Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Transportsystemets övergripande miljöeffekter och transportmedlens miljöpåverkan Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Transportsystemets övergripande miljöeffekter och transportmedlens miljöpåverkan Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan."— Presentationens avskrift:

1 Transportsystemets övergripande miljöeffekter och transportmedlens miljöpåverkan Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

2 Sveriges övergripande transportpolitiska må l Transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. (Prop. 1997/98:56). Delmål – Ett jämställt transportsystem – En god miljö – Främjandet av en positiv regional utveckling

3 Delmålet God bebyggd miljö Målbeskrivning God bebyggd miljö ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur-/kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas”. Delmål 1a God bebyggd miljö ”Senast 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, service, arbetsplatser och kultur kan åstadkommas så att bil-användning kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras”

4 Utsläpp till atmosfären och energiförbrukning Sverige har anslutit sig till FN:s klimatmål om att minska utsläppen av växthusgaser. Nationella klimatmålet (2-gradersmålet) Den globala ökningen av medeltemp ska begränsas till högst 2 grader jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för detta mål. Mål för 2020 – 10 % förnybar energi i transportsektorn – 20 % effektivare energianvändning – 40 % minskning av utsläppen av klimatgaser inom den icke handlande sektorn (bl.a. annat transporter, jordbruk, bostäder, lokaler) Mål för transportsektorn Genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

5 Det hållbarare samhället – ett geografiskt perspektiv Ska inte ses som ett samhälle som kan observeras och analyseras i isolation, utan som flera geografiskt diversifierade och samman- kopplade socioekonomiska rum och skalor. – Analysera de processer som kopplar ihop samhällen och de ekonomier och miljöer som försörjer dom.

6 Transport[systemets] positiva och negativa egenskaper POSITIVT TRANSPORTSYSTEMET NEGATIVT Underlättar och främjar förflyttningHälsa, buller av människor, varor, informationMarkanvändning Vegetation/djurliv Minskar kostnader (pengar, tid) och ökarTrängsel interaktionen: smörjmedel för det Mark/vatten socioekonomiska systemetAtmosfären Energiförbrukning Livsstil/aktivitetsmönster

7 Miljöeffekternas rumsliga och tidsmässiga lokalisering Buller Partiklar Kväveoxider CO 2 Rumsligt Tid Lokalt Regionalt Globalt Lukt Avfallshant. Ozon Surt regn Förändrad växt- lighet, produktion Kontinentalt

8 Utvecklingar inom transportsektorn Rumsliga begränsningar, d.v.s. vart aktiviteter kan lokaliseras avtar Utvecklingar inom transportsektorn: geografiska och miljömässiga konsekvenser Ökad efterfrågan på transporter Snabbare, billigare, flexiblare, punktligare, högre kapacitet Ökad och utspridd resursanvändning (markanvändning) Energikonsumtion Utsläpp Trängsel Infrastrukturslitage

9 Fördubblad hastighet = fyrfaldig ökning i areal Areal i km 5,026 1, Km avstånd

10 Energi Människor är beroende av energi för att utföra aktiviteter. ◦ Möjliggör förflyttningar. ◦ Energiinnehåll: energienhet per vikt el. volym från en viss energikälla. ◦ Desto mer energi som konsumeras, desto mer arbete utförs. Finns enorma energitillgångar. ◦ Problem: kostnadseffektiv exploatering, otillgänglig Förbränningsmotorn gjorde det möjligt att på ett effektivt sätt förflytta människor och gods. I o m globaliseringen utgör transporterna en ökad andel av den totala energi som används.

