Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SKL:s Matematiksatsning PISA 2015. Urklipp från ”ANALYS – Öppna jämförelser 2009 Konsten att nå resultat”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SKL:s Matematiksatsning PISA 2015. Urklipp från ”ANALYS – Öppna jämförelser 2009 Konsten att nå resultat”"— Presentationens avskrift:

1 SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

2 Urklipp från ”ANALYS – Öppna jämförelser 2009 Konsten att nå resultat”

3 Vad kännetecknar framgångsrika skolkommuner? Slutsatser från rapporten "Öppna jämförelser” * Har bra ledare * Lyfter fram kompetenta ledare * Har höga förväntningar * Har systematisk uppföljning/återkoppling * Har fungerande relationer * Har tydlig ansvarsfördelning * Fångar upp elever i behov av stöd * Har samsyn om skolans inriktning och mål

4 Målsättning: Alla kommuner som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor Villkor: För att lyckas måste alla fyra nivåer, den politiska ledningen, förvaltningsledningen, rektorer och lärare, kraftsamla och dra åt samma håll håll Fokus: Förbättrad styrning och ledning Metod: Arbetande nätverk (Nätverk Norr och kommunens egen nätverksgrupp)

5 3 områden - 6 avgörande punkter Gemensam ledning: *Ledningsnivåerna är sammanlänkade (nämnd, förvaltningsledning, rektorer) *Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Gemensam syn: *Höga förväntningar på alla elever och övriga *Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Gemensamma rutiner: *Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling *Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd

6 Strömsunds kommuns operativa mål * Minst halvera antalet elever som ej når godtagbar kunskapsnivå enligt kunskapskraven * Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven På längre sikt är målet 100 % måluppfyllelse. Delmål: Andelen elever i skolår 3, 6 och 9 som når kunskapskraven i de nationella proven i matematik ska årligen åka med minst 5 %.

7 Kommunens nätverksgrupp: Politiker Petra Monwell Marina Wahlström Förvaltningen Nils Broman Rektorer Fredrik Jonsson Margareta Grundström Elisabeth Björn (reserv) Birgitta K Lindberg (reserv) Lärare Maria Jönsson (kontaktperson) Märta-Stina Gahlin Lundberg Victoria Tjernlund (reserv)

8 Några röster från Knivsta om SKL:s matematiksatsning PISA 2015…

9 Efter kartläggning av kommunens utvecklingsområden kommer arbetet att fokuseras på följande punkter: Kartläggningen av ämnesbehörigheter En handlingsplan i matematik ska utarbetas Ett ”årshjul” kommer att tas fram. Det ska synliggöra hur alla fyra nivåer länkas samman angående beslut, redovisningar och analys. Hitta former för samrättning av nationella prov Samverkan med Mittuniversitetet kring lärarutbildningen I PRIO-projektet som Bodens kommun genomför ingår delar som ev. kan tillämpas även i vår kommun. Projektet ska därför granskas. Bedömarträning i de flesta ämnen bl.a. matematik Klargörande och förtydligande mellan nivåerna Tydliggöra inom varje nivå vad ”höga förväntningar” innebär i uppdraget.

10 Kartläggning av ämnesbehörigheter Kartläggningen är inte helt komplett (nov -13) Ämnesbehörigheten i matematik är inte fullgod inom kommunen. I vissa fall undervisar grundskolelärare 1-7 Sv/SO även i matematik på mellanstadiet. Kartläggningen i svenska och engelska är klar.

11 Handlingsplan Handlingsplanen syftar till att skapa god och likvärdig matematikundervisning som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Under hösten 2013 har ett förslag till handlingsplan utarbetats av kommunens nätverksgrupp i matematik. Planen kommer att skickas ut på remiss innan den fastställs. Handlingsplanen blev fastställd maj 2014, reviderad sept.2014

12 Årshjul

13

14 Samrättning av nationella prov I dagsläget samrättar flertalet lärare vid respektive skola. Tanken finns att ev. använda Bodens modell för central rättning, där en rättningsgrupp per stadium rättar samtliga nationella prov. Matematikutvecklingsgruppen kommer att ge förslag på hur det ska kunna genomföras i vår kommun. (Så blev inte fallet utan kolledargruppen valde att ta beslut direkt.) En central rättning av de nationella proven i svenska och matematik ska prövas vt Rättningsgrupper har utsetts för åk 3, 6 och 9. Utvärdering under nov/dec. Slutredovisning i dec Central rättning sker under vt Rättningsgrupperna gör en första analys. Central rättning ska genomföras även under lå 15/16. Utvärderingen från centrala rättningen lå 14/15 är inte redovisad.

15 Samverkan med Mittuniversitetet kring lärarutbildningen Regionförbundet Jämtlands län och dess samordningsorgan för länets skolfrågor BUZ har under 2013 påtalat behovet av lärarutbildning. Man vill att Mittuniversitetet undersöker förutsättningarna att så snart som möjligt förlägga hela eller delar av lärarutbildning vid Campus i Östersund. Besked har lämnats att den önskade lärarutbildningen inte kommer att genomföras vid Campus i Östersund.

