ÖREBRO. Ny forskning: information om ny artikel i vetenskaplig tidskrift som bygger på data från STADS studie (den som tidigare visat att ÖPP inte hade.

En presentation över ämnet: "ÖREBRO. Ny forskning: information om ny artikel i vetenskaplig tidskrift som bygger på data från STADS studie (den som tidigare visat att ÖPP inte hade."— Presentationens avskrift:

1 ÖREBRO

2 Ny forskning: information om ny artikel i vetenskaplig tidskrift som bygger på data från STADS studie (den som tidigare visat att ÖPP inte hade förväntad effekt). Denna artikel kastar ett nytt och annorlunda ljus på STADS oberoende utvärdering. Resultaten innebär stöd för EFFEKT men även viktiga slutsatser angående implementering av programmet. Nya rön om hur man effektivast bör förhålla sig till föräldrar som känner till att deras barn har debuterat med alkohol. Dessa nya rön har direkta konsekvenser för hur man inom ramen för EFFEKT ska kommunicera ut programmet. Information om ett försök att snabbutbilda lärare i att på ett effektivt sätt initiera diskussion om gemensamma överenskommelser. Information om relaterade projekt: ”Tobaks EFFEKT” som utvecklas inom ramen för Socialdepartemenets s.k. trestadssatsning. Nya brev till föräldrar (sammanfattande information från föräldramötet). Förutom ovanstående punkter kommer det finnas tid för diskussion, reflektion och erfarenhetsutbyte.

3

4 Bodin & Strandberg

5 Föräldrarna blev mera restriktiva (F) Bjöd i mindre utsträckning (U) Berusningsdrickande (-) Samband mellan föräldrars förhållningssätt och ungdomars drickande: …”I år 9 sågs en minskad benägenhet till berusningsdrickande hos ungdomar vars föräldrar vidmakthöll sin restriktiva attityd från år 7 till 9” …

6 Föräldrar mera medvetna- det finns ingen ”ren” kontrollgrupp. Metodologiska skillnader i effektutvärderingen

7 Kontinuerligt v.s. kategoriskt utfallsmått, begränsar variationen. Logistisk regression vs. variansanalys Frequent drunkenness, ≥ 2 ggr; ≤ 1g. 01 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

8 Syfte ÖPP: minska berusningsdrickande. Problem med implementering: endast 20% av skolorna gavs samtliga presentationer.

9 En direkt reaktion på Bodin & Strandbergs (2011) artikel Does the Örebro Prevention Programme Prevent Youth Drinking? Kritiserar Bodin & Strandbergs (2011) studie: poor fidelity reduced variance in the outcomes not testing mediating mechanisms

10 InterventionReducerat drickande Föräldrar vidmakthåller restriktiv attityd

11 Intervention Någonsin varit berusad life-time drunkenness χ 2 (2) = 1.855, P = 0.39 (est. = − 0.37, P = 0.034)

12 InterventionBerusad senaste månaden drunkenness in past month χ 2 (2) = 0.824, P = 0.66 (est. = − 0.35, P = 0.054)

13 Med STAD-data som analyseras med kontinuerliga (oförvanskade) mått på alkoholdrickande framkommer följande effekter: life-time drunkenness (est. = − 0.37, P = 0.034) χ 2 (2) = 1.855, P = 0.39 drunkenness in past month (est. = − 0.35, P = 0.054) χ 2 (2) = 0.824, P = 0.66 frequency of drinking (ns) amount of drinking (ns) Ungdomar i interventionsgruppen ökade sitt drickande över tid signifikant mindre än vad kontrollgruppen gjorde. STADS oberoende effektutvärdering visar att programmet har signifikanta programmeffekter på berusningsdrickande. Dessa effekter doldes p.g.a. Bodin & Strandbergs dicotomisering.

