Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ARBETSRO I KLASSEN - respekt och samarbete Metoden är utvecklad av skolarbetare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ARBETSRO I KLASSEN - respekt och samarbete Metoden är utvecklad av skolarbetare."— Presentationens avskrift:

1 ARBETSRO I KLASSEN - respekt och samarbete Metoden är utvecklad av skolarbetare i Finland, Sverige och Brasilien. Känslornas handbok, Pertti Simula, Notis förlag (CreativeCommons – materialet kan kopieras om källan anges) ARBETSRO I KLASSEN - respekt och samarbete Metoden är utvecklad av skolarbetare i Finland, Sverige och Brasilien. Känslornas handbok, Pertti Simula, Notis förlag (CreativeCommons – materialet kan kopieras om källan anges)

2 UTMANINGAR Ständigt behov av andras uppmärksamhet Störande uppjagat beteende Likgiltighet, brist på motivation, dålig självkänsla Arrogans, anse sig stå över alla regler Tysta elever som vågar inte komma fram Nedvärdering, verbala och fysiska aggressioner, mobbning Konflikter, bråk, motstånd, ilska, raseriutbrott Allmänt kaos Konstant missnöje, krav Egen frustration, maktlöshet och stress

3 GANSKA VANLIGT SÄTT ATT BEMÖTA UTMANINGAR Man känner missnöje, frustration, ilska, maktlöshet, cynism. Krav på att omedelbart lösa problemet. Uppmärksamhet (makt) koncentreras på problemet. ”Tyst nu, gör inte så. Gör så här!” – tillrättavisningar “Om du bara vill, så kan du...” – skuldbeläggande Konkurrens, premier, fördelar, medaljer Kritik, betygssättning, beröm, jämförelser, skäll Straff, förnedring, uteslutning Krav på att alla ska bete sig lika.

4 PRINCIPER FÖR MEDVETEN UPPFOSTRAN Värdesätt människan och gemenskapen. Ont kan endast botas med gott. Det behövs nyfikenhet och kärlek för att bemöta problemet. Kontakt – inte kontroll. Varje människa vill bli respekterad i sin känsla. Respektera känslor. Ge inte makt till problem. Kämpa inte emot något ont, arbeta i stället för något gott. Avveckla krav på att lösa problemet. Förstärk den mänskliga rikedomen hos alla. Kritisera inte. Förstärkt hälsa kan bota sjukdomen. Skapa samhörighet genom förstärkt och fördjupad demokrati – jämlikhet. Bemöt din egen stress – respektera dig själv. Ont kan endast botas med gott. Det behövs nyfikenhet och kärlek för att bemöta problemet. Kontakt – inte kontroll. Varje människa vill bli respekterad i sin känsla. Respektera känslor. Ge inte makt till problem. Kämpa inte emot något ont, arbeta i stället för något gott. Avveckla krav på att lösa problemet. Förstärk den mänskliga rikedomen hos alla. Kritisera inte. Förstärkt hälsa kan bota sjukdomen. Skapa samhörighet genom förstärkt och fördjupad demokrati – jämlikhet. Bemöt din egen stress – respektera dig själv.

5 PRINCIPER FÖR MEDVETEN UPPFOSTRAN Värdesätt människan och gemenskapen Ont kan endast botas med gott. Respektera känslor. Avveckla krav på att lösa problemet. Förstärk den mänskliga rikedomen hos alla. Skapa samhörighet. Respektera dig själv. Ont kan endast botas med gott. Respektera känslor. Avveckla krav på att lösa problemet. Förstärk den mänskliga rikedomen hos alla. Skapa samhörighet. Respektera dig själv.

6 VAD BETONAS I UPPFOSTRAN? STYRNING GENOM MAKT - KRAV (beteendeuppfostran): Ställa krav, skapa regler och konsekvenser Morot och piska – beröm och kritik Konkurrens – krav på att vara den bästa UPPFOSTRAN BASERAD PÅ TRON PÅ MÄNNISKAN OCH MEDVETENHETEN: Respektera människan och väck medvetenhet. Främja nyfikenhet. Väck lusten att upptäcka livet och världen samt den naturliga viljan till kunskap. STYRNING GENOM MAKT - KRAV (beteendeuppfostran): Ställa krav, skapa regler och konsekvenser Morot och piska – beröm och kritik Konkurrens – krav på att vara den bästa UPPFOSTRAN BASERAD PÅ TRON PÅ MÄNNISKAN OCH MEDVETENHETEN: Respektera människan och väck medvetenhet. Främja nyfikenhet. Väck lusten att upptäcka livet och världen samt den naturliga viljan till kunskap.

