Utbildningsavdelningens information Kom inte med problem – kom med förslag på lösning – ta initiativet Höstkonferens Göteborg 2009 - 10- 30 - - 11 - 01.

En presentation över ämnet: "Utbildningsavdelningens information Kom inte med problem – kom med förslag på lösning – ta initiativet Höstkonferens Göteborg 2009 - 10- 30 - - 11 - 01."— Presentationens avskrift:

1 Utbildningsavdelningens information Kom inte med problem – kom med förslag på lösning – ta initiativet Höstkonferens Göteborg 2009 - 10- 30 - - 11 - 01

2 Hej! Jag heter Torbjörn Järnberg och arbetar på Örebro-Värmlandsgruppen i Örebro. Försvarsutbildarna i Värmland har nyligen ansvarat för att utbilda instruktörer åt oss på Tunga vapen (KSP och GRG). Efter detta har instruktörerna utbildat våra skyttar inom Hemvärnet vid 2 tillfällen. Instruktörerna har visat sig mycket duktiga, och övningarna har genomförts på ett mycket effektivt sätt. Jag vill därför tacka för den goda utbildningsinsats som vi fått av Försvarsutbildarna när det gäller instruktörsutbildning på GRG och KSP58! M V H Torbjörn Järnberg Örebro-Värmlandsgruppen Skickat: 2009-10-16 14:26 Till: Anders Gustafsson

3 Tack för era insatser!

4 Vem är det som söker cellskap? En raggmunk! Här kommer dagens första fråga från UTB!

5 Informationen som lämnas i denna genomgång kommer att återfinnas fr.o.m. vecka 946 i Intranätet under rubriken ”Aktuell information”

6 Vad har hänt och vad är på gång? Nijmegen 2009/2010 Kommentarer efter deltagande vid Rikshvch möte med C Utbgrp m.fl. v 942 Möte med HvSS kurs utbildningsledare kompani/bataljon Kommentarer efter möte med HvSS onsdag vecka 944 FM utredning om ungdomsverksamhet – inputs från grparbete lördag em 854 (1019) deltagare vid 37 (43) centrala kurser år 2009 (2008) Ungdomsledarseminarium HvSS vecka 04 + 06 Två nya internationella kurser sommaren 2010, kvalitetssäkras av SWEDINT Ny certifierad skjutinstruktörsutbildning enl. MSS krav.

7 Skjututbildningen i FM har ändrat inriktning: MSS gav ut Fu Skjut R A våren 2009. Det nya innebär i stort : Snabbare till första skott Soldaten tränar ”snabbskytte” i första hand mot mål på korta avstånd 10-25 meter Det är inledningsvis inte intressant exakt var på figuren soldaten träffar Ny certifierad utb. för skjutinstruktörer 2010. Vi har 10 platser (minst)

8 Större krav på att instruktörer har förståelse för stridsteknik grupp/pluton eftersom utbildningen snabbt närmar sig FUSA Större krav på instruktören eftersom han/hon skall vara föregångsman och skall bära utrustning hela tiden Ganska snabbt kommer det övningar med förflyttning med osäkrat vapen som ställer särskilda krav (i Säk I) på att instruktören skall ha genomgått en 48 timmars utbildning enl MSS utbplan ”skjutning under förflyttning”. För att stödja Hemvärnets organisation har HvSS genomfört denna kurs två gånger under 2009 och planerar för ytterligare kurser under 2010 Ny certifierad utb. för skjutinstruktörer 2010. Vi har 10 platser (minst)

9 För att bli instruktör med certifierad kompetens… En utbildningsvecka i stort: Mån Teori + praktik lära känna ditt Tis skjutning knä och stående Ons skjutning med magasinsbyten och målväxling Tor skjutning med vändningar och under rörelse framåt –mejning och automat eld- Fre vård och utvärdering Ny certifierad utb. för skjutinstruktörer 2010. Vi har 10 platser (minst)

10 Överstyrelsens anvisningar inför 2010 Marknadsföring (utdrag från sidan 11) Målsättningen är att vi av huvuddelen av Försvarsmaktens personal, politiker och andra frivilligorganisationer uppfattas som den ledande militära frivilliga försvarsorganisationen. Med den ledande frivilliga försvarsorganisationen menar vi att: Vi uppfattas ha mycket professionella och kunniga medlemmar och instruktörer inom flera kompetensområden Vi är en kompetent utbildningsorganisation som levererar efterfrågad effekt till Försvarsmaktens och samhällets krishanteringsförmåga