14 För att testa ÖPPs teoretiska relevans på STAD-data genomfördes en medieringsanalys (M-plus). Först testades om programet har en effekt på föräldrars attityder till ungdomsdrickande ((vilket de har (est. = 0.19, P < 0.001)). Sedan testades om programmet via sin effekt på föräldrars attityder påverkar om man någon gång har varit berusad, berusning den senaste månaden, samt hur mycket och ofta man dricker alkohol. Samtliga fyra utfallsmått är signifikanta( (est. = − 0.057, P = 0.016); (est. = − 0.072, P = 0.017); (est. = − 0.05, P = 0.003); (est. = − 0.06, P = 0.006)

15 InterventionNågonsin varit berusad Föräldrar vidmakthåller restriktiv attityd (est. = 0.19, P < 0.001) (est. = − 0.057, P = 0.016),

16 InterventionBerusad senaste månaden Föräldrar vidmakthåller restriktiv attityd (est. = 0.19, P < 0.001) (est. = − 0.072, P = 0.017),

17 Intervention Hur ofta man dricker Föräldrar vidmakthåller restriktiv attityd (est. = 0.19, P < 0.001) (est. = − 0.05, P = 0.003)

18 Intervention Alkoholkonsumtion (mängd) Föräldrar vidmakthåller restriktiv attityd (est. = 0.19, P < 0.001) (est. = − 0.06, P = 0.006)

19 När programmet implementerats så att det påverkar föräldrarnas attityder så påverkar det samtliga aspekter av ungdomsdrickande. Denna studie kommer till en annorlunda slutsats om effektiviteten för ÖPP. Programmet påverkar berusningsdrickande, vilket är syftet med programmet. Programeffekterna förklaras av att föräldrarna i interventionsgruppen vidmakthåller sin syn på ungdomsdrickande, till skillnad från föräldrarna i kontrollgruppen som blir mera tillåtande. Detta ger dessutom ytterligare stöd för teorin som ÖPP (och EFFEKT) baseras på. Effekterna från STAD-data var svagare än den ursprungliga utvärderingen, det beror sannorlikt på att kontroll- gruppen påverkats av t.ex. mediakampanjer som lyft fram liknande budskap som ÖPP.

20 Program integrity. Genomför EFFEKT enligt programmet: ett möte per termin av en utbildad presentatör. Då kan vi förvänta oss att programmet leder till att färre föräldrar över tid blir mera tillåtande till ungdomsdrickande. Föräldrars attityd hänger ihop med barnens drickande.

21 Konsekvenser för EFFEKT

22 Resultat från longitudinella studier tyder på att föräldrar vanligen resignerar och ser mellan fingrarna, -leder till niskat föräldraengagemang. Glatz (2011) Huh, Tristan, Wade & Stice (2006) Huver, Engels, Vermulst & de Vries (2007) Kerr, Stattin & Pakalniskiene (2008)

23 t.ex. Baumrind (1989; 1991) Collins, Maccoby Steinberg, Hetherington & Bornstein, (2000) Crouter & Head (2002 ) Dishion & McMahon (1998) Gray & Steinberg (1999) Kerr & Stattin (2000) Loeber, Farrington, Stouthamer-Loeber, & van Kammen (1998) Stattin & Kerr (2000)

24 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Never > 10 times Restrictive Permissive Parents attitude Drunkenness in the latest year %

25

26 % ålder 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 13141516 Förälder sett barnet berusat Föräldrars oro

27 Föräldrar har vanligen en restriktiv syn på ungdomsdrickande. Vad händer med denna attityd då man blivit varse att ens barn

28 Vi följer majoriteten av föräldrar som har en restriktiv syn på hur de anser att deras 13-åringar bör förhålla sig till alkohol.

29 Sett sin 15- åring berusad % ”naturligt att mitt barn är nyfiken på alkohol, litar på att de dricker på ett ansvarsfullt sätt” p < 0.001 T2 nej ja 25 7 0 10 20 30

30 Lenient Restrictive

31

32 Även om det är en relativt liten grupp andel föräldrar som ertappat sitt barn med att dricka så står de för en stor del av ökningen i drickande. Denna grupp kan nås i vårt universella program. Vi bör således ha detta i beaktande i kommande revideringar av EFFEKT.

33 Behavioral Attitude Subjective Norms Percieved Behavioral Control IntentionBehaviour Explicit attitudes and clear beh. expectations Given concrete examples of what to do What are other parents’ thinking: Consensus agreements Make parents’ realize that it is an important issue

34

35 Insatser riktade till alla (snarare än till riskgrupper / individer). Syftar till att främja en god utveckling snarare än att man behandlar ett problem. Ej utpekande, har ofta en terapeutisk effekt på andra områden än det fokuserade.

