Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SOCIAL KONTROLL Diskriminering Likabehandling Marginalisering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SOCIAL KONTROLL Diskriminering Likabehandling Marginalisering."— Presentationens avskrift:

1 SOCIAL KONTROLL Diskriminering Likabehandling Marginalisering

2 Varför följer människan samhällets lagar och normer? Varför är det inte fler som stjäl, knarkar, vandaliserar och låter bli att plocka upp hundens bajs?

3 SOCIAL KONTROLL osynlig och synlig kontroll som samhället har över samhällsmedborgarna. Vi hjälps alla åt att kontrollera varandra för att upprätthålla ett fungerande samhälle och undvika kaos. Social kontroll inte bara att vi kontrolleras av normer utan även om hur människor hålls samman. Social kontroll betonar den sociala sammanhållningen och hur normer håller oss samman och gemensamt skapar samhället. Om vi tänker oss att allt socialt liv består av händelser, eller processer, så skulle vi kunna definiera social kontroll: de processer som gör att en individ handlar enligt överenskomna normer.

4 SOCIAL KONTROLL – INTERN OCH EXTERN Skiljer mellan två typer av social kontroll:  Intern social kontroll: en kontroll som utövas av oss själva på oss själva. Det är de normer och värden vi tillägnat oss och gjort till våra egna efter år av socialisation. Det är vår inre röst.  Extern social kontroll: kontroll som utövas på oss av omgivningen. Det kan ske genom olika typer av belönings och bestraffningssystem. Bryter man mot en lag blir man straffad. Bryter man mot en norm möts vi av ogillande. Följer vi samhällets lagar och normer möts vi av positiv bekräftelse och acceptans.

5 SOCIAL KONTROLL – INFORMELL SOCIAL KONTROLL Den informella sociala kontrollen – baseras på omgivningens normer och värderingar och sker i det direkta samspelet med andra människor. Kontrollen upprätthålls genom olika sociala sanktioner. Tex bli retad eller utesluten ur gruppen om man uppträder avvikande. Det kan också betyda att man blir utsatt för hård kritik eller hånfulla kommentarer. Tex föräldrar hindrar pojke att gå till skolan i prinsessklänning. Än vanligare att den sociala kontrollen är subtil och outtalad, ogillande blickar, viskningar, tex om man rapar på en restaurang. Den informella kontrollen kan framkalla känslor inom oss som får oss att följa normerna - känslor av ångest, känns oss dumma eller bli rädda att göra fel och för att andra är arga på oss - vill undvika dessa känslor och följer därför de informella normerna (vilka är djupt rotade i oss genom socialisation)

6 SOCIAL KONTROLL – FORMELL SOCIAL KONTROLL Formell social kontroll: uttalade regler med uttalade sanktioner, tex fängelse om vi stjäl

7 SOCIAL KONTROLL - SOCIALA KONTROLLANTER Vi är alla delaktiga i att utöva social kontroll på varandra, men det finns också ett stort antal institutioner i samhället som direkt eller indirekt kontrollerar att vi uppför oss som vi bör. Samhällsinstitutioner som utgör en viktig grund för social kontroll: familj, kyrka och skolan. Det är genom dessa som normer införlivas, det är dessa som starkt socialiserar oss och präglar vårt sätt att tänka. Det är myndigheter såsom polis, försäkringskassan, skolan, men även på en personlig nivå våra föräldrar, vänner och vi själva.