11 Överstyrelsens anvisningar inför 2010 Utbildning och verksamhet för Försvarsmaktens behov (utdrag från sidan 7) Kvalitetssäkring av såväl utbildning (innehåll och genomförande) som deltagande elever är nödvändig för att Försvarsmaktens behov av kompetent personal säkerställs

12 Ref: Rikshemvärnschefen i Ånn år 2006

13 Reflektioner… Kom inte med problem – kom med förslag på lösning – ta initiativet Utbildningsverksamheten behöver fokusera ytterligare på: Professionalism Precision i antagningsförfarandet, kvalitetssäkrade kursplaner, kompetenta instruktörer, kvalité i genomförandet och regelbundna utvärderingar.

14 Reflektioner… Kom inte med problem – kom med förslag på lösning – ta initiativet Utbildningsverksamheten behöver fokusera ytterligare på: Den röda tråden mellan behov och uppdrag Kraftsamling på att säkerställa att identifierade kompetensbehov i insatsorganisationen tydliggörs och synkroniseras med de uppdragsförslag som dialogiseras med HKV PROD FRIV. En kontinuerlig dialog med Försvarsmaktens enheter Offensivt agerande innebärande kontinuerliga initiativ och förslag till regionala och centrala verksamheter som motsvarar Försvarsmaktens behov. ”Sök upp förbanden”

15 Försvarsmaktens behov Försvarsutbildarnas resurser Dialog och koordinering av regional och central verksamhet m.m. HKV PROD FRIV Dialog FM behov – uppdragsförslag Behov Uppdragsförslag Centrala och regionala verksamhetsuppdrag Förbund Utbgrp M.fl. AG tnr 181325 Behoven måste tydliggöras i dialoger och uppdragsförslag

16 Utgångsvärden, analys, slutsats och åtgärder för utbildningsverksamheten Överstyrelsens anvisningar Försvarsutbildarnas nuvarande läge i utbildnings- verksamheten Försvarsmaktens nuvarande och Framtida behov och krav Diskussioner med C PROD, Armé- inspektören, RiksHvch, C FRIV, Förbands-, centra- och skolchefer samt C HvSS och utbildningsgruppchefer Analys Slutsats Det finns behov av ett antal åtgärder för att vi ska nå upp till våra målsättningar och hantera den framtida utvecklingen på ett professionellt sätt Syftet med åtgärderna är att stärka förbundens förmåga att leverera efter- frågad effekt

17 Prioriterade mål 2010 Genomför åtgärder för att: (återkoppling/utvärdering vid höstkonferensen 2010) Kvalitetssäkra ansöknings- och antagningsprocessen Ensa kursplaner och utbildningar - upprätta Försvarsutbildarnas utbildningskatalog Kvalitetssäkra utbildningens innehåll Säkerställa instruktörernas kompetens och upprätta kompetensutvecklingsplaner (80/20) Använda kurstiden effektivare – tydliggör/höj kraven på förkunskaper och nivån på utbildningarna Säkerställa att informationen om utbildning når ut till målgrupperna Synkronisera frivilligorganisationernas verksamhetsprocess med FM verksamhetsprocess Komplettera HvSS kursverksamhet på i första hand regional nivå

18 Kvalitetssäkra ansöknings- och antagningsprocessen

19 Prioriterade mål 2010 Kvalitetssäkra ansöknings- och antagningsprocessen * undantag är följande kurser/aktiviteter: Försvarsupplysning, kurser finansierade med egna medel, regional ungdomsutbildning och föreningsverksamhet Ansökan till en central eller regional kurs* sänds till Kansliet Kansliet kontrollerar och registrerar ansökan i FRIDA Den sökande får besked om att ansökan mottagits Kansliet sänder ansökan till Utbildningsgrupp och/ eller berört förbund för yttrande. Efter yttrandet återsänds ansökningarna till kansliet Kontrollerade ansökningar med yttranden från Utbildningsgrupp och/eller förbund sänds till kursanordnaren Kursanordnaren antar elever till kursen inkl. reserver och beslutar vilka som inte ska antas. Beslut om antagna elever meddelas kansliet för registrering i Frida Kursanordnaren sänder besked och kursinformation till antagna, elever, reserver och meddelar de elever som inte antagits. Förteckning över elever som genomfört kursen sänds till kansliet och stödjande Utbildningsgrupp för slutrapportering i FRIDA resp. registrering i PLIS Kursen genomförs 1 2 3 4 5 6 7 8