36 Insatserna riktade till föräldrar genomförs som strukturerade presentationer på föräldramöten varje termin. Föräldrar till barn i 10-12 åå (åk 4-6). Föräldrapresentationerna syftar till: att göra föräldrar medvetna om ungdomsrökning till en prioriterad fråga att få föräldrar att känna att de som föräldrar fortfarande utövar ett stort inflytande över sina barns attityder och beteende. ge föräldrar konkreta råd om hur de kan göra för att påverka sina barn, hur de kan initiera konstruktiva dialoger om rökning, t.ex. gemensamma överenskommelser.

37 Den andra metoden innebär direkta insatser till ungdomarna i skolan. Eftersom insatser som bygger på sociala normer, och förstärkning hr visats ha kraftfulla förebyggande effekter så kommer denna insats bygga vidare på denna typ av insatser. Denna insats kommer till stor del hämta inspiration från internationellt renommerade och effektiva preventionsprogram. Själva utformandet av övningar ska utarbetas i samråd med pedagoger

38 Ordinarie personal på skolorna, t.ex. elevhälsopersonal och/eller pedagoger. Målsättning: skolorna ska äga kunskaper och färdigheter att arbeta hälsofrämjande.

39 Utveckla en metod som ska reducera cannabisanvändning genom tidiga insatser mot tobaksbruk. Metoden skall bygga på evidensbaserade principer och rikta sig till elever och föräldrar.

40 Evidens Erfarenhet Brukarens erfarenhet och önskemål Evidensbaserad praktik Sackett, D. L., et al,. (1996). Evidence-based medicine: What it is and what it isn't. British Medical Journal, 312, 13, 71-72. Bästa tillgängliga kunskap utifrån reliabla studier och diskussioner med sakkunniga Skolpersonals syn på vad som fungerar och inte fungerar att genomföra i skolan. Föräldrars (och ev. elevers) gensvar, uppfattning om budskap, angelägenhet och upplägg. Effektivitet, i att minska tobaks- och cannabisanvändande på ett sätt som passar skola och föräldrar

41 Insatsernas utformning skall utvecklas i samråd med pedagoger. Det innebär att vi söker engagerade medarbetare som vill fördjupa sig i frågan. De kommer tillsammans med forskare vara med att utforma programmet till ett material som är effektivt och användbart – evidensbasserat.

42 Randomiserad kontrollstudie med för och eftertest samt uppföljning efter 3 år. Respondenter: ungdomar och föräldrar.

43 20 klasser följs (på individnivå) under 3 år (datainsamling + intervention). Interventionsskolor. 20 klasser följs (på individnivå) under 3 år (enbart datainsamlingar). Kontrollskolor. Datainsamlingar: enkäter till elever, föräldrar och föräldrapresentatörer (förmodligen via internet).

44 Skall genomföra ett ordinarie föräldramöte varje termin. En halvtimme av föräldramötestiden ägnas åt tobaksförebyggande insatser. Dessa fokuserar på ungas tobaksbruk. Levereras av specialutbildade presentatörer. Eventuellt, insatser till elever: x antal timmar per termin, levereras av specialutbildade pedagoger på skolorna inom ramen för ordinarie verksamhet.

45 Här görs inga insatser av oss. Endast datainsamlingar som inte förknippas med interventionsstudien.

46 Personal fortbildas i att hålla bra engagerande föräldramöten i allmänhet men även i tobak/cannabisförebyggande arbete. Omfattning, grundutbildning 2 (1+1) arbetsdagar samt uppföljning och handledning kontinuerligt. Fler och mera engagerade föräldrar på skolans föräldramöten. Stärker lärares relation till föräldrar (och vice versa) Måluppfyllelse i skolan ökar. Elevers bruk av tobak (och annat normbrytande beteende) reduceras.