7 Referensram: MÄNNISKAN OCH GEMENSKAPEN

8 PSYKOSOMATIK: DEN PSYKISKA AKTIVITETEN STYR FYSIOLOGISKA PROCESSER PSYKOSOMATIK: DEN PSYKISKA AKTIVITETEN STYR FYSIOLOGISKA PROCESSER

9 MAN VILL BLI SEDD, ACCEPTERAD OCH RESPEKTERAD: i sina känslor, handlingar, sin helhet FÖR DEN ARGA/RÄDDA ÄR DET VIKTIGARE ATT BLI RESPEKTERAD I SIN KÄNSLA ÄN ATT FÅ SIN VILJA (SINA KRAV) IGENOM. Ilska uppstår från allra första början ur rädsla, man upplever sig hotad. Aggressivitet är ett sätt att dölja sin osäkerhet. Man upplever det som att det bästa försvaret är att attackera. FÖR DEN ARGA/RÄDDA ÄR DET VIKTIGARE ATT BLI RESPEKTERAD I SIN KÄNSLA ÄN ATT FÅ SIN VILJA (SINA KRAV) IGENOM. Ilska uppstår från allra första början ur rädsla, man upplever sig hotad. Aggressivitet är ett sätt att dölja sin osäkerhet. Man upplever det som att det bästa försvaret är att attackera.

10 ANSVAR = FRIHET: TOTAL FRIHET ATT KÄNNA, BEGRÄNSAD ATT HANDLA ALLT VAD JAG SER HOS DEN ANDRA FINNS I MIG SJÄLV PÅ NÅGOT SÄTT DET JAG GÖR GENTEMOT ANDRA, GÖR JAG MED MIG SJÄLV INOM MITT INRE MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET ONT KAN ENDAST BOTAS MED GOTT JÄMLIKHET LEDER TILL GEMENSAMT ANSVAR

11 MÄNSKLIGA RIKEDOMAR - essentiella förmågor och talanger HÄMNINGAR – attityder som förvränger/förhindrar rikedomar och möjligheter Sinnesförmåga Minnesförmåga Intuition Kärlek, glädje... Ansvarskänsla, mod, initiativ... Kreativitet Bedömningsförmåga Etiskt sinne Estetiskt sinne Självdisciplin Inlärningsförmåga Talanger Fysiska förmågor Negativ emotionell vana (oro, ångest, rädsla, skam, missnöje, ilska...) Censur, attityd att förtrycka medvetenhet – kamp eller flyktattityd Idealisering - perfektionism - storhetsmani - gränslöshet Missunnsamhet, avundsjuka Egocentricitet HÄLSA/BALANS/DET GODASJUKDOM/NEUROS/DET ONDA MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR

12 KALLE FÖRSÖKER SÅRA LENA LENA REAGERAR MED INSIKT OM ATT KALLE FÖRST OCH FRÄMST SÅRAR SIG SJÄLV: Kalle till Lena: Du är en idiot. Lena: Kalle, det låter som att du kränker dig själv. DE NÄRSTÅENDE REAGERAR MED GEMENSAMT ANSVAR: Kalle till Lena: Du är en idiot. Maria bredvid: Kalle, det låter som att du sårar dig själv. Mats: Jag är av samma åsikt, du förringar dina kunskaper. Ulla: Kalle, vad känner du?

13 UTMANINGAR Ständigt behov av andras uppmärksamhet Störande uppjagat beteende Likgiltighet, brist på motivation, dålig självkänsla Arrogans, anse sig stå över alla regler Tysta elever som vågar inte komma fram Nedvärdering, verbala och fysiska aggressioner, mobbning Konflikter, bråk, motstånd, ilska, raseriutbrott Allmänt kaos Konstant missnöje, krav Egen frustration, maktlöshet och stress

14 Motivation och arbetsro: BEKRÄFTANDE SAMTAL POSITIV MOTIVATION

15 RASTLÖSHET, SVÅRIGHET ATT KONCENTRERA SIG Känsla: ångest, rädsla, att vara uppjagad, ilska… Hon accepterar inte medvetenhet om sin känsla. Med detta undviker hon kontakten med sig själv (de mänskliga rikedomarna). Anledningar: samhälle, föräldrar, hon själv, kanske arv…? Hjälp till att acceptera rastlösheten i sig, be henne att beskriva denna känsla, avveckla krav på att bli av med den. Tillämpa bekräftande samtal: ”Jag ser i dig kreativitet, koncentrationssinne...”

