Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering."— Presentationens avskrift:

1 Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering

2 Dagens budskap  Digitalisering – det handlar inte om ”om”, utan om hur och hur bra vi gör det  eHälsa och välfärdsteknologi- verktyg för bättre hälsa, vård och omsorg - Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för individen - Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal  Några centrala utvecklingsområden för äldreomsorgen - Digitala lösningar som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg - Trygghetstjänster, digital delaktighet m.m.

3 Välfärdssektorn behöver anställa medarbetare under perioden 2010 till nya medarbetare behövs i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.

4 Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt

5 Människors förväntningar på digitala välfärdstjänster Förväntningar

6

7 Utgångspunkter för SKL:s arbete med digitalisering  Digitalisering är en viktig nyckel för att möta utmaningar kring bl.a. välfärdens finansiering, kommande rekryteringsbehov, människors förväntningar på service.  Handlar om verksamhetsutveckling och är strategiska ledningsfrågor.  Medlemmarna har ställt tydliga krav på SKL att ta en ledande och samordnande roll i utvecklingen av e-samhället.  Behövs kraftsamling på alla nivåer och inom alla verksamheter samt koordinering, återanvändning och viss harmonisering.

8 Trygghet och service i hemmet – som stöds av digitala tjänster Mobilitet och tillgänglighet

9 Välfärdsteknologi och e-hemtjänst Exempel

10

11 Beräkningar vid införandet av e-hemtjänst Funktion – EffektÅrlig kostnadsminskning vid 300 användare (tkr) Meddelandehantering – minskad transport821 Meddelandehantering – kortare insatstider348 Meddelandehantering – minskade behov1565 Bildtelefoni – minskad transport6981 Bildtelefoni – kortare insatstider309 Bildtelefoni – minskade behov1623 Rörlig bildtelefoni – minskad transport1745 Rörlig bildtelefoni – kortare insatstider39 Rörlig bildtelefoni – minskade behov203 Kameratillsyn nattetid – minskad transport10403 (minskade Co2 utsläpp 16 ton/år) Kameratillsyn nattetid – kortare insatstider1869 Kameratillsyn nattetid – minskade behov0 SUMMA25906 (- kostnad för e-hemtjänst 5,3 Mkr)

12 Andra beräkningar på mindre studier  Mobilt larm med GPS - Minskade sökkostnader - Minskade kostnader för särskilt boende (fördröjd inflyttning) - Minskade kostnader för stöd från hemtjänst och fasta larm - Beräkningar visar att det är lönsamt för en kommun efter 3,5 månader  Att med olika insatser lyckas uppskjuta övergången från ordinärt boende med hemtjänst till särskilt boende, beräknas medföra en samhällsekonomisk vinst på mer än 1000 kr/dag per person

13 Bara drygt var tionde kommun har räknat på kostnaderna för att bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till kostnaderna för att bo i äldreboende eller särskilt boende F8) Har ni inom kommunen räknat på kostnaderna för att äldre ska kunna bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till vad det kostar att samma personer bor i ett äldreboende/särskilt boende? Politiker Tjänstemän

14 Några centrala utvecklingsområden  Ett fungerande informationsflöde mellan kommuner och landsting – vi behöver fatta ett antal strategiska beslut regionalt och nationellt t.ex. relaterat till - Informationsutbyte som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg om äldre (NPÖ/motsvarande) - Aktuell och samlad bild av äldres läkemedelsbehandling (NOD/motsvarande)

15 Forts. några utvecklingsområden  Medarbetare i vård och omsorg vittnar om att systemen är mer störande än stödjande. Hur kan vi bryta trenden? Exempelvis: - Aktiva och kunskapsbaserade beslutsstöd som stödjer personalens arbetsflöde, ger rekommendationer m.m. - Gemensamma nationella kravspecifikationer, t.ex. för BBIC, ÄBiC m.m.

16 Forts. några utvecklingsområden  Ökad användning av teknik som ger äldre och personer med funktionsnedsättning större möjligheter att klara sin vardag (öka trygghet, självständighet och delaktighet) - Hur går vi från projekt till reguljär verksamhet?  Behov av samverkan, stöd och forum för erfarenhetsutbyte kring - Upphandling, juridik, informationssäkerhet, teknologi, brukarmedverkan, ekonomi m.m.  SKL arbetar med detta som särskilt prioriterade frågor

17 Forts. utvecklingsområden  Socialstyrelsens arbete med Nationell informationsstruktur  Att klassifikationerna inom socialtjänsten kopplas ihop med NI  Fackspråk med termer och begrepp  Ger en gemensam informationsstruktur som ökar möjligheten till en evidens baserad praktik

18 Kommuner och landsting står för likartade utmaningar  En åldrande befolkning  Ökade kostnader för vård och omsorg  Ökad risk för kroniska sjukdomar och mångsjuklighet  Brist på vissa personalkategorier i vård och omsorg  Ett stort antal vårdgivare/utförare av offentligfinansierad vård och omsorg  Ökade krav på samverkan (äldre, psykiatri, barn och unga, missbruk/beroende)  M.m. För att kunna möta invånarnas behov och förväntningar och tillvarata digitaliseringens möjligheter behöver vi hitta nya sätt att arbeta gemensamt kommuner och landsting

19 Målsättning framåt  Kommuner, landsting och regioner har ett gemensamt bolag för digitala lösningar, genom att Inera blir en del av SKL Företag AB.  SKL inrymmer en funktion för gemensam beredningsprocess och portföljstyrning för kommuners, landstings och regioners gemensamma digitala lösningar.

20 TACK!


Ladda ner ppt "Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering."

Liknande presentationer


Google-annonser