20 Ansökan till centrala sommar- och höstkurser skall vara kansliet tillhanda senast den 15/4. Besked ska lämnas till den sökande senast den 20/5 Ansökan till centrala vinterkurser och ungdomskurser ska vara kansliet tillhanda senast den 15/12. Besked ska lämnas till den sökande senast den 20/1 Justerade ansöknings- och antagningstider fr.o.m. 2010-01-01 Ny och likadan ansökningsblankett för regionala och centrala kurser Ny blankett för central ungdomsutbildning

21 Regionala kurser Kursansökan skall vara kansliet tillhanda sex veckor före kursstart Fyra veckor före kursstart sänder kansliet ansökningarna till kursanordnaren. Den sökande får besked om antagning senast två veckor före kursstart Justerade ansöknings- och antagningstider fr.o.m. 2010-01-01

22 Ensa kursplaner och utbildningar – upprätta Försvarsutbildarnas utbildningskatalog Kvalitetssäkra utbildningens innehåll

23 Ensa kursplaner och utbildningar - upprätta Försvarsutbildarnas utbildningskatalog Befintliga kursplaner ska sammanställas, granskas och justeras - ”lika planer i Norr och i Söder”. En Utbildningskatalog innehållande Försvarsutbildarnas kurser skall upprättas ”Masterexemplar” av respektive kursplan skall finnas hos Utbildningschefen En förteckning över ansvariga för kursplaner skall upprättas och finnas hos Utbildningschefen, utbildningsledaren och den utbildningsansvarige vid respektive förbund. Förteckningen skall överses minst en gång/år. Ansvarig: Utbch Prioriterade mål 2010

24 Kvalitetssäkra utbildningens innehåll Försvarsmaktens mall för utformning av kursplaner skall användas för alla kurser fr.o.m. ”NU” Lärare skall ha dokumenterad kompetens (certifiering/förordnande) och utses av kursanordnaren Kursplan (inkl. kursmål) skall vara fastställda av aktuell kompetensföreträdare/funktionsansvarig Ambitionen är att kursplaner för Hv-utbildningar kvalitetssäkras och fastställs av HvSS Vid oklarheter kontakta Utbch eller Utbled Prioriterade mål 2010

25 Mall för utformning av kursplaner

26 Kursens benämning Underrättelseassistentkurs Kompetensområde Underrättelse- och säkerhetstjänst Kurskod/Beslut Kursplanen är kvalitetssäkrad av FMUndSäkC 2009-05-19 Kursens omfattning 12 dagar (110 timmar exkl. in- och utryckning)Inryckning söndag, utryckning fredag v 2 Målgrupp Kursen är en obligatorisk och grundläggande kurs för underrättelseassistenter inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Kursen är även lämplig för andra personalkategorier som i sitt arbete behöver utbildning inom underrättelse- och säkerhetstjänst. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundutbildning i ledningsstöd eller motsvarande stabsutbildning. Den studerande ska skriva och prata engelska samt ha datorvana. Urval Medlem i frivillig försvarsorganisation eller personal inom FM som ska tjänstgöra nationellt och/eller internationellt i FM inom underrättelseområdet.

27 Syfte och mål Kunskap och förståelse Efter att ha genomgått kursen ska den studerande visa kunskap avseende underrättelsecykeln och därtill hörande begrepp och processer visa kunskap om de fem olika typerna av säkerhetshot (underrättelseverksamhet, kriminalitet, terrorism, sabotage och subversion) och gällande bestämmelser för att hantera dessa visa kunskap om hot mot militära förband från reguljära och irreguljära aktörer samt deras karaktäristik visa kunskap om hur försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetsfunktion är uppbyggd Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande visa förmåga i att använda sig av underrättelsecykeln och därtill hörande begrepp och processer delta i framtagandet av produkter i IPB-arbetet visa förmåga att skriva underrättelserapporter, såväl särskilda som regelbundna visa färdighet i stabsarbetet i en underrättelsecell visa förmåga och färdighet i informationshantering och strukturerande bearbetning Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska den studerande visa insikt om vikten av att militär verksamhet i allmänhet och underrättelsetjänst i synnerhet sker i en för ändamålet säkerhetsskyddad miljö visa insikt om vikten av spårbarhet vid arbete med underrättelse- och säkerhetstjänst