16 AVUNDSJUKA (missunnsamhet) INVIDERE = AVUNDSJUKA PÅ LATIN in = inte, videre = se AVUNDSJUKA (missunnsamhet) INVIDERE = AVUNDSJUKA PÅ LATIN in = inte, videre = se VAD VILL MAN INTE SE? det goda, det vackra, glädje kunskap, utveckling, framgång kärlek, närhet, lycka VILL INTE SE = VILL FÖRSTÖRA för sig själv för andra, verkligheten/livet VAD VILL MAN INTE SE? det goda, det vackra, glädje kunskap, utveckling, framgång kärlek, närhet, lycka VILL INTE SE = VILL FÖRSTÖRA för sig själv för andra, verkligheten/livet

17 BEKRÄFTANDE SAMTAL Iaktta och känn medvetet efter dina egna känslor, de hör till din frihet. Reflektera över vad dina känslor kan berätta om dig. Uppmärksamma och prata om elevens känslor med respekt. Kanske känner hon på samma sätt som du. Bekräfta medvetenhet om mänskliga rikedomar i henne. (Undvik att berömma.) Om så behövs, beskriv hur hon motarbetar det goda. - Kom ihåg: det man gör mot andra gör man mot sig själv i sitt inre. Iaktta och känn medvetet efter dina egna känslor, de hör till din frihet. Reflektera över vad dina känslor kan berätta om dig. Uppmärksamma och prata om elevens känslor med respekt. Kanske känner hon på samma sätt som du. Bekräfta medvetenhet om mänskliga rikedomar i henne. (Undvik att berömma.) Om så behövs, beskriv hur hon motarbetar det goda. - Kom ihåg: det man gör mot andra gör man mot sig själv i sitt inre.

18 ATT BERÖMMA – RISKER 1(2) Beröm leder lätt till jämförelse. Den som inte får beröm, upplever sig vara sämre. Detta ger näring till konkurrensmentalitet. Beröm medför duktighetskrav. Det ger näring till kravfullhet, perfektionism och egocentricitet – depressivitet och aggressivitet. När beröm ges på ett vanemässigt, generaliserande eller överdrivet sätt, är det inte trovärdigt (nära till smicker), det är förolämpande.

19 ATT BERÖMMA – RISKER 2(2) Den som berömmer tar sig rätten att värdera andra. Ibland har den som ger beröm behov av att själv vara i centrum för uppmärksamhet. Beröm, belöning och kritik medför att uppmärksamheten förs över från förverkligande till resultat. Närvaro och glädje i själva handlingen blir svårare. Ett gammalt talesätt: Eget beröm luktar illa. Gäller detta även när man berömmer andra?

20 I SÄLLET FÖR ATT BERÖMMA VÄRDESÄTT MÄNNISKAN OCH GEMENSKAPEN VÄRDESÄTT MÄNNISKAN: Utveckla en vana att respektera dina egna och andras känslor. Utveckla en vana att bekräfta medvetenhet om mänskliga rikedomar. Den ”värsta” behöver mest, den ”bästa” minst. Ge inte makt till problem, ta fram det sunda. Ersätt krav och kontroll med motivation. Undvik vitsord, beröm, belöning, kritik, jämförelse… VÄRDESÄTT GEMENSKAPEN: Sapa jämlikhet i deltagandet – fördjupad demokrati.

21 ARBETS- OCH SAMARBETSPLANERING - lärare och elev Avstäm med eleven vad som planerades inför förra perioden. För en dialog för att se vad som blev gjort. Ta reda på vad som var hinder och faktorer som underlättade. Ta hänsyn till hinder, underlättande faktorer, det ogjorda och behov för fortsatt arbete för att planera nästa period. Undvik beröm, belöning och kritik. Koncentrera dig på arbetsuppgifter och beteendemönster.

22 POSITIV MOTIVATION - individ eller grupp Människan syftar alltid på något gott (fördel, njutning…) sett ur hennes egen synvinkel. Det goda kan vara ngt ont p.g.a. hämningar. Respektera dina och andras känslor. Hjälp henne/gruppen att bli medveten om det goda/fördelen/njutningen, som hon/gruppen försöker nå genom sitt vanliga handlingssätt. Belys det goda/njutningen hon/gruppen kunde nå genom ett idealt handlingsätt. Utmana henne/gruppen till att jämföra dessa två goda ting och att välja mellan dem. Vanligtvis behöver man inte påpeka nackdelar, man känner redan väl till dem. Människan syftar alltid på något gott (fördel, njutning…) sett ur hennes egen synvinkel. Det goda kan vara ngt ont p.g.a. hämningar. Respektera dina och andras känslor. Hjälp henne/gruppen att bli medveten om det goda/fördelen/njutningen, som hon/gruppen försöker nå genom sitt vanliga handlingssätt. Belys det goda/njutningen hon/gruppen kunde nå genom ett idealt handlingsätt. Utmana henne/gruppen till att jämföra dessa två goda ting och att välja mellan dem. Vanligtvis behöver man inte påpeka nackdelar, man känner redan väl till dem.

23 ARBETSRO GENOM GEMENSAMT ANSVAR - jämlikhet i deltagande

24

25 ARBETSRO GENOM JÄMLIKHET - värdesätt gemenskapen Skapa i klassen en anda av jämlikhet och gemensamt ansvar genom principer om direkt demokrati. Klassen skapar överenskommelser om samarbete och konsekvenserna vid regelbrott. Konsekvenser måste gynna mänsklig utveckling. Man lär sig det solidariska handlingssättet, och stödjer och hjälper den som har det svårt. Klassen tränar sig i att tillämpa de bestämda rutinerna.