11 Energikonsumtion: olika transportmedels andel Total energianvändning inom transportsektorn – Väg: 80% – Järnväg: 6 % – Sjö (högst energieffektivitet): 7 % – Flyg (höga hastigheter = hög energiåtgång): 8 %

12 Persontransporter – 60–70 % av energikonsumtionen inom transportsektorn – Bilen dominerar – Ökade inkomster, bilinnehav och reslängd Godstransporter – Domineras av järnväg och sjöfart, de två mest energieffektiva transportslagen Sedan 1950-talet har transporternas andel av totala oljekonsumtionen ökat markant – Ca. 55 % av all olja som konsumeras per år – Transportsektorn är nästan helt beroende (95 %) av fossila bränslen (exkl. järn- vägen om elektrifierad och elen är producerad med förnyelsebara resurser) Energikonsumtion: person- och godstransporter

13 Energirelaterade problem Skiften – Kommer det finnas tillräckligt med fossila bränslen till att framföra fordonen – Kan miljön hantera fordonsutsläppen. Tillgång på fossila bränslen är begränsad Problem ur ett energiförbrukningsperspektiv Förskjutning från hög till lågeffektiva transportslag: från tåg/sjö till lastbil/flyg (gods), från tåg/buss till bil/flyg (passagerare) Effekten av bränslesnålare bilar uteblir då motorstyrka, hastighet, bilinnehav, avstånd ökar. Mycket energi för att komma upp i snabba hastigheter. Geografiska konsekvenser: Hur mycket mark måste odlas upp?

14 Transporternas energikonsumtion Infrastruktur: Bygga/underhålla infrastruktur. Fordon: energikonsumtion vid tillverkningsprocessen. Drift: Energi för att manövrera fordon (t.ex. bränsle). Underhåll: Förbrukning och kassering av delar vid underhåll. Deponering: Då fordonets livslängd tar slut. Administration av transportverksamheter. Energiproduktion: förädling, raffinering och distribution av bränsle kräver energi.

15 Energi/resursanvändning

16 Bogserbåt med pråm Bogserbåt i inlandssjöfart transporterar 1 ton gods 857 km på liter bränsle, medan 337 km på järnväg och 98 km på väg med lastbil.

17 Hur uppnås ett hållbarare transportsystem: övergripande medel  Teknik: effektivare motorer, renare bränslen, signalsystem, IKT etc.  Skatter/avgifter: väg-/bränsle-/trängselskatt, P-avgifter, utsläppsrätter etc.  Lagar/regler: miljözoner, tillgänglighetsrestriktioner, hastighetsbegränsningar  Markanvändning: ökad tillgänglighet – minskad rörlighet  Hur lika mycket/mer gods/människor kan transporteras med färre utförda fordonskilometer utan negativ inverkan på företag/individer/samhälle  Beteendeförändring (mobility management)  ’Gör ingenting scenario’: trafiken som självreglerande

18 Ingripandenivå och externalitetskostnader Externaliteter tenderar vara högst C(E) utan regleringar (kostnader externaliseras). Ingripande vid L1 för med sig kostnaden C(L1) och minskade externaliteter ΔE(L1). Här är kostnaderna ΔC(L1) mindre än externaliteterna ΔE(L1). Problem: vilken ingripandenivå L(O) ger optimal nytta för samhället C(O). Vid en viss nivå kanske marginalkostnaden inte rättfärdigar minskningarna i externaliteter.

19 Förändra break-even avståndet mellan intermodala och lastbilstransport er Totalkostnad Fasta kostnader intermodal Fasta kostnader lastbil Break-even avstånd Förändrad break-even punkt FöreEfter Variabla kostnader lastbil Variabla kostnader intermodal

20 Fysisk planering och miljökvalitetsmål Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmåls ◦ Få till stånd en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling ◦ 14 av 16 mål kommer inte att uppnås t.o.m (Naturvårdsverket 2012) Att skapa en stark koppling mellan planering och trafikmiljö understryks Tre huvudmöjligheter för fysisk planering i) lokalisering och utformning av bebyggelse ii) områden som skall bevaras/skyddas kan identifieras och pekas ut iii) ställa krav/ange regler för bland annat utsläpp och belastningar