28 Kursens innehåll och undervisningsformer Kursen ger grundläggande kunskaper i hur underrättelse- och säkerhetstjänst fungerar och därigenom de krav som ställs på en frivillig underrättelseassistent placerad inom försvarsmakten, såväl nationellt som internationellt. Grundläggande begrepp och definitioner inom underrättelse- och säkerhetstjänst, nationellt och internationellt, förklaras och diskuteras. Förståelse för grundläggande metoder inom ämnesområdena underrättelse- och säkerhetstjänst står i fokus under kursen. Dessutom ges en introduktion till olika typer av hotbilder. Undervisning sker i form av föreläsningar, diskussioner, seminarier samt teoretiska och praktiska övningar. Kursansvarig skola/centra/förband Svenska Lottakåren i samarbete med FMUndSäkC Genomförande skola/centra/förband Svenska Lottakåren i samarbete med FMUndSäkC och LSS Certifikat Kursdeltagaren får betyg och ett skriftligt omdöme Examination Examination sker genom diskussioner, seminarier samt teoretiska och praktiska övningar. För godkänt på kursen krävs lägst betyget G. De betyg som tillämpas är VG, G och IG.

29 Litteratur Försvarsmakten, Försvarsmaktens Underrättelsehandbok – Förhandsutgåva (Försvarsmakten: Stockholm, 2006) Försvarsmakten, Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst – Hotbedömning (Försvarsmakten: Stockholm, 2006) Försvarsmakten, Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst Grunder (Försvarsmakten: Stockholm, 2000) Försvarsmakten, Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst, Internationell verksamhet (Försvarsmakten: Stockholm, 2000) Försvarsmakten, Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst, Informationsteknik Hotbeskrivning (Försvarsmakten: Stockholm, 2001) Försvarsmakten, Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst Sekretessbedömning (Försvarsmakten: Stockholm, 1999) Försvarsmakten, Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst Säkerhetsskydd (Försvarsmakten: Stockholm, 2000) Försvarsmakten, Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst, Informationsteknik (Försvarsmakten: Stockholm, 2006)Utdrag ur vetenskapliga artiklar, lagar och föreskrifter samt annan litteratur kan tillkomma.

30 Översiktlig metod för framtagning av Försvarsutbildarnas kurskatalog och kvalitetssäkring av kursplaner Kursplaner för centrala kurser enligt FM mall Kursplaner för regionala kurser enligt FM mall UtbchefUtbled Kontroll och sammanställning Utbch, Utbled, Utbass Fastställda kursplaner Kursplaner för fastställande Åter kursansvarig för ev. justeringar Försvarsutbildarnas utbildningskatalog på Intranätet. Ansvarig: Utbch Senast 2009-12-31

31

32 Säkerställ instruktörernas kompetens och upprätta kompetensutvecklingsplaner (80/20)

33 Prioriterade mål 2010 Analysera och fastställ inom vilka kompetensområden som Försvarsutbildarna/förbunden behöver ha egna instruktörer. Detta bör ske i dialog med Försvarsmaktens förband. Säkerställ utifrån ovanstående analys och nuvarande kompetensläge hos instruktörerna att dessa har eller får erforderlig dokumenterad kompetens. Utarbeta individuella kompetensutvecklingsplaner för instruktörerna Lämna i förekommande fall förslag på behov av ”Egna instruktörs-/ kompetensutvecklingskurser” till Utbch eller Utbled. Säkerställ instruktörernas kompetens och upprätta kompetensutvecklingsplaner (80/20) Arbetet inleds med en grupparbetsuppgift vid höstkonferensen i Göteborg 2009

34 Använd kurstiden effektivare – höj kunskapskraven och nivån på utbildningarna

35 Använd kurstiden effektivare – höj kunskapskraven och nivån på utbildningarna Prioriterade mål 2010 Kursplanerna skall innehålla tydliga förkunskapskrav och ska också så långt det är möjligt omfatta instuderingsuppgifter inför resp. utbildning med tydliga studieanvisningar. Kursansvariga skall regelbundet analysera hur kurstiden används och bl.a. särskilt följa upp: - balansen mellan teori och praktisk träning/mängdträning/diskussion/feed-back