26 DEN SOCIALA STRUKTUREN ALLMÄNNA LAGAR Att använda våld är förbjudet. Att stjäla är förbjudet. Att förnedra andra är förbjudet. Att ljuga är förbjudet. … ÖVERENSKOMMELSER Mobiltelefonen används inte under lektionen. … (Ju mindre regler desto lättare att få dem bli respekterade. Tror du på kontroll eller medevtenheten, dvs. människan?)

27 ”GODA” KONSEKVENSER VID REGELBROTT Eleven får bekräftande samtal. Eleven fungerar som konsult vid en annan elevs stödundervisning. Eleven hjälper en annan elev i ett ämne hon har svårigheter. Eleven förbereder och introducerar något intressant tema för diskussion i klassen. Eleven gör klassrummet vackrare. Eleven organiserar evenemang. I klassen tillämpas positiv motivation för att utveckla samarbete

28 VAD ÄR MOD? Är det tecken på mod när en större förtrycker en mindre? Är det tecken på mod när en grupp förtrycker en människa? Är det tecken på mod när en större förtrycker en mindre? Är det tecken på mod när en grupp förtrycker en människa?

29 ATT FÖRHINDRA AGGRESSIONER Koncentrera dig på att förhindra den destruktiva handlingen med respekt. Säg “nej“ med positiv energi och respekt, hänvisa till lag eller överenskommelser. I nödsituation: använd din ilska som styrka på ett medvetet sätt. Leta inte efter syndabock, döm inte. Bemöt konfliktens deltagare separat. Undvik frågan varför, den leder till minskat ansvar. Utmana inte att be om förlåtelse. Tillämpa formellt lagens/reglernas konsekvenser. Reflektera efteråt med arbetsgruppens över gruppens handlingssätt utan att peka på någon.

30 MOBBNING KALLE MOBBAR PETER: Gruppen reagerar direkt med gemensamt ansvar för att stoppa den fysiska aggressionen. Kalle får välja en konsekvens. Peter får bekräftande samtal om behövs. DEN OSYNLIGA MOBBNINGEN, UTFRYSNING: Gruppen lär sig att reagera: ”Kalle, det låter nästan så att du utesluter dig själv från gemenskapen.” OM PROBLEMET ÄR SVÅRT TILLÄMPAR GRUPPEN POSITIV MOTIVATION. KALLE MOBBAR PETER: Gruppen reagerar direkt med gemensamt ansvar för att stoppa den fysiska aggressionen. Kalle får välja en konsekvens. Peter får bekräftande samtal om behövs. DEN OSYNLIGA MOBBNINGEN, UTFRYSNING: Gruppen lär sig att reagera: ”Kalle, det låter nästan så att du utesluter dig själv från gemenskapen.” OM PROBLEMET ÄR SVÅRT TILLÄMPAR GRUPPEN POSITIV MOTIVATION.

31 CONSCIENTIAMETODEN arbetsro och motivation – medveten uppfostran GRUNDTANKAR: Ansvar = frihet: respektera känslor! Allt vad jag ser hos dig, finns i mig på något sätt Det jag gör mot andra, gör jag även mot mig själv Människan är sin medvetenhet Man kan endast bota det onda med något gott Jämlikhet leder till samarbete GRUNDTANKAR: Ansvar = frihet: respektera känslor! Allt vad jag ser hos dig, finns i mig på något sätt Det jag gör mot andra, gör jag även mot mig själv Människan är sin medvetenhet Man kan endast bota det onda med något gott Jämlikhet leder till samarbete

32 HANDLINGEN UPPSTÅR UTIFRÅN KÄNSLOR Motto: Känn dina känslor!

33 NÅGON SKULDBELÄGGER DIG PÅ ETT ILSKET SÄTT Du: Vad känner du/ni? Denna någon: Det hör inte hit! Det är inte din sak! Du är ingen terapeut! Du: Ja, jag bara tror att det som man känner är en viktig sak för en. Det är viktigt att respektera det. SAMMANFATTNING: När du bemöter den andras känslor med respekt, är det ett tecken på att du respekterar dina egna känslor. Du har kontakt med dig själv och är öppen för kontakt med andra också.