21 Planeringsverktyg lokal nivå: kommunen har störst ansvar för fysisk planering Plan- och bygglagen (PBL)  Enligt PBL, som reglerar planering & byggande på lokal nivå, ska kommunerna upprätta 3 planer:  Översiktplanen (ÖP) (Omfattar hela kommunen)  Grov redovisning av långsiktiga planer för markanvändning och byggande, t.ex. vilka delar av en kommun som man vill bebygga och vilka delar som ska skyddas mot exploatering  Detaljplanen (DP)  Noggrann planering av markanvändning och byggande inom någon del av kommunen  DP ska redovisa gator, vägar, torg, parker, byggnader, båthamnar, friluftsbad m.m. på en karta  DP är rättsligt bindande vid prövning av bygglov.  Områdesbestämmelser (OB)  OB kan säkra ÖPs innehåll (bindande) inom delar av kommunen utan att behöva upprätta en DP: säkra mark för bebyggelse, fritidsanläggningar, friluftsliv, kommunikations-leder, naturvård  Bygglov får inte ges om det strider mot OB

22 Naturresurslagen (NRL 1987) Tillsammans med PBL viktigaste lagen för fysiska planering – Använda mark, vatten, naturmiljö så att en långsiktigt god hushållning främjas Paraplylag: spänner över alla andra lagar om hur mark-/vattenområden ska användas (väg-/ vatten- /naturvårdslagen) – NRLs allmänna bestämmelser måste ges en konkret innebörd i kommunens planer/beslut Kommunerna skyldiga att ta hänsyn till NRLs innehåll i ÖP Ska inte hindra verksamheter som ger möjligheter till sysselsättning och ekonomisk utveckling i tätorter eller på landsbygden – Stora byggprojekt, utvinning av naturresurser, vägbyggen m.m. får dock genomföras endast om detta är förenligt med en långsiktigt god miljöutveckling (MKB)

23 Rumsliga krav, fördelat på olika transportmedel

24

25

26

27 Transporternas miljömässiga påverkan: utvärderingsmetoder Livscykelanalys (LCA) Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) vid infrastrukturprojekt Forecasting vs. backcasting Kostnad-nyttoanalyser (cost-benefit analysis, CBA)

28 Livscykelanalys (LCA) Alla aktiviteter följs i alla faser i produktionsprocessen Depå Källan (t.ex. gruva)Tillverkningsplats(er) Konsument Tipp LCA kan användas för att identifiera problemområden. Svår att använda: producenter har flera råvarukällor + leverantörer.

29 Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) Enligt svensk lag krävs MKB för alla verksamheter som påverkar miljön. En MKB inom vägsektorn skall innehålla: ◦ Beskrivning av aktuellt projekt ◦ Miljöförutsättningar i området ◦ Troliga miljökonsekvenser vid genomförandet ◦ Möjlighet att minska negativa miljöeffekter ◦ Oundvikliga negativa miljöeffekter ◦ Alternativ till projektet (inkl. nollalternativ) samt alternativens effekter ◦ Analys av hur det lokala och kortsiktiga utnyttjandet av miljön förhåller sig till ambitionen att långsiktigt förbättra miljön ◦ Förekomst av irreversibla effekter

30 Backcasting Tid MILJÖEFFEKTERMILJÖEFFEKTER Miljömässigt ohållbart Miljömässigt hållbart Hållbara transporter Business as usual Forecasting vs. backcasting

31 Trafikarbete Sverige (miljoner fordonskilometer) Antalet fordon, transportavstånd och transportmedelsval utgör utgångspunkten för utvärderingar av transporternas resursutnyttjande

32 Utsläpp av växthusgaser i Sverige , fördelat på sektorer

33 Transportsektorns utsläpp av klimatgaser i Sverige 1990–2008

34 Omkomna i vägtrafik, Sverige 1950–2009

35 Skadade i vägtrafik, Sverige 1950–2009

36 Omkomna i vägtrafik, Sverige 1950–2009, fördelat på män och kvinnor

37 Bilproduktion och registrerade bilar i världen % av bilarna används i ‘utvecklade’ länder, utvecklingsländernas andel växer snabbt: 2003 såldes >2 miljoner bilar i Kina och 2008 >9 miljoner 2008 Årsproduktion 1990-talet: miljoner; 2000-talet: >40 miljoner Diagrammet tar även hänsyn till bilar som tas ur bruk varje år.


Ladda ner ppt "Transportsystemets övergripande miljöeffekter och transportmedlens miljöpåverkan Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan."

Liknande presentationer


Google-annonser