36 Prioriterade mål 2010 Säkerställ att informationen om centrala och regionala kurser når ut till målgrupperna Arbetet inleds med en grupparbetsuppgift vid höstkonferensen i Göteborg 2009

37 Prioriterade mål 2010 Synkronisera Försvarsutbildarnas verksamhetsprocess med FM verksamhetsprocess Dialog har inletts med HvSS SamO Analysera möjligheterna till komplettering av HvSS kursverksamhet på i första hand regional nivå Samverkansmöte med HvSS genomfördes av Utbch och Utbled onsdag vecka 944

38 C HKV PROD och Arméinspektören understryker… ”Ungdomsverksamhetens betydelse för det nya personalförsörjningssystemet” ”Varmhållning” av soldater och sjöman under den tid de inte är i ”tjänst…” ”Här har Försvarsutbildarna en viktig roll att fylla...” Introduktion grupparbeten

39 Grupparbetsuppgifter Tre uppgifter för tät ”Ungdomsverksamhet” 1. Framtida ungdomsverksamhet och rekrytering 2. Ungdomsverksamhetens innehåll och organisering 3. Kvalitetssäkring av ungdomsledare och instruktörer Tre uppgifter för tät ”Vuxenverksamhet” 1.”Varmhållning” 2. Försvarsutbildarnas ”egna instruktörer” 3. Information om utbildningsverksamhet Skriftligt redovisningsunderlag ska lämnas in till Renée Björnö

40 1.”Varmhållning” Mot bakgrund av genomgången av FM nya personalförsörjningssystem kommer kompetensen hos de som tidigare genomfört värnplikt och GMU/KMU behöva omhändertas. Varmhållning innebär att vi kan vidmakthålla viss kompetens för att startsträckan in i ett insatsförband skall bli så kort som möjligt. Hur kan vi organisera och ta initiativet till sådan verksamhet? Vilka åtgärder behöver vidtas av Kansli och förbund etc? Redovisningen ska svara på frågorna : A). Inom vilka områden kan vi inrikta oss på att svara för den s.k. varmhållningen? B). Vilka grupper skall vi vända oss till för att varmhålla? C). Skall vi genomföra varmhållning centralt, regionalt eller skall vi genomföra det förbundsvis? Ange för- och nackdelar D). Hur rekryterar vi elever och instruktörer? E). Hur skall vi kunna ha en överblick över de som varmhållits så att vi kan vara en länk mellan FM och de varmhållna? Är ett utvecklat kompetensregister ett sätt? F). Efterhand kommer antalet lämpliga grundutbildade värnpliktiga att minska. Hur kan systemet fortleva med varmhållning av sådana som av olika skäl inte aktivt anställs i insatsorganisationen efter fullgjord frivillig grundutbildning? Vuxentäten

41 2. Försvarsutbildarnas ”egna instruktörer” Följande framgår i FM Verksamhetsuppdrag: ”De frivilliga försvarsorganisationernas kurschefer och instruktörer skall tas i anspråk i så stor utsträckning som möjligt. Inriktningen är att 80 % av lärare/kursledning ska vara ur de frivilliga försvarsorganisationerna. Om det inte är fallet ska detta särredovisas och motiveras”. Våra ”egna instruktörer” motsv. måste givetvis vara lämpliga, utbildade, godkända och förordnade (kvalitetssäkrade) för att få genomföra utbildningsverksamhet. Uppgift Hur skall Försvarsutbildarna möta kravet på att - i huvudsak - använda ”egna instruktörer” inom ramen för utbildningsverksamheten? - Rekrytering av instruktörer? - Grundutbildning för instruktörer? - Fortsatt kompetensutveckling för instruktörer? - Registrering/förteckning över instruktörer? - Instruktörsbevis? Som ett exempel kan nämnas FVRF:s arbete med egna instruktörer innebärande: - särskild ”utbildningsstege” med olika kurser (fastställda kursplaner) för instruktörer och premie - grundkrav för att påbörja instruktörsutbildning - instruktörspolicy - ansökningsblankett för att få tjänstgöra som instruktör - bevis ”certifiering” på att man är instruktör - centralt kompetensregister över instruktörer - särskild kurschefskurs och planer på att ta fram kursplan på en kurs för bitr skolchefer (som skall utgå ur frivorg - särskilt instruktörsförbund Vuxentäten