34 SUND ELLER OSUND KÄNSLA? Kärlek är livets grundkänsla. Ångest, rädsla och ilska är nödvändiga vid hot/fara. Skam/skuld tyder på att man har etisk känsla. Sorg är tecken på kärlek. I DEN MÅN KÄNSLAN INTE GYNNAR LIVET ÄR DEN OSUND, T. EX.: - vanemässig oro, ångest - förlamande eller lättväckt ångest, rädsla - bitterhet, förödande hat eller vrede - kronisk sorg, nedstämdhet - kvävande ”kärlek”

35 DIN BARNDOM – DITT SÄTT ATT KÄNNA Kände du dig oftast glad, trygg, älskad, entusiastisk eller orolig, ängslig, rädd, missnöjd, ledsen, förnedrad, skamfylld, arg, maktlös…? Pratade dina föräldrar öppet om sina/dina känslor? Känslovanor betyder beroende. Man kan befria sig bara delvis eftersom alla slags maktstrukturer alltid är förtryckande. Paulo Freire: Den förtryckta blir en förtryckare.

36 Transferens i relationer: BARN OCH FÖRÄLDRAR = ELEV OCH LÄRARE = UNDERSTÄLLD OCH FÖRMAN = MAKE OCH MAKA Mamman och pappan är de första förmännen. Det förhållande som barnet utvecklar med sina föräldrar, blir ett mönster för framtida (makt)relationer. ÄPPLET FALLER INTE LÅNGT FRÅN TRÄDET.

37 KÄNN DINA KÄNSLOR När du ser dig i spegeln, vilka känslor syns tydligast i ditt ansikte? Stanna upp, ta dig tid, känn efter i din kropp. Kroppen är känslornas spegel. Vad känner du i dina känslor? Beskriv din känsla. Skaffa dig en vana att medvetet känna dina känslor. Dina känslor hör till din frihet, respektera dem. Men denna frihet blir begränsad p.g.a. dina känslovanor. Du behöver inte ge uttryck för dina känslor. Det räcker att du accepterar medvetenhet om ditt sätt att känna. När du ser dig i spegeln, vilka känslor syns tydligast i ditt ansikte? Stanna upp, ta dig tid, känn efter i din kropp. Kroppen är känslornas spegel. Vad känner du i dina känslor? Beskriv din känsla. Skaffa dig en vana att medvetet känna dina känslor. Dina känslor hör till din frihet, respektera dem. Men denna frihet blir begränsad p.g.a. dina känslovanor. Du behöver inte ge uttryck för dina känslor. Det räcker att du accepterar medvetenhet om ditt sätt att känna.

38 VAD KÄNNER DU? KänslaMycket stark StarkLiteMycket lite Glädje Nyfiken- het Ångest Ilska

39 VANLIGA RÅD ATT BEMÖTA DEN ARGA ”Ta inte åt dig. Ta det inte personligt. Bry dig inte om honom.” - Dessa råd känns lätt som krav, irriterande och kränkande. ”Säg ifrån?” Att sätta gränser för hans ilska eller handling? Blir det bra om man säger: ”Sluta vara arg! Bete dig inte så aggressivt!” Ibland fungerar det med raka rör. Men ofta gör man ingenting annat än irriterar sig och känner sig sårad och handlingsförlamad, inklusive arg på sig själv. Det råder stark känsla av krav. ”Ta inte åt dig. Ta det inte personligt. Bry dig inte om honom.” - Dessa råd känns lätt som krav, irriterande och kränkande. ”Säg ifrån?” Att sätta gränser för hans ilska eller handling? Blir det bra om man säger: ”Sluta vara arg! Bete dig inte så aggressivt!” Ibland fungerar det med raka rör. Men ofta gör man ingenting annat än irriterar sig och känner sig sårad och handlingsförlamad, inklusive arg på sig själv. Det råder stark känsla av krav.

40 ”HUR MYCKET BEHÖVER JAG TA EMOT HANS ILSKA?” Att känna och handla är separata saker. Man behöver inte ta emot andras ilska. PÅ VILKET SÄTT TAR MAN ÅT SIG? Man ställer krav på honom: han får inte vara arg. Man vill inte se hans ilska. Man har krav på sig själv att inte bli arg. Man förtrycker medvetenheten om ilskan. Man förtrycker sig själv. Detta känns kränkande och förlamande. Man är offer för sitt eget krav. Se öppet hans ilska. Han har frihet att känna det han känner. Då tar du inte åt dig. Att känna och handla är separata saker. Man behöver inte ta emot andras ilska. PÅ VILKET SÄTT TAR MAN ÅT SIG? Man ställer krav på honom: han får inte vara arg. Man vill inte se hans ilska. Man har krav på sig själv att inte bli arg. Man förtrycker medvetenheten om ilskan. Man förtrycker sig själv. Detta känns kränkande och förlamande. Man är offer för sitt eget krav. Se öppet hans ilska. Han har frihet att känna det han känner. Då tar du inte åt dig.

