Trauma och Kultur Tillit Relation. Leg Psykolog Behandlingschef Humana Individ och Familj Doktorand Linköpings Universitet Annicka Lang 2.

En presentation över ämnet: "Trauma och Kultur Tillit Relation. Leg Psykolog Behandlingschef Humana Individ och Familj Doktorand Linköpings Universitet Annicka Lang 2."— Presentationens avskrift:

1 Trauma och Kultur Tillit Relation

2 Leg Psykolog Behandlingschef Humana Individ och Familj Doktorand Linköpings Universitet Annicka Lang 2

3 3

4 4 Varför?

5 5

6 6

7 7

8 Kemi – limbiska systemet 8

9 fosterstadiet myelinisering Neurala nätverk: Från Myrgångar till Motorvägar Neurons which fire together, wire together

10 10 Hjärnan har utvecklingsfönster Synapsbortfall Inte bara biologi Inte bara miljö Gener? Orbitofrontala loben Exekutiva funktioner Mognar sist 12-18 månader relationsfokus Anknytning

11 11 Minnet är associativt

12 12 Vad behöver hjärnan för att utvecklas optimalt?

13 13 Utvecklingspsykologi Anknytningsteori John Bowlby Psykodynamis ka teorier (faser) Objektrelationsteori Winnicott  Psykosocial teori Ericson Utvecklingsekologi Bronfenbrenner Garbarino biologiskt tvingad relation Socialpsykologi Symbolisk interaktionism Mead KASAM Antonovsky Barnets hela miljö Inlärningsteori Kognitiv Teori

14 Gemensamt 14 Tidigt gott omhändertagande Salutogena Faktorer: Bra ekonomi Bra utbildning Bra utseende Alla!

15 Kris och trauma 15

16 ”från det ögonblick då ingenting är sig likt igen” Patricia Tudor Sandhal Kris: 16

17 Chock 17 Spring Slåss Svimma Kroppen mobiliserar… … Hjärnan?

18 Normalt krisförlopp 18 Reaktion Bearbetning Nyorientering Förloppet avstannar… (Estonia) Acceptans – inte samma som förlåta PTSD Håll Om Häll i Håll ut Håll Tyst

19 19 Psykiskt trauma

20 20 Trauma typ Typ I Enstaka händelse – grotesk olyckshändelse –svår bilolycka –våld i en i övrigt trygg situation Typ II Kumulativa trauman/organiserat våld Krig, tortyr Flertaliga sexuella övergrepp, barnmisshandel, våld i hemmet Hjärnan?

21 21 Symptom vid trauma Lättirriterad Omotiverat arg Överkänslig ångest orooro Koncentration ssvårigheter återupplevande motorik minnet ledsen sömn mat ”Flyktig”

22 22 Om krisreaktionerna inte klingar av… Huvudsymptom: Undvikande Återupplevande Överspändhet Koncentrationssvårigheter, Lättirriterad, Minnesproblematik, Minskad nyfikenhet, Ledsen PTSD

23 23 Symptom vid Komplex trauma ● Elände multipliceras- hela tiden ● Hippocampus minns det som den utsätts för ● Alltid lättväckt – alltid svårsläckt! ● Automatiska tankar av misstro, rädsla och skyddslöshet ● ”kan inte kräva att nödropet skall klinga vackert”

24 24 Differensdiagnoser ADHD Emotionell Instabil Personlighets störning Utvecklingsstörning Depression Andra neuropsykiatriska diagnoser Antisocial personlighetsstörning Anknytnings störning? Hur vet man vad som är vad? Varför är det viktigt?

25 Trauma skapar vaga konturer – vem är du?

26 ● Lagändring 1 juli 2006: Ansvaret för boendet överförs till kommunerna. Migrationsverket anmäler till socialtjänsten i kommunen när ett ensamkommande barn anländer. ● Socialtjänsten har sedan ansvar för att utreda och fatta beslut om vad som är bäst för barnet, till exempel var barnet ska bo, om det ska bo hos någon släkting eller om barnet behöver särskild vård Ny lag om boende 2006 26

27 2016-09-21 27 Migration och familjestruktur (Riyadh Al-Baldawi) ● Migration är en komplicerad och i vissa fall långvarig process som medför många förändringar både i det sociala, psykiska och det fysiska tillståndet hos individen och familjen.