8 SOCIAL KONTROLL - SOCIALA KONTROLLANTER Familj: lär oss grundvärderingar och hur vi fungerar i samhället. Dessa normer som vi lär oss kontrollerar oss sedan. Social kontroll håller alltså familjen samman. Kyrkan: har i och med sekulariseringen tappat kraft som en normskapande instans men genom tiderna har kyrkan haft stor inverkan på samhällets normer (i andra kulturer har religion fortfarande stort inflytande) - man skulle uppföra sig enligt kyrkans normer. Exempelvis kyrkan hade stark social kontroll över sexualiteten. Idag annan typ av social kontroll och normtänkande genom media (bilder som förmedlas), RFSU (riksförbundet för sexuell upplysning) Skolan: stor del av vår socialisation. lär oss ej bara kunskap i skolan. Skolan bestämmer vilken kunskap som är av värde att lära sig (bli goda samhällsmedborgare). Skolan garanterar också att kunskapen och våra synsätt lever vidare. Det vi tycker är viktigt lär vi oss i skolan. Skolan formar vårt sätt att tänka, lär oss vad som är rätt och fel. Demokrati är exempelvis inskrivet i läroplanen för svenska skolan och skall genomsyra all undervisning, där finns andra länder och kulturer där demokrati inte anses rätt, i dessa länder finns en annan kultur, andra normer, och en annan social kontroll.

9 SOCIAL KONTROLL - SOCIALA KONTROLLANTER Arbetet: det kontrollerar att vi gör det som förväntas av oss och att vi gör ”rätt” för oss. Det får oss att gå upp på morgonen, sköta våra arbetsuppgifter. Polis och rättsväsende: yttersta kontrollen av vårt handlande, de kan beröva vår frihet. Socialtjänst: hjälper de som inte klarar sig själva, samtidigt som de utövar kontroll på avvikare tex tvångsomhänderta personer. Skattemyndigheten: har koll på vilka vi är, var vi bor och betalar den skatt vi borde. Försäkringskassan: kontrollerar att vi uppfyller vår rätt till bidrag såsom sjukpenning föräldrapenning, aktivitetsstöd och bostadsbidrag.

10 SOCIAL KONTROLL - KONTROLL I SMÅ OCH STORA SAMHÄLLEN Graden av kontroll skiljer sig inte bara mellan olika länder utan också beroende på vilken typ av samhälle man lever i. I en storstad: informella sociala kontrollen ganska låg. Man är anonym och förväntas sköta sig själv. Om grannarna i höghuset väsnas kanske man inte säger något. Vi möter människor vi kanske aldrig kommer att möta igen och som man inte har något behov av att ”kontrollera”. Mindre samhälle: såsom på glesbygd har invånarna större kontroll på varandra, både på gott och ont. Om någon avviker så får den känna av olika typer av sociala sanktioner. Rykten sprids snabbt och stämplar kan sitta i under lång tid.

11 I vissa samhällen och kulturer är den sociala kontrollen stark. Man har ett stort beroende av familj, vänner och den nära omgivningen och har därför också stenhård koll på varandra. I samhällen som präglas av individualism och anonymitet är den informella sociala kontrollen svagare.

12 SOCIAL KONTROLL – FÖRDELAR OCH NACKDELAR Fördelar  Det håller brottsligheten ner, eftersom vi så långt det går vill undvika straff och sociala sanktioner  Den gör att vi går i skolan och får kunskaper för livet  Den gör att vi går till jobbet och bidrar till vår och samhällets välfärd. Den håller samman familjen eftersom det finns normer för hur man beter sig mot varandra inom familjen  Den skapar en känsla av samhörighet och gemenskap, eftersom vi alla är delaktiga i den sociala kontrollen.

13 SOCIAL KONTROLL – FÖRDELAR OCH NACKDELAR Nackdelar  En del tycker det är fel eller obehagligt att vi ständigt utsätts för kontroll och föreskrifter om vad vi skall tycka tänka och göra.  Den tar bort en del av den ”äkta” åsiktsfriheten. Även om man egentligen tycker att tex abort borde vara olagligt eller att kvinnor skall stanna hemma med barnen, så håller man inne med sina åsikter, eftersom man vet att de skulle mötas med ogillande.  Den gör att vi ibland gör val utifrån omgivningens förväntningar istället för våra egna önskningar. Pojken väljer att börja spela fotboll istället för att dansa balett.  Den kan leda till grupptänkande och hetsjakt mot personer som avviker. Man ifrågasätter aldrig samhällets normer och värderingar utan följer blint alla skrivna och oskrivna regler för att klara sig igenom kontrollen.