41 HUR UNDVIKER DU ATT BLI SÅRAD? Det är inte förbjudet att bli sårad. Krav på att inte bli sårad blockerar dig, du gör dig sårbar. Vem har ansvaret för ditt sätt att känna? Kom ihåg: Den som angriper den andra, angriper sig själv i sina tankar och känslor. Vem har ansvaret för ditt sätt att känna? Kom ihåg: Den som angriper den andra, angriper sig själv i sina tankar och känslor. När någon kränker dig väcks medvetenheten om din självnedlåtande läggning. Om du inte accepterar medvetenhet om detta, reagerar du mot medvetenheten, dvs. mot dig själv.

42 ATT BEMÖTA DEN ARGA 1(2) Stanna upp, känn dina känslor, din ångest, rädsla, frustration, irritation, maktlöshet… Acceptera och respektera dina egna känslor. Man är helt fri att känna. Tänk på vad den arga känner bakom ilskan, kanske osäkerhet, frustration, förtvivlan, maktlöshet… Respektera hennes känslor. I henne känner du troligen igen också dina egna känslor – hon är din ”känslospegel”. Kanske kan du fråga henne på ett respektfullt sätt till ex.: ”Jag tror att det finns något missnöje eller frustration hos dig. Är detta sant?” Acceptera hennes reaktion: Hon kanske blir ännu argare, vill inte prata om sina känslor. Om hon inte vill prata, lämna henne medvetet ensam.

43 ATT BEMÖTA DEN ARGA 2(2) Ilska och rädsla är inte förbjudna men vi agerar som om de voro förbjudna. Vi vill inte ha dem. Vi vill inte ha medvetenhet om dem = vi förtrycker oss själva. Det är bättre att uttrycka sin ilska än att försöka förtränga medvetenhet om den. Det bästa är ändå att acceptera medvetenhet om ilskan och att handla utåt med respekt. Man blir lätt smittad. Räkna till tio. Undvik att hamna i argumentation eller i försvar. Ta inte åt dig = ge inte makt. Älta inte. Undersök allt ur ett större perspektiv. Kärlek är livsenergi. Hat är dess förnekelse.

44 OND CIRKEL: CENSUR - TRAUMA Upplever något ont. Förnekar det med hårdhet. Förnekar medvetenhet om det. Förnekar sig själv. Sårar sig själv. Traumatiserar sig. Upplevelse av att inte få finnas – orättvisa. Vill få uppleva sin existens genom andra, vill få andras uppmärksamhet = kärlek: –Andras acceptans/beundran: snäll, duktig, perfekt, framgångsrik, makt… –Andras uppmärksamhet: vill jämt bli sedd av andra –Andras medömkan/skuldkänsla: depressivitet, självdestruktivitet, offerattityd… –Andras rädsla/hat/förakt: aggressivt/förstörande/ elakt/motbjudande beteende Upplever något ont. Förnekar det med hårdhet. Förnekar medvetenhet om det. Förnekar sig själv. Sårar sig själv. Traumatiserar sig. Upplevelse av att inte få finnas – orättvisa. Vill få uppleva sin existens genom andra, vill få andras uppmärksamhet = kärlek: –Andras acceptans/beundran: snäll, duktig, perfekt, framgångsrik, makt… –Andras uppmärksamhet: vill jämt bli sedd av andra –Andras medömkan/skuldkänsla: depressivitet, självdestruktivitet, offerattityd… –Andras rädsla/hat/förakt: aggressivt/förstörande/ elakt/motbjudande beteende … beroende: droger, vara bäst, shopping, självattack…

45 EXEMPEL PÅ TRAUMATISKA FAKTORER Pappan dricker och slår mamman. Föräldrarna är aldrig hemma. Sexuellt övergrepp, våld Föräldern beundrar och berömmer sitt barn, som kan uppleva detta som bedömning och krav – detta känns djupt kränkande. Föräldern vill att barnet alltid ska vara glatt och nöjt, att hon inte ska må dåligt, dvs. vara orolig, missnöjd, ledsen, arg… Detta känns som känslokontroll – kränkande (kvävande kärlek).

46 EXEMPEL PÅ IDENTIFIKATION inre spegling JAG Jag tror att hon ser i mig: avståndstagande storhetsvansinne jag står inte upp för mig jag öppnar mig för andras aggressivitet hon gillar inte att jag inte är rak, utan mesig och svag MIN CHEF Jag ser i henne: flykt, censur mindervärdeskomplex hon tror inte på sig själv och döljer detta i sin aggressivitet i grund och botten osäkerhet

47 KRAV MOTARBETAR NYFIKENHET OCH GLÄDJE

48 RÄTT ATT STÄLLA KRAV FÖRUTSÄTTER MAKT Krav utan makt är verkningslösa. Maktens kärna är att få ställa krav. Krav medför underkastelse, förtryck. Krav är motsatsen till frihet, ansvar, kärlek och medvetenhet. Makt att ställa krav på att handla i: - det yttre (beteende och yttre handlingar) – inget problem om kraven är rättvisa - det inre (andliga, känslo- och tankemässiga handlingar) – alltid problem, kränkning

