Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Gemensamt ansvar för Östersjön 2008 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Gemensamt ansvar för Östersjön 2008 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund"— Presentationens avskrift:

1 1 Gemensamt ansvar för Östersjön 2008 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund

2 2 Varför ”Gemensamt ansvar Östersjön 2008”? Miljöfrågorna ligger i tiden Östersjöaktiviteter pågår på olika håll Östersjön ofta i fokus i massmedia Jordbruket får kritik Miljömedvetenheten i lantbruksföretagen imagefråga för näringen Enkla patentlösningar för jordbruket saknas – enskilda bondens intresse viktigt

3 3 Temaårets syften Öka intresset för vattenvårdsfrågor bland medlemmarna Öka medlemmarnas kunskap om vattenvårdsfrågor Profilera jordbruket gentemot konsumenter och andra aktörer Öka allmänhetens medvetenhet om jordbrukets vattenvårdsarbete

4 4 Temaårets aktiviteter Gemensamt ansvar för Östersjön - åtgärdsprogram Webbsida: expertseminarium i Helsingfors Information till medlemmarna i LF, på extranätet och på alla lokalavdelningars vårmöten Frivillig checklista för gårdarna Marknadsföring av vattenskydd inom miljöstödsprogrammet etc. Internationellt samarbete – BFFE, HELCOM

5 5 Fakta om Östersjön Totalyta kvkm, låg salthalt Medeldjup 56 meter, djupaste stället Landsortsdjupet 459 meter Stort avrinningsområde 1,7 miljoner kvkm Avrinningsområdets befolkningsmängd 85 miljoner Vattnets omloppstid ca 30 år

6 6 Avrinningsområde Östersjön 14 länder 1,7 miljoner kvadratkm 85 miljoner människor

7 Östersjön och vårt jordbruk 7

8 8 Eutrofieringen (övergödningen) är ett allvarligt problem i Östersjön, vars mest synliga effekt är algblomningen sommartid Eutrofieringen beror på ett överskott av näringsämnen, fosfor och kväve Finlands andel av Östersjöns totala fosfor och kvävebelastning är ca 14 procent, andelen varierar på olika kustområden

9 9 Belastning från Finland på Östersjöns olika delar Skillnaderna mellan lantbrukets andel i de olika delarna beror på jordtyp, terräng, erosionsbenägenhet, dominerande produktionsinriktning, andel vallareal i södra Finland m.m.

10 10 Östersjön och vårt jordbruk Jordbruk i någon form har bedrivits i Finland över år – problem i Östersjön senaste decennierna Effektivering av jordbruket i industrialiseringens kölvatten – positiva effekter men på sikt även en del negativa, såsom eutrofiering Vid varje tidsperiod odling enligt bästa kända odlingsmetoder - utveckling under lång tid från produktions- och ekonomiska premisser, inte utgående från miljöaspekter

11 11 Östersjön och vårt jordbruk Jordbrukets roll i belastningen identifierades först på talet Jordbrukets andel av belastningen från Finland är ca 60 % för fosfor, ca 50 % för kväve, av Östersjöns totalbelastning ca 5 % av kvävet och 8 % av fosforn Våra kustvatten och Skärgårdshavet påverkas mest av belastningen från Finland

12 12 Östersjön och vårt jordbruk Svårt för den enskilda bonden att styra den allmänna samhällsutvecklingen Svårt att åtgärda belastning från spridda källor jfr med punktbelastning från industri och samhällen Yttre faktorer som den enskilda bonden inte kan påverka påverkar också belastningen

13 13 Vad har bönderna gjort? SLC:s miljöprogram sedan 1990, senast uppdaterat 2002 Jordbrukets miljöstödsprogram 1995 > bra anslutningsgrad. 90 % av jordbrukarna (60.000) i dag med i basmiljöstödet, 96 % av åkerarealen (2,2 milj. ha). Specialmiljöstöd odlare på en areal på ha. Lagstiftning och jordbrukets stödpolitik (tvär- villkor) också instrument i vattenvården