14 KRIMINALITET Vad är ett avvikande beteende? - Skiljer sig mellan kulturer Lagar och normer skiljer sig åt mellan samhälle – i Sverige kriminell om man slår sin fru medan det är en rättighet någon annanstans. Synen på brottslighet förändras över tid. Lagstiftningen ändras. Idag förbjudet att aga (1979) Funktionalistisk teori – normal del i samhället

15 KRIMINALITET - VARFÖR BLIR VISSA KRIMINELLA? Ett område inom sociologi, kriminologin, har som intresse att förstå brottslighet. Social kontroll – håller samman individer – integration – en del av samhället Låg social kontroll (avsaknad av sammansvetsning och samhörighet) – låg integration Påverkar kriminaliteten i ett samhälle – låg kontroll – kriminalitet ökar Uppväxt och uppfostran (föräldrarnas delaktighet) Hur samhällsstrukturen ser ut Beteendet en produkt av samspelet mellan individen och samhälle: En kriminell handling måste sökas i individens sociala omgivning: uppväxt, umgänge, ekonomiska förutsättningar och andra sociala faktorer. Tyngdpunkten läggs alltså på den så kallade sociala kontexten, det sociala sammanhanget.

16 KRIMINALITET - TEORI AV SOCIOLOGEN ROBERT K MERTON Orsaken finns i samhället – ej individen i sig som orsakar kriminaliteten utan snarare sociala faktorer omkring individen som gör den kriminell. Människan har en strävan att ständigt ta sig uppåt, att bli framgångsrik, att bli något. MEN alla föds med olika förutsättningar och inte samma möjligheter. rika eller fattiga föräldrar, lågutbildade eller högutbildade föräldrar, fattiga eller rika områden, bra eller mindre bra skolor. strävan att ta sig uppåt skapar en press på individen – finns inga andra möjligheter än en kriminell handling - viljan att få det man vill ha är starkare än rädslan för konsekvenser av handlingen. Den kriminella handlingen kan alltså se som en biprodukt av ett orättvist samhälle där alla inte har samma förutsättningar att bestämma över sitt liv och framtid. På så sätt förklarade Merton varför kriminaliteten tycks öka när människor blir rikare och får det bättre. Följden när någon blir rikare är att någon annan blir fattigare eftersom den fattigare i förhållande till den rike har ännu mindre pengar. Merton lägger alltså in ett klassperspektiv i sin analys av hur den kriminella handlingen föds. Kritik – finns kriminalitet även i de kretsar där man har möjligheter och pengar och kan påverka sin livssituation och framtid. Dock är en annan typ av brottslighet vanligare i dessa kretsar, tex ekonomisk brottslighet, skattefusk och förskingring.

17 KRIMINALITET – BROTT OCH STRAFF Varför och till vilken nytta straffar vi brottslingar? Kriminalvård – den kriminella skall återanpassas, få vård, hjälp och stöd att åter integreras i samhället (att följa samhällets normer) Hårdare straff ingen nämnvärd effekt på brott Varför blir det återfall? Vad händer med individen i fängelse?  En motkultur (ett motstånd)  Socialisering av de andra fångarna  Stämpling (svårighet att få arbete)

18 MARGINALISERING När en individ av en eller annan orsak utestängs från samhället. Att utestängas från samhället innebär att man förlorar all makt och status. När en person marginaliseras har den inga möjligheter att på egen hand förändra sin situation. Möjligheten att förändra sin situation skiljer sig åt mellan samhällsgrupper. Att exempelvis födas med silversked i mun med föräldrar som har en viss typ av ekonomisk status har de också troligtvis en uppväxt och fostran som ger dem verktyg att påverka sina liv. Andra föds istället in i social och ekonomisk misär. Svår uppväxt, dålig stimulans, negativa attityder från omgivningen och låg utbildning gör att möjligheten att förändra sin situation krymper. Vi har helt enkelt olika stor makt.