28 I hemlandsfasen är de viktiga faktorerna: ● socioekonomisk bakgrund ● utbildningsbakgrund ● skälet att flytta från hemlandet ● tolerans och acceptans gentemot nya värderingar Faser i migrationen - hemlandsfasen 28

29 ● Händelser under flykten ● Lättnad för den vuxne – sorg för barnet ● Förlust av social status ● Flyktfasen medför belastningar utan skyddssystem. Familjemedlemmarna konsoliderar därför sina relationer visavi varandra Flyktfasen 29

30 ● Omgivningens attityd gentemot invandringen ● Försörjnings- och arbetsmöjligheter ● Uppfyllande av förväntningar ● Bostadsområde och typ av grannar och vänner ● Vistelselängd ● Nivå och karaktär på mottagande Mottagandelandsfasen 30

31 31

32 Skildra världar/Förutsättningar Individualism ● Individsamhället ● Individens intresse före gruppens ● Minsta enheten i samhället är individen ● Individen avgör själv vilken norm som passar in på denne ● Normbrytning drabbar i första hand individen själv ● Skuld kollektivism ● Kollektivsamhället ● Gruppens intresse före individens ● Minsta enheten i samhället är familjen och inte individen ● Normers sätts utefter kollektivets behov ● Normbrytning drabbar hela gruppen ● Skam

33 Syn på myndigheten ● Människorna vänder sig inte till myndigheterna för att få hjälp med sina problem utan vänder sig till den stora familjen eller med hjälp av sin omgivning 33

34 Varför flyr man? ● Migrationen börjar i tanken och slutar inte förrän man är rotad på den nya platsen ● Orsakerna är alltid individuella

35 35 Hur gör man? Hänsyn Frågor

36 Lågaffektivt bemötande 36

37 ● ALLT om sociokulturell bakgrund ● Hur barn fungerar i kris ● Hur trauma påverkar hjärnan ● Hur man uttrycker känslor ● Hur man löser konflikter ● Mina egna förväntningar/fördomar Vad behöver man veta? 37

38 ● They who not remember the past are condemned to repeat it George Santayana ● Individperspektivet i varje fråga! Historia 38 Fysisk miljö Person Psykisk miljö Utbildning

39 ● Vad väcker känslan av övergivenhet? ● Att kunna handskas med sorg och förlust ● Vad gör känslan av maktlöshet med personalgruppen 39

40 ● Genomgång av den gamla världen ● Genomgång av den nya världen ● Vad lägger jag bort? Vad tar jag emot? Skildrar världar 40

41 ● Den vardagliga tillvaron och fasta rutiner är det viktigaste just nu. ● Skolan är för våra asylsökande barn en vardaglig och ”normal” plats. Det är barnets egen arena, som när den är anpassad till barnets förutsättningar och behov kan vara en läkande kraft i sig Vardagens lov 41

42 42 Psykoedukation: Jag behöver inte prata med någon - Jag är inte galen

43 43 Hur gör man? Noggrann anamnes Undvik kroppskontakt Dela upp tiden Struktur Minnesstöd Stimulianpassade stationer Enkelhet

44 ● Sömnstörningar eller insomningsproblem – musik eller avslappningsträning. ● Vaknar av mardrömmar – fasta rutiner. Gå igenom drömmen i detalj (syn,hörsel, lukt, smak) under dagtid med personal som ungdomen är trygg med. ● Ilska och aggression – sätt ord på reaktionerna. Hjälp till med att få kontroll/ inte låta beteendet gå över styr och sätt ord på känslorna. ● Går in i vuxenroller – markera att de vuxna tar ansvar, uppmuntra kamratkontakter. Hur gör man? 44

45 45 Hur gör man? Bulle Sött te Fjärilskramar Sömntekniker Psykolog Information Aktivitet

46 46 Bulle Sött te Fjärilskramar Sömntekniker Psykolog Information Aktivitet