14 14 Vad har bönderna gjort - exempel Spridning av stallgödsel på vintern har helt upphört – avsevärt mindre avrinning gårdar har reparerat och utvidgat gödselstäderna. Hela vinterns gödsel- produktion kan nu lagras Odlingsmetoderna överlag blivit miljövänligare Minskad gödsling, näringsbalanserna ner

15 15 Gödslingen har minskat

16 16 Gödslingen har minskat

17 17 Kväve- och fosforbalansen på de finländska åkrarna (MTT) Balans = näringsmängd tillsatt som gödsel - av skörden upptagen näringsmängd

18 18 Resultat av jordbrukets vattenvårdsåtgärder Användning av kväve och fosfor minskat procent Odlingsmetoderna har utvecklats i en miljövänligare riktning Skyddsremsor, växttäcke på vintern etc Skyddszoner, våtmarker och sedimen- teringsbassänger, kontrollerad dränering Synliga resultat?

19 19 Varför syns inte resultaten NU?  Orsaker som den enskilda jordbrukaren inte kan påverka:  Vattnets långa omloppstid i Östersjön  Gamla lager av näringsämnen i marken som sakta lakas u  Östersjöns inre belastning  Koncentration av gårdar, förändringar i åkeranvändningen, klimatförändringen etc.

20 20 Vattenvårdsarbete på lång sikt Jordbrukets vattenvårdsarbete sker på mycket lång sikt Det kan ta decennier innan resultatet syns på grund av orsaker som den enskilda jordbrukaren inte kan påverka Ett arbete för de kommande generationerna

21 21 Vad kan den enskilda bonden göra för Östersjön? Enkla och entydiga patentlösningar som fungerar på alla gårdar saknas Olika faktorer påverkar belastningen: antalet åkrar på avrinningsområdet, läge i förhållande till vattendragen, lutningsgrad, jordart, gröda, odlingsteknik, mängden gödselmedel och spridningssätt, åkrarnas vattenhushållning Fosfor mest betydande belastare av vattendragen

22 22 Vad kan den enskilda bonden göra för Östersjön? preciserad gödsling lättare bearbetningsmetoder grönträda minska användningen av bekämpningsmedel, bekämpa enligt behov och med beaktande av skyddsavstånd god markstruktur och optimala skördar täckdikning med underhåll, kalkfilterdikning kontrollerad dränering skyddsremsor och –zoner sedimenteringsbassänger, våtmarker

23 23 Vad kan den enskilda bonden göra för Östersjön? Basmiljöstöd med tilläggsåtgärder Specialmiljöstöd Förhindrande av erosion också viktigt Hindra avrinning av löslig fosfor viktigt Flera olika metoder finns – intresse och utbredda gårdsvisa lösningar ger resultat Frivillig checklista för bonden och mer info på

24 24 Framtidsutsikter inom jordbrukets vattenvård Både nationella och internationella krav och förväntningar även på det finländska jordbrukets vattenvård :  Statsrådets principbeslut om riktlinjer för vattenskyddet 2015  EU:s ramdirektiv för vattenpolitiken  Aktionsplan för Östersjön (HELCOM)  Etc. Etc.

25 25 Framtidsutsikter inom jordbrukets vattenvård Vattenvårdsfrågorna aktuella decennier framåt jordbrukarna bör kunna möta krav och förväntningar Effektivare, mera riktade åtgärder en del av lösningen? Rådgivning, samarbete, dialog

26 26 Sammanfattning Vårt jordbruk har en roll i Östersjöns eutrofiering Utvecklingen inom vårt jordbruk positiv men det dröjer länge innan synliga resultat uppnås Producentorganisationen och medlemmarna behöver beredskap att möta krav, förväntningar, diskussioner och debatt Finlands bönder ensamma räddar inte Öster- sjön-andra belastningskällor måste också åtgärdas


Ladda ner ppt "1 Gemensamt ansvar för Östersjön 2008 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund"

Liknande presentationer


Google-annonser