19 MARGINALISERING Marginaliserade grupper Människor marginaliseras av olika orsaker. Ibland är det deras egna livsval som sätter dem i en svår situation, ibland har det dock att göra med vem man är och vilka förutsättningar detta innebär. Några grupper som ofta marginaliseras är:  Utslagna människor tex pga av olika slags missbruk eller psykisk sjukdom hamnar i samhällets utkant. Bidragsberoende och hemlöshet är vanligt.  Kriminella personer på flykt från rättsväsendet som har det svårt att återanpassas i samhället  Invandrare och flyktingar med låg social status som förutom svårigheter med språk och kultur också kan ha det svårt att komma in på arbetsmarknaden eller att bli delaktiga i samhället i stort.  Personer som tillhör underklassen och som genom sitt sociala arv saknar utbildning och som inte delar samhällets gemensamma normer. Dessa personer kan lätt känna sig utanför samhället och saknar makt att påverka.  Ungdomar som direkt efter in utbildning hamnar i långtidsarbetslöshet och aldrig får möjlighet att skaffa arbetslivserfarenhet. Många blir bidragsberoende och kan vara tvungna att bo kvar hos föräldrarna.

20 MARGINALISERING Följder av marginalisering Kan ha allvarliga följder för individen. När man har marginaliserats kan det dessutom vara svårt eller omöjligt att ta sig ut ur marginalen. Att uteslutas från samhället och förlora sin makt att påverka kan bland annat leda till att:  Man kan mista all attraktion på arbetsmarknaden, vilket i praktiken innebär inget jobb.  Hamna i ekonomiska svårigheter, skulder och betalningsanmärkningar och slutligen bli vräkt från sin bostad. Betalningsanmärkningar kan i sin tur innebära att man förlorar många möjligheter att förändra sin situation.  Man kan hamna i en depression eller annan psykisk ohälsa, vilket i sin tur gör det svårare att försöka påverka sitt liv. Känslan av hopplöshet kan också göra att man hamnar i missbruk.  Man kan tappa sitt sociala nätverk, förlora vänner och mötas av misstro hos omgivningen. Detta kan leda till social isolering

21 DISKRIMINERING Negativ särbehandling – om man diskrimineras får man inte samma rättigheter eller möjligheter som andra i samhället. Direkt diskriminering – uttalad och direkt – säger något kränkande eller utesluts från något pga kön, ålder, sexuell läggning – ”män ej välkomna i vår klubb”. Indirekt diskriminering – svårare att bevisa och göra något åt. Visas genom beteende och agerande. Tex att aldrig bli kallad till anställningsintervju pga av sitt namn eller motvilja att anställa personer med annan etnicitet, eller fetma. Trots bättre kvalifikationer.

22 DISKRIMINERING - GRUNDER FÖR DISKRIMINERING  Kön  Ålder  Etnicitet  Religion  Klass  Hälsa  Sexuell läggning  Funktionsnedsättning

23 DISKRIMINERING Lagen förbjuder sex former av diskriminering; direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Följder  Gå miste om duktig personal  Verksamheter utvecklas ej på bästa sätt  Känna frustration och ilska över sin situation och revolterar mot resten av befolkningen

24 LIKABEHANDLING Människor behandlas lika oberoende av bakgrund, kön, ålder, religion, sexuell läggning. Våra samhällsinstitutioner styrs av regler och riktlinjer som säger att diskriminering inte får förekomma och att alla skall behandlas lika.


Ladda ner ppt "SOCIAL KONTROLL Diskriminering Likabehandling Marginalisering."

Liknande presentationer


Google-annonser