16 PRIO-projektet PRIO – Planering, Resultat, Initiativ, Organisation Syftet är att prioritera bättre så att man frigör tid till samplanering, sambedömning och coaching Frågan ligger hos rektorsgruppen

17 Bedömarträning Det finns goda erfarenheter i andra kommuner av att erbjuda lärare bedömarträning, inom alla ämnen. Förslagsvis kan en av vårens studiedagar vt-16 reserveras. Innehållet kan vara en gemensam föreläsning om bedömning samt bedömarträning i olika ämnen respektive stadier. (En arbetsgrupp har utsetts) Förstelärarna har fått i uppdrag att planera en gemensam studiedag den 16 maj 2016, där bedömarträning ska ingå.

18 Klargörande och förtydligande mellan nivåerna Vad behöver lyftas till nästa nivå? Vad ska återkopplas? En arbetsgrupp har utsetts för att ta fram ett förslag I gruppen ingår: politikerMarina Wahlström förvaltningNils Broman rektorerMargareta Grundström Fredrik Jonsson Förvaltningschefen kallar till mötet

19 Höga förväntningar Ett kännetecken hos framgångsrika skolkommuner är höga förväntningar. Definitionen av höga förväntningar kan skifta inom respektive nivå. Inom varje nivå, hos politiker, förvaltning, rektorer och lärare behöver vi tydliggöra vad höga förväntningar innebär i uppdraget.

20 Detaljer att förbättra… Då vi deltar i projektet efter beslut i nämnden bör punkten ”PISA 2015” finnas med på dagordningen vid möten och konferenser. Detta gäller alla fyra nivåer. Varje nivå bör vara väl insatt i vad som händer under projektets gång samt vilka förbättringsområden som det fokuseras på för tillfället.

21 Bör tänkas över… Nätverksarbetet inom Nätverk Norr, sju glesbygdskommuner med liknande förutsättningar och problemställningar kring skolfrågor, har varit mycket givande. Vi har haft god nytta av samarbetet. Värdet av såväl en god kommunikation som förståelsen för varje nivås arbete är stort. Hur går vi vidare efter projektets slut? Hur kan vi bibehålla vårt nätverksarbete, såväl inom kommunen som med andra kommuner?

22 Lägesrapport kring de operativa målen Målet är att halvera antalet elever som ej når godtagbar kunskapsnivå samt öka antalet elever som når A-betyg. Andelen elever som inte når målen:7,7 % (2012) 4,9 % (2013) 7,5 %(2014) 16,7%(2015) Andelen som når högsta betyg :8,5 %(2012) 8,51 %(2013) 5,6 %(2014) 5,6%(2015)

23 Lägesrapport kring de operativa målen Målet är att halvera antalet elever som ej når godtagbar kunskapsnivå samt öka antalet elever som når A-betyg. Operativa målet/delmål Resultat Kommentarer till resultatet Tidpunkt för resultatet Rikets resultat Minst halvera andelen elever som ej uppnår godtagbar kunskapsnivå i åk 9 Har haft bättre resultat än riket de tre senaste åren, men inte lå. 14/15. 11/12 -7,7% 9 st 12/13 -4,9% 7 st 13/14 -7,5% 8 st 14/15 -13,9% 17 st - 8,8% - 7,8% - 9,3% - 10,4% Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven Anger endast de elever som uppnått A 11/12 -8,5% 10 st 12/13 -8,51% 12 st 13/14 -5,6% 7 st 14/15 -5,6% 7 st

24 Lägesrapport betyg A åk 6-9 LägesrapportResultat Kommentarer till resultatet Tidpunkt för resultatet Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven åk 6 Anger endast de elever som uppnått A 11/ / ,6% 13/ % 14/15 - 4% 4 st Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven åk 7 Anger endast de elever som uppnått A 11/ /13 - 1,5% 13/14 - 2,5% 14/15 - 2,3% 3 st Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven åk 8 Anger endast de elever som uppnått A 11/ /13 - 5,4% 13/14 - 4,6% 14/15 - 2,6% 3 st Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven åk 9 Anger endast de elever som uppnått A 11/12 -8,5% 10 st 12/13 -8,51% 12 st 13/14 -5,6% 7 st 14/15 -5,6% 7 st

25 Delmålet är att årligen höja måluppfyllelsen vid de nationella proven i matematik i åk 3, 6 och 9 med 5 % Delmål i NP Resultat Kommentarer till resultatet Tidpunkt för resultatet Rikets resultat NP öka åk 3 årligen 5% bäst: räknesätt enkla problem sämst: mätning massa, skriftliga räknemetoder ökat andelen som klarat proven rejält lå. 14/15 11/12 -73,8-88,3% 12/13 -88,2-93,5% 13/14 -44,7-89,5% 14/15 -71,8-94,2% -83,3-92,4% -77,9-95,1% -71,6-94,1% -82,1-93,1% NP öka åk 6 årligen 5% bättre att jämföra mellan riket/kommunen än mellan år - +46% -4% -10% 11/12 -68,1% 12/13 ~100% 13/14 -95,8% 14/15 -86,6% - 78,6% - 93,7% - 90,9% - 91,4% NP öka åk 9 årligen 5% bättre att jämföra mellan riket/kommunen än mellan år - +10% -0,3% -11% 11/12 -82,6% 12/13 -90,6% 13/14 -90,3% 14/ ,7% - 83% - 89,6% - 87,5% - 80%


Ladda ner ppt "SKL:s Matematiksatsning PISA 2015. Urklipp från ”ANALYS – Öppna jämförelser 2009 Konsten att nå resultat”"

Liknande presentationer


Google-annonser