49 PERFEKTIONISM OCH GRÄNSLÖSHET LEDER TILL MAKTMISSBRUK Perfektionism; man måste vara felfri, allt ska göras felfritt… Storhetsmani (megalomani); man måste kunna allt gränslöst, man är oersättlig, svårighet att sätta gränser, säga nej. Upplever lätt att allt är hennes ”ansvar” (=krav), skuld. Råd och möjligheter förvandlas till krav. Symtom: Oro, frustration, maktlöshet, skam, skuld, stress, utbrändhet…

50 KRAV – GLÄDJE ELLER RÄDSLA/ILSKA? Upplever du krav som en möjlighet - glädje eller som ett måste - motstånd? Om kravet är hårt, reagerar du säkert med motstånd. Om du har många måsten motarbetar du dig själv. Förväntningar förvandlas lätt till krav. Att prestera är att förminska kärleken och glädjen. En krävande pappa/mamma = krävande barn? ”Kravet provocerar rädsla och ilska; måste klara av, får inte göra fel - ensamhet och egocentricit et.” ”Kravet känns som anklagande, straff, elakt menat, stoppande …”

51 KRAV ÄR MOTSATS TILL ANSVAR En specialpedagog: ”Kravet provocerar rädsla och ilska; måste klara av, får inte göra fel - ensamhet och egocentricitet… Kravet känns som ett anklagande, ett straff, något elakt menat, stoppande.” Vi använder, utan att tänka, ordet ansvar på ett felaktigt sätt. Vi säger: “Det är ditt ansvar!” När vi inte menar frihet så menar vi krav. Ansvar är frihet. Krav är motsatsen till frihet. Använd inte ordet ansvar. Använd alltid orden frihet eller krav.

52 ATT KONTROLLERA KÄNSLOR ÄR ATT FÖRTRYCKA MÄNNISKAN Krav att inte få känna vad man känner orsakar en ond cirkel. ”Gråt nu inte.” - Känns som nedvärderande. ”Var inte rädd.” - Att vara rädd är skamligt. ”Det går snart över.” - Man får inte stanna upp och känna vad man känner. ”Du ska inte bli arg!” – Känns kränkande. Kravet att inte bli sårad gör en lätt kränkt. När man trycker ner sin känsla blockeras den. Känslan väntar aktivt på att få bli accepterad. Detta medför att känslan blir kronisk. Att trycka ner känslan är som att förtrycka människan.

53 VAD ÄR KVÄVANDE ”KÄRLEK”? Föräldern älskar mycket sitt barn och vill med all sin styrka barnets bästa. Detta kallas för den ovillkorliga kärleken. Med sin starka vilja kräver hon att barnet ska ta emot hennes goda vilja i form av råd och förbud – det ovillkorliga är villkorat - krävande. Barnet upplever sig icke respekterad i sina känslor, nedtryckt, kvävt. Barnet reagerar med revolt – depressi-vitet eller aggressivitet. När barnet upplever sig starkt nog, vill hon bryta sig ut ur ett sådant tillintetgörande förhållande.

54 MAKTSTRUKTUR ÄR EN FÄLLA Maktstruktur provocerar känslor som underlägsenhet, rädsla, sorg, skam, skuld, ilska och maktlöshet. Samtidigt är det såsom förbjudet att ha dessa känslor. I en maktstruktur fungerar förtrycket (krav, piska och morot) “väl”, till ett fåtal individers fördel. Men om man vill leva i jämlikhet är förtrycket som en sjukdom, som maktstrukturen lyckats inplantera i vårt sätt att känna, och med det förhindra frigörelse.

55 HUR BEMÖTA STRESS

56 SAMHÄLLET SKAPAR STRESS (ilska, elakhet…) Samhällets karaktär KonsekvenserDetta medför att folket känner Konkurrens, girighet, spekulation – pengar är makt Oändligt ökande prestationskrav, konstant brådska, gränslös ojämlikhet Osäkerhet, rädsla, uppjagade, avund, egoism, cynism, stress Representativ demokrati Man delegerar sin makt till få representanter Främlingskap, osäkerhet, känslan av att bli lurad Konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare Underkastelse, exploatering av arbetskraft Främlingskap, osäkerhet, cynism, förödmjukelse, hat Gränslös tillväxt i produktion och konsumtion Motsägelsefullhet, förstörelse av natur och mänskligt liv Ångest, rädsla, maktlöshet, förnekelse av känslor

57 DEN SUNDA OCH SJUKA STRESSEN Varje situation kan bemötas med den optimala (sunda) stressen. Att vilja är att stressa sig. Viljan är stressens förgasare. Den sjuka stressen uppstår när man vill mera än vad som är möjligt. Man uppskattar behov och resurser på ett överdrivet eller underdrivet sätt – man lider av stressattityder.

58 HUR BEHANDLA STRESS? 1(2) Stressymtom är larm. Det är bra att larmsystemet fungerar. Stanna upp, ta tid. Känn efter i din kropp, dess symtom, samt dina känslor på ett medvetet sätt. Vila, sköt kroppen, respektera ditt ”verktyg”. Krav på att snabbt lösa komplicerade problem gör dem kroniska. Utveckla en mera ödmjuk inställning. Reflektera över dina inre stressfaktorer – hämningar = stressattityder.

59 MÄNSKLIGA RIKEDOMAR - essentiella förmågor och talanger HÄMNINGAR – attityder som förvränger/förhindrar rikedomar och möjligheter Sinnesförmåga Minnesförmåga Intuition Kärlek, glädje... Ansvarskänsla, mod, initiativ... Kreativitet Bedömningsförmåga Etiskt sinne Estetiskt sinne Självdisciplin Inlärningsförmåga Talanger Fysiska förmågor Negativ emotionell vana (oro, ångest, rädsla, skam, missnöje, ilska...) Censur, attityd att förtrycka medvetenhet – kamp eller flyktattityd Idealisering - perfektionism - storhetsmani - gränslöshet Missunnsamhet, avundsjuka Egocentricitet HÄLSA/BALANS/DET GODASJUKDOM/NEUROS/DET ONDA MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR

60 HUR BEHANDLA STRESS? 2(2) Ha tolerans med dina hämningar, försök inte att förändra dig men öva dig i nya vanor. Skapa en vision om det ideala (utopi) för att ha en tydlig riktning och för att inte agera som ”brandman”. Planera praktiska åtgärder. Anpassa dig till det som du inte kan förändra. Informera om din situation formellt och tydligt.

61 UTMANINGAR Ständigt behov av andras uppmärksamhet Störande uppjagat beteende Likgiltighet, brist på motivation, dålig självkänsla Arrogans, anse sig stå över alla regler Tysta elever som vågar inte komma fram Nedvärdering, verbala och fysiska aggressioner, mobbning Konflikter, bråk, motstånd, ilska, raseriutbrott Allmänt kaos Konstant missnöje, krav Egen frustration, maktlöshet och stress

62 ATT VÄRDESÄTTA MÄNNISKAN OCH GEMENSKAPEN FÖRUTSÄTTER ATT VI: RESPEKTERAR ANDRAS OCH EGNA SÄTT ATT KÄNNA. SKAPAR VANA ATT BEKRÄFTA MEDVETENHET OM MÄNSKLIGA RIKEDOMAR MELLAN OSS. SKAPAR JÄMLIKHET OCH SAMHÖRIGHET GENOM DIREKT DEMOKRATI.

63

64 EN REFLEKTION ÖVER DET ANDLIGA, KÄNSLOMÄSSIGA, INTELLEKTUELLA, SOCIALA OCH FYSISKA God/ond gärning uppstår från gott/ont sätt att tänka, känna och handla andligt (handla i det metafysiska). Reflektera över din tanke, känn din känsla. Öppnar din känsla kanalen för goda eller onda energier? Vilken är din metafysiska inställning? Ditt val uttrycks i ditt sociala beteende samt i din fysiologiska aktivitet. Aristoteles: alltets ursprung är metafysisk energi från den “första motorn”, som är ren handling. Ren handling är gränslöst intensiv handling i godhet, skönhet och sanning dvs. i kärlek. Jahve/Gud/Allah... är ren kärlek. Människan är skapad till avbild av ren handling. Du är dig själv när du handlar kärleksfullt. EN REFLEKTION ÖVER DET ANDLIGA, KÄNSLOMÄSSIGA, INTELLEKTUELLA, SOCIALA OCH FYSISKA God/ond gärning uppstår från gott/ont sätt att tänka, känna och handla andligt (handla i det metafysiska). Reflektera över din tanke, känn din känsla. Öppnar din känsla kanalen för goda eller onda energier? Vilken är din metafysiska inställning? Ditt val uttrycks i ditt sociala beteende samt i din fysiologiska aktivitet. Aristoteles: alltets ursprung är metafysisk energi från den “första motorn”, som är ren handling. Ren handling är gränslöst intensiv handling i godhet, skönhet och sanning dvs. i kärlek. Jahve/Gud/Allah... är ren kärlek. Människan är skapad till avbild av ren handling. Du är dig själv när du handlar kärleksfullt.

65 CONSCIENTIA institutet conscientia.se, Stockholm, Helsingfors, São Paulo CONSCIENTIA institutet conscientia.se, Stockholm, Helsingfors, São Paulo


Ladda ner ppt "ARBETSRO I KLASSEN - respekt och samarbete Metoden är utvecklad av skolarbetare."

Liknande presentationer


Google-annonser