47 Kursivt: bör avsändaren justera efter verkliga omständigheter Du är viktig! Ditt barn har nu gått x veckor i högstadiet och det är ofta just i denna ålder som barn kommer i kontakt med alkohol. Från skolan tycker vi att det är viktigt att hjälpa er föräldrar i den här situationen och därför kommer föräldraskapsprogrammet Effekt presenteras en gång per termin under hela högstadiet. Det första tillfället var på föräldramötet igår. Tyvärr hade inte alla möjlighet att vara med, varför jag här skickar ut en sammanfattning, som också fungerar som en liten påminnelse till er som var där. Dessutom finns här de gemensamma ”regler” ni föräldrar kom överens om. Risker med ungdomsdrickande Varför är det då så viktigt att sträva efter en så sen alkoholdebut som möjligt? Att börja dricka tidigt ökar risken att utveckla alkoholproblem och beroende, men det medför även andra risker: De riskerar att drabbas av olika akuta skador och problem som bråk, slagsmål och våld. De riskerar att drabbas av oskyddade samlag och oönskade sexuella situationer Skolarbetet kan påverkas negativt Du påverkar ditt barns drickande mer än du tror Effekt bygger på svensk och internationell forskning och de fakta de presenterar är ofta överraskande och fungerar som en väckarklocka för många. Men även om de visar på en del oroande och jobbiga fakta så har de ett mycket positivt huvudbudskap: nämligen att du som förälder påverkar ditt barns drickande mer än du tror. De viktigaste råden Hur ska du som förälder göra? Här är de viktigaste råden från Effekt: Var tydlig! Din inställning till ditt barns drickande har stor betydelse. Barn med föräldrar som har tydliga förväntningar på att de inte ska dricka, dricker mindre. Det visar all forskning. Och vad de än säger så uppskattar barn tydliga besked. Bjud inte ditt barn på alkohol! Låt dem inte ens smaka från ditt glas. Många tänker att de kan avdramatisera alkohol genom att bjuda sina barn på alkohol. Den här teorin är fel, visar Effekt. Barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer än andra barn. Prata med ditt barn om alkohol! Det kan vara knepigt och känsligt men du kan exempelvis fråga hur ditt barn gör om han eller hon blir bjuden, eller fråga om ditt barn vet varför det är åldersgräns för att få köpa alkohol. Förklara med värme att det inte är OK att dricka innan man fyllt 18 år. Gemensamma regler och förhållningssätt Alla har ni väl fått höra att ”alla andra får ju”. Det kan vara ett jätteskönt stöd att höra vad andra föräldrar har för tankar och att ha en del gemensamma regler för att kunna svara att ”nej, jag vet att alla andra inte får.” På föräldramötet kom ni överens om följande gemensamma förhållningssätt: Effekt fyller på med information och argument nästa termin också men håll gärna diskussionen vid liv och prata med varandra. Lycka till! Har du frågor eller vill ha mer information, gå gärna till www.effekt.orgwww.effekt.org

48 Kursivt: bör avsändaren justera efter verkliga omständigheter Det är aldrig för sent att prata med sitt barn om alkohol På föräldramötet igår gick vi igenom föräldraskapsprogrammet Effekts fjärde presentation. Era barn har nu gått halva tiden i högstadiet. Några av dem har kanske redan testat alkohol och dricker med jämna mellanrum. Då kan det vara skönt att få höra att ett tydligt agerande från dig som förälder ger starka positiva effekter även bland ungdomar med redan etablerade alkoholvanor. Det är med andra ord aldrig för sent. Kom ihåg att du påverkar ditt barns drickande mer än du tror. Effekts forskning visar att föräldrars förhållningssätt – din inställning och dina förväntningar på ditt barns drickande – har stor betydelse. 21 av 30 elever i 15-årsåldern med tillåtande föräldrar uppger att de har varit berusade minst fyra gånger senaste terminen; med restriktiva föräldrar är motsvarande siffra 6 av 30. Det finns med andra ord alla anledning att ha en restriktiv inställning ända tills barnen fyller 18 år. De viktigaste råden Hur ska du som förälder då agera? Här är de viktigaste råden från Effekt: Var tydlig! Din inställning och dina förväntningar på ditt barns drickande har stor betydelse. Barn med restriktiva föräldrar dricker mindre, visar all forskning. Och vad de än säger så uppskattar barn tydliga besked. Bjud inte ditt barn på alkohol! Låt dem inte ens smaka från ditt glas. Många tänker att de kan avdramatisera alkohol genom att bjuda sina barn på alkohol. Den här teorin är fel, visar Effekt. Barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer än andra barn. Prata med ditt barn om alkohol! Det kan vara knepigt och känsligt men du kan exempelvis fråga hur ditt barn gör om han eller hon blir bjuden, eller fråga om ditt barn vet varför det är åldersgräns för att få köpa alkohol. Förklara med värme att det inte är OK att dricka innan man fyllt 18 år. Gemensamma regler och förhållningssätt På föräldramötet kom ni överens om följande gemensamma förhållningssätt: // Effekt fyller på med information och argument nästa termin också men håll gärna diskussionen vid liv och prata med varandra. Lycka till! Har du frågor eller vill ha mer information, gå gärna till www.effekt.orgwww.effekt.org