Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

 SPRÅKENS SLÄKTSKAP.   Så hur funkar det då?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: " SPRÅKENS SLÄKTSKAP.   Så hur funkar det då?"— Presentationens avskrift:

1  SPRÅKENS SLÄKTSKAP

2

3  Så hur funkar det då?

4  Språkfamiljerna Urindoeuropeiska Urgermansk a/urnordisk a Svenska Norska Danska Isländska Färöiska Urgermansk a Tyska Holländska Engelska Latin Italienska Franska Spanska Portugisiska Rumänska m.fl Fornslaviska Ryska Polska Tjeckiska Serbokratiska Bulgariska m.fl Fornkeltiska Gaeliska Walesiska Bretonska Iriska Gammal- grekiska Nygrekiska Fornpersiska Nypersiska Sanskrit Hindi Germanska språk Romanska Slaviska Keltiska språk språk språk

5  Urnordiska (Nordgermanska dialekter) –800 Runsvenska ca 800–1225 Fornsvenska 1225–1526 Äldre nysvenska 1526–1732 Yngre nysvenska 1732–1900 (1879) Nusvenska 1900 (1879) – Svenska språkets historia

6  Den äldre futharken Urnordiska (till ca 800)

7  Gallehushornen, Danmark, ca 400-talet ek hlewagastiR holtijaR horna tawido Jag, Lägäst, Holtes son (ev. från Holt) gjorde (ev. lät göra) hornet.

8  Ca 3000 runinskrifter finns bevarade Läspljuden þ (thing) och ð (they) Ingen skillnad mellan versaler och gemener Inga moderna skiljetecken, men x mellan orden Annan ordföljd Den yngre futharken med 16 runor – runraden blir alltså kortare Fornnordiskt [ai] och [ei] blir till e raisa > resa steinn >sten Fornnordisk [au] och [ey] och blir till ö haugä > höga reykr [rök] Runsvenska (ca )

9  Överst normalrunor, i mitten kortkvistrunor, nederst de ljud som runorna motsvarar. Varför hade de två sorters runor?

10  Gripsholmsstenen från 1000-talet Inskriften med runor : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :: Translitterering: × tula : lit : raisa : stain : þins at : sun : sin : haralt : bruþur : inkuars : þaiR furu : trikila : fiari : at : kuli : auk : a:ustarlar ni : kafu : tuu : sunar:la : a sirk:lan:ti Runsvenska (ca )

11  Läs sid 217 Gör uppgift 1 och 2 Uppgift

12  Runsvenska ordförrådet bestod främst av arvord. Exempel på arvord: måne, fader, äta Lånord Från 1200-talet ord från latinet och även grekiskan. Altaeri (latin), offerer (latin), kyrka kommer från grekiskans kyriakê' oiki'a 'Herrens hus' På 1300-talet ord från tyskan. Ex. Stadhm, borghmaestari, skrivari, raekning, skraedare Fornsvenska ( )

13  Sverige är till stor del kristnat Det latinska alfabetet har införts men runor används fortfarande i vardagslag Orden är mer lika nutidens fortfarande annan ordföljd dock Komplicerad böjning – många kasusändelser Dubbelstavningen är godtycklig, dekorativ stavning (ex kniiff) Moderna skiljetecken används Fornsvenska

14  Läspljuden försvinner och ersätts med t/d G, k och sk förmjukas framför främre vokaler, ex. Köpenhamn Lagmannen Eskil Magnusson dikterar lagparagraferna som blivit för många att hålla i minnet: Fornsvenska

15  Äldre Västgötalagen Vår äldsta bok! Fornsvenska ( )

16   Gör sedan uppgift. Lyssna på Västgötalagen

17  1526 Nya Testamentet kommer för första gången ut på svenska 1541 Gustav Vasas bibel Olaus Petri är mannen bakom Böjningen av ord är mer lika dagens T-ljud där vi har d Alla ljuden i ett ord uttalas tydligare Bokstäverna å, ä, ö införs ( Ä och ö används första gången i svenskt tryck 1495 ) Äldre nysvenska ( )

18   Gör uppgifterna om äldre nysvenska Äldre nysvenska

19  gavs tidsskriften Then Swänska Argus (=det vakande ögat) ut. Olof von Dalin var utgivaren Istället för hafwa, blifwa och taga, skrev han ha, bli och ta. Byggia blir bygga och kyrkhia blir kyrka. Ordförråd, uttal, stavning och ordföljd är nästan som idag Yngre nysvenska

20  Nu ändras också genusformerna i svenskan. Vissa ord, som stol och vägg hade förut varit maskulina eller feminina. Nu säger vi den och det om alla ord. NÄSTAN. Kan ni komma på några ord som har kvar sin gamla genusform? Yngre nysvenska

21  1600 – 1700-talet: franska lånord ord inom: krigskonst, kultur, även högreståndskultur som t.ex. bal, charmant, elegant, mode… exempel på försvenskade franska lån: affär, annons, butelj, butik, choklad, frisyr, möbel, paraply, ridå, sås, talang, trafik, trottoar… Yngre nysvenska

