FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, VT 2016. FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.

En presentation över ämnet: "FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, VT 2016. FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige."— Presentationens avskrift:

1 FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, VT 2016

2 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se

3 Innehållet i FASS www.fass.se ”Fakta för förskrivare”

4 ATC - koden Alla läkemedel har en ATC-kod. ATC-kod(Anatomical Therapeutic Chemical classification). Läkemedlen delas in i olika grupper baserat på vilket organsystem de påverkar och deras kemiska, farmakologiska och terapeutiska egenskaper.

5 ATC - koden 14 anatomiska huvudgrupper: –A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning –B Blod och blodbildande organ –C Hjärta och kretslopp –D Hud –G Urin-och könsorgan samt könshormoner

6 ATC- koden –H Hormoner, exkl könshormoner –J Infektionssjukdomar –L Tumörer och rubbningar i immunsystemet –M Rörelseapparaten –N Nervsystemet

7 ATC - koden –P Antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel –R Andningsorganen –S Ögon och öron –V Varia

8 ATC - koden Läkemedlen klassificeras i fem olika nivåer: –1 Anatomisk huvudgrupp –2 Farmakologisk/terapeutisk huvudgrupp –3 Farmakologisk/terapeutisk undergrupp –4 Kemisk/farmakologisk/terapeutisk undergrupp –5 Undergrupp för kemisk substans

9 ATC - koden Ex. Morfin N Nervsystemet N02 Analgetika N02A Opioder N02A A Naturliga opiumalkaloider, opiater N02A A01 Morfin

10 ATC-kod Huvudsaklig terapeutisk användning av den viktigaste aktiva substansen är basen för klassificeringen. En ATC-kod för liknande beståndsdelar, styrka och läkemedelsform eftersträvas.

11 Användning av ATC-kod Finna synonyma substanser och läkemedel. Avsnitt om överdosering. I EU. I WHO:s internationella rapportering av biverkningar och läkemedelsanvändning. Läkemedelsstatistik, över t ex förbrukning.

12 Läkemedelsbeskrivning Indikationer Kontraindikationer Dosering Varningar och försiktighet Interaktioner Amning

13 Läkemedelsbeskrivning Trafik Biverkningar Överdosering Farmakodynamik Farmakokinetik Prekliniska uppgifter Innehåll

14 Läkemedelsbeskrivning Blandbarhet Hantering, hållbarhet och förvaring Egenskaper hos läkemedelsformen Förpackningar, priser och förmån

15 Författningar - Läkemedelshantering - Delegering

16 Författningar Läkemedelshantering Läkemedelslag SFS 1992:859 Senaste versionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1 (inkl SOSFS 2012:9 = ändringsförfattning)

17 Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd(SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifterna tillämpas gällande läkemedelshantering inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslag och tandvårdslag

18 Med läkemedelshantering menas: - ordination - iordningställande - administrering - rekvisition - förvaring av läkemedel

19 Ordination av läkemedel Behörighet Skriftlig ordination Muntlig ordination eller per telefon. Ordinationshandling

20 Generella ordinationer Får endast ske av läkare I generella direktiv ska anges indikationer och kontraindikationer, dosering och antal gånger som läkemedlet får ges innan läkare ska kontaktas Behovsbedömning av sjuksköterska Restriktivitet Anvisningar i lokal instruktionen för läkemedelshantering

21 Iordningställande och administrering av läkemedel Sjuksköterska Läkare Tandläkare Receptarie Apotekare

22 Ansvar för administrering av läkemedel Sjuksköterska, läkare och tandläkare som iordningställt läkemedlet har själv ansvar för administreringen av läkemedlet.

23 Vad gäller för studenter? Iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal (Sjuksköterska,Läkare,Tandläkare,Receptarie, Apotekare)

24 Läkemedel Rekvistion Kontroll särskild tillförsel av narkotiska preparat till läkemedelsförråd samt förbrukning av dessa läkemedel dokumenteras i förbrukningsjournal Förvaring

25 KONTROLLERA ALLTID, att de läkemedel du iordningställer till patienten överensstämmer med ordinationen. Läkemedelsnamn Beredning Styrka Dos Administreringssätt Patientidentitet Läkarens signatur

26 Gör dessa kontroller: –1 När du gör uttag ur läkemedelsförrådet och iordningställer dosen till patienten. –2 När du iordningställt dosen. –3 När du överlämnar/administrerar läkemedlet till patienten.

27 Läkemedelsgenomgångar Enkel läkemedelsgenomgång Fördjupad läkemedelsgenomgång Läkemedelsberättelse Överföring av information vid utskrivning Uppföljning Information till närstående

28 Enkel läkemedelsgenomgång Ska erbjudas patienter >75 år som har minst fem olika läkemedel i smb med läkarbesök el inskrivning sluten vård, hemsjukvård el särskilt boende Läkare ansvarar för läkemedelsgenomgång Bedömning om läkemedelsbehandlingen är säker och relevant. Patienten ska ges en individuellt anpassad information

29 Fördjupad läkemedelsgenomgång Ska erbjudas patienter som har kvarstående läkemedelsrelaterade problem Varje läkemedel bedöms avseende indikation, effekt, påverkan på patientens fysiologiska funktioner, biverkningar, nyttan med läkemedlet i förhållande till övriga läkemedel Bedömning om läkemedelsbehandlingen är säker och relevant Patienten ska ges en individuellt anpassad information

30 Läkemedelsberättelse, information vid utskrivning samt uppföljning Vid utskrivning Dokumenteras i patientjournalen Uppgifter om förändrade ordinationer, övriga åtgärder gällande läkemedelsbehandling samt orsaker till åtgärderna

31 Mål med läkemedelsbehandling när uppföljning ska ske och vem ska ansvara för uppföljningen Patienten ska vid utskrivningen få läkemedelsberättelse och uppdaterad läkemedelslista samt övrig info. Om ej hinder gällande sekretess ska info lämnas till närstående om information ej kan ges till patienten av olika skäl. Bedömning om läkemedelsbehandlingen är säker och relevant. Patienten ska ges en individuellt anpassad information

32 Författningar - Delegering SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SOSFS 1997:14 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt tandvård

33 SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag 6 kap 3 § ”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften.”

34 SOSFS 1997:14 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt tandvård

35 ”Med delegering avses i denna författning att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en person som saknar formell kompetens………. ……Uppgiftsmottagaren skall vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften.”

36 Förutsättningar för delegering Arbetsuppgiften ska vara klart definierad Beslut om delegering är personligt Formell och reell kompetens (den som delegerar) Reell kompetens (mottagaren)

37 Delegeringsbeslutet ska dokumenteras Vilken arbetsuppgift som delegeras Vem som delegerat Till vem har uppgiften delegerats Tiden för delegeringsbeslutets giltighet Datum då beslutet fattades Undertecknas av den som delegerar och mottagaren

38 Delegeringsbeslut Giltighet max ett år Omprövning Uppföljning Upphörande av delegeringsbeslut Ansvar

39 Avslutning TACK FÖR MIG! Karin Ängeby Karin.Angeby@med.lu.se