmen alls

21 En ideologiförändring- från omsorg till service Individuella insatser betonas framför kollektiva Gränserna mellan vad som är gruppboende, serviceboende och boendestöd blir allt mer flytande

22 GRUPPBOSTADEN- EN TUMMELPLATS FÖR OLIKA IDEOLOGIER Med eller utan gemensamma utrymmen? Hur skall lägenheterna respektive de gemensamma utrymmena användas? Hur skall relationen mellan boende och personal se ut?

23 SYFTE Hur fungerar olika typer av gemensamhetsutrymmen, med utgångspunkt från utformning och inredning, såväl som personalens förställningar och förhållningssätt

24 DET RESTRIKTIVA RUMMET

25 UTFORMNING Fristående, institutionsliknande byggnad som ligger i ett ytterområde. Inrymmer tolv lägenheter, en personallägenhet, gemensamhetsutrymmen och kontor

26 UTFORMNING Gemensamhetsutrymmena ligger som en separat del i gruppbostaden och består av ett hobbyrum samt ett kombinerat allrum och kök Inredningen är avskalad och neutral Rummets inredning (regi) avser att uppmana de boende att utöva formella och organiserade aktiviteter

27 AKTÖRER De boenden är mellan 18 – 30 år, har lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samtliga har växt upp hemma Samtliga har tät kontakt med sina anhöriga Här finns personal dygnet runt. Personalens medelålder är ganska låg, många är välutbildade men oerfarna där jobbar både män och kvinnor. Personalomsättningen är hög

28 PERSONALENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Personalens menar att de boende bör utforma sitt liv som ett singelliv De har ett ideologiskt och målstyrt förhållningssätt som syftar till att kvalificera de boende De har ett vänligt men opersonligt tilltal Begreppet scen kan användas som metafor i betydelsen att rummet är tänkt att användas som en främre region

29 DET FAMILJÄRA RUMMET

30 UTFORMNING Gruppbostaden utgörs av en specialbyggd villa, från början av 80- talet, som ligger i ett villaområde i stadens ytterkant Består av fem små lägenheter, personalrum och gemensamma utrymmen

31 UTFORMNING De gemensamma utrymmena är väl tilltagna och består att ett allrum och kök som ligger mitt i gruppbostaden Inredningen är hemlik och ombonad Här sker spontana kollektiva aktiviteter

32 AKTÖRER Där bor fem boende som har måttlig eller lindrig utvecklingsstörning. De är mellan år, några har växt upp hemma och andra på institution Några har tät kontakt med anhöriga andra har ingen alls Här finns personal dygnet runt, personalen består företrädesvis av medelålders kvinnor som jobbat länge inom omsorgerna. Personalomsättningen är låg

33 PERSONALENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Personalens ideologiska förebild är storfamiljen Relationerna till de boende präglas av omsorg som syftar till att skydda och att skapa gemenskap men kan försvåra de boendes individuella projekt (starka band) De har ett moderligt lätt tillrättavisande tilltal Rummet är hjärtat i det sociala livet och används både som en främre och bakre region

34 DET NEUTRALA RUMMET

35 UTFORMNING Boendeverksamheten ligger i ett äldre bostadsområde nära centrum Består av tio lägenheter, spridda i tre olika hus med separata gemensamhetsutrymmen

36 UTFORMNING De gemensamma utrymmena består av en separat två - rums lägenhet, som ligger i en separat byggnad De två rummen har karaktären av allrum Här sker olika typer av aktiviteter

37 AKTÖRER De boende är mellan ,har lindrig till måttlig utvecklingsstörning. De flesta har växt upp på institution, några kommer direkt från föräldrahemmet De boende har varierande kontakt med anhöriga Där finns personal dygnet runt. Personalgruppen är blandad avseende erfarenhet, ålder och kön. Personalomsättningen är måttlig

38 PERSONALENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Personalens ideologi är att skapa en granngemenskap De har ett situationsanpassat förhållningssätt som syftar till att underlätta vänskapsrelationer De har en ”rått men hjärtligt” tilltal Rummet fungerar som en mellanrum mellan det privata och offentliga och kan jämföras med en lokal pub

39 SLUTSATSER Gruppbostadens gemensamhetsutrymmen har en viktig roll för utvecklingen av social samvaro, identifikation och erfarenhetsutbyte Placering, inredning och utformning spelar en betydelsefull roll liksom vilka ideologiska uppfattningar som finns om förhållandet mellan det privata och offentliga


Ladda ner ppt "BOENDE OCH SOCIALA RELATIONER. SOCIAL RUMSLIGHET Ett rum kan förstås utifrån fysiska, sociala och existentiella aspekter Vissa rum sätter tydliga ramar."

Liknande presentationer


Google-annonser