22  Passage ur Then Swänska Argus som är mot främmande inflytande på svenska språket. ”Om hwar och en Swensk förstodo Swenska Språket af grund; så skulle wårt liufwa Fostermåhl få sin tilbörliga wördnad. Jag wet intet hwad rasande Dårskap hindrar oss derifrån: Språket är i sig sielf intet hårt som Tyskan, intet hopplåckat som Engelskan, intet upblåst som Spanskan, intet wekligt som Italienskan, intet obändligt som Pålskan, intet wildt som ryskan, intet bräkande som Danskan etc. Det är Lent och likwäl Starkt, Rent och likwäl Rikt, Enfaldigt likwäl Högt, Tappert och likwäl Läckert. (---) Men oaktadt alt detta, will man hellre tala och skriwfa utländska, blott derför at det är utländskt.” Yngre nysvenska

23  1786 Svenska Akademin bildas med uppgift att vårda det svenska språket 1786 bildades Svenska Akademin efter fransk modell. De första böckerna om stavning, grammatik och ordförråd utkommer Motiveringarna till stavningsreglerna kunde ibland vara något subjektiva… Exempel: Att skriva dubbla n i ”dessa ofta återkommande ord skulle blifva ledset för ögat, liksom för handen.” 1874 första SAOL Yngre nysvenska

24  Under 1800-talets första del t.ex.: Fackord för politik och diplomati: ambassad, diplomat Teaterord: debut, pjäs Yngre nysvenska - lånord

25  t. ex. termer för teknik, kommunikation, mat: besteck – bestick lawin – lavin stammgast – stamgäst Svenska språket innehåller 30% ursprungligen tyska ord. Mitten av 1800-talet: tyska lånord

26  bliva, böra, dock, föga, förbi, ganska, hurdan, men måste, möjlig, noga, sakta, sådan, vilken prefix: an-, be-, ent, er, för-, und-, veder- Suffix: -ande, are, -skap, -aktig, -bar, -ig, -isk, -era Andra tyska låneord

27  Engelskan fick betydande roll som långivare från mitten av 1800-talet. T. ex. termer för affärs- och arbetsliv: Budget, export, lockout… och ord för mat kläder, sällskapsliv: biff, jumper, slips, snobb

28  1879 Röda rummet 1906 stavningsreform (godt – gott, hafva – hava) 1951 pluralformerna avskaffas (vi gick – vi gingo, vi åt – vi åto) 1960-talet du-reform Senare hälften av 1900-talet präglas av en stilförskjutning Ex: tager – tar, skall – ska talen: sedan – sen, dig – dej, de/dem – dom – utvecklingen har hejdats Nusvenska (1900-)

29  40-tal Sovstad Pensionärslägenhet Provrörsbarn Åldringsvård Kulspetspenna Bebop Sandvikare Flygande tefat Jeans Utanpåskjorta Västklänning Bikini Mascara Barnparkering Nya ord! 50-tal Allergiker Astronaut Banta Cancer Charterflyg Collegetröja Deodorant Djupfryst Drive-in Elgitarr Fiskpinne Hamburgare Industrisemester Insatslägenhet Kapsylöppnare Parkeringsautomat

30  60-tal Actionfilm Bankomat Barkök Baskunskap Beslutsfattare Bingo Butikskedja Byalag Köpcenter Debattbok Nya ord! Elljusspår Extrapris Färdtjänst Heltäckningsmatta Kravallpolis Kändis Pizza Pop Rullbälte Täckjacka

31  70-tal Aids Lärarlös Betal-TV Tågluffare Dagispop Matberedare Datavirus Mögelhus Ekobrott Skatteplanera Flygluffare Solarium Gatubarn Stentvättad Gym Syntetmusik Hetsätande Trendsättare Invandrartät Yuppie Zappa Lärarlös Tågluffare Matberedare Mögelhus Skatteplanera Solarium Stentvättad Syntmusik Trendsättare Yuppie zappa Nya ord

32  80-tal Allvädersstövlar Arbetslivserfarenhet Avokado Barnledig Barnpornografi Benvärmare Betongförort Biståndsarbetare Skogsdöd Charmkurs Databrott Nya ord Diskett Disko Flextid Fredsaktivist Hemspråk Kiwi Klockradio Långpendlare Sambo Svartjobbare Vapenvägra

33  90-tal Alujobb Barnsexturism Bimbo Chatta Distansarbeta Elektronisk motorväg E-post Faxterror Grunge Nya ord Hemsida Krockkudde Huligan Inlines IT-samhälle Nischa (in) sig Närpolis Mingla Klassresa Köpvideo Virtuell verklighet

34  Stort inlån från engelskan Vilka lånord har vi i nutid fått från engelskan? Nusvenska (1900-)

35  Sveriges Riksdag antog 1 juli en ny språklag som anger svenska språket som huvudspråk i Sverige. Vid sidan av huvudspråket finns fem nationella minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch, och romani chib. Nusvenska

36   Många svenska artister skriver låtar på engelska. Blir texterna bättre eller sämre av att vara å engelska?  En del tycker att svenskan – liksom andra språk – är onödig och lika gärna kunde avskaffas till förmån för engelska. Diskuera detta och ge argument för och mot.  Om man tycker att svenskans ställning borde stärkas – hur skulle man kunna göra detta? Kom med förslag! Uppgifter


Ladda ner ppt " SPRÅKENS SLÄKTSKAP.   Så hur funkar det då?"

Liknande presentationer


Google-annonser