42 3. Information om utbildningsverksamhet En av Försvarsutbildarnas viktigaste uppgifter är att tillhandahålla efterfrågad och kvalitetssäkrad utbildning för olika målgrupper. Det är också mycket viktigt att ”rätt” elever genomför ”rätt” utbildning, för att tillgodose bl. a. insatsorganisationens utbildnings- och kompetensbehov. Dessutom är nu huvudmannaskapet infört, vilket bl. a. innebär att olika organisationer ansvarar för utbildning inom olika s.k. sakområden. All utbildning är således – i princip - öppen för alla som är medlemmar i någon frivillig försvarsorganisation. Det är – i huvudsak - behovet som skall styra vid antagning av elever till utbildning, inte organisationstillhörighet. Det helt avgörande att information om planerade kurser når våra och andras medlemmar, för att utbildning över huvudtaget skall bli genomförd och locka rätt målgrupper. Det finns flera exempel på där informationsinsatser i sena skeden ”räddat” utbildningar, vilket inneburit att utbildningen kunnat genomföras med mycket lyckade resultat. Huvuddelen av informationen idag bygger på att medlemmen själv är aktiv och ser informationen i vår kurskatalog, på vår hemsida eller hos andra organisationers hemsidor. Hur kan vi arbeta aktivare med att nå rätt målgrupper? Vi har idag en mängd olika informationskanaler, exempelvis: Utbildningsportalen, hemsidor, tidningen Försvarsutbildaren, programböcker, förbandschefer och utbildningsgrupper e-postlistor, brev, muntligt Uppgift -Hur kan Försvarsutbildarna arbeta mer aktivt för att information om utbildning skall nå rätt målgrupp. -Vilka informationsmetoder skall prioriteras? - Andra synpunkter och förslag på hur vi kan sprida information om vår utbildningsverksamhet (ex nya informationsmetoder)? Vuxentäten

43 ”Tät ungdom” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare Namn Förbund Grupp GrupprumAnm Christer Nilsson Halland 1 Hälsö Grpch Sofia Vikström Bohuslän-Dal 1 Hälsö Sekr Johan Dahlén Västernorrland 1 Hälsö Joakim Bjuhr Kronoberg 1 Hälsö Kjell Larsson Älvsborg 1 Hälsö

44 Namn FörbundGrupp GrupprumAnm Magnus Hansson Skåne 2 Hönö Grpch Björn Hagström Örebro 2 Hönö Sekr Jimmy Bengtsson Skaraborg 2 Hönö Peter Blom Gävleborg 2 Hönö Kjell Karlström Stockholm 2 Hönö ”Tät ungdom” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare

45 Namn Förbund GruppGrupprum Anm Hans Rickard WijkmarkGöteborg 3Björkö Grpch Kristofer SöderhielmÖstgöta 3 Björkö Sekr Lars-Eric Gryth Värmland 3Björkö Carolina HampussonVästerbotten 3Björkö Georg Ekeström Luftvärnet 3Björkö ”Tät ungdom” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare

46 Namn Förbund Grupp Grupprum Anm Gunnar JohanssonHalland 1 Öckerö Grpch Jörgen Öberg Skaraborg 1 Öckerö Sekr Lennart Lilja Blekinge 1 Öckerö Sture Larsson Göteborg 1 Öckerö Mats Rundberg Kronoberg1Öckerö Yvonne Hansen Södermanland1Öckerö ”Tät vuxen” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare

47 Namn Förbund Grupp Grupprum Anm Larsåke Paulsson Norra Småland 2Brännö Grpch Thorsten Flood Bohuslän-Dal 2Brännö Sekr Arne Ekberg Älvsborg 2Brännö Erik Poläng Norrbottens östra 2Brännö Stig Wahlström Västmanland 2Brännö Torbjörn Lööw Gävleborg 2Brännö Sune Johansson Göteborg 2 Brännö ”Tät vuxen” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare

48 Namn Förbund Grupp Grupprum Anm Bo Sandell Bohuslän-Dal 3 Styrsö Grpch Bo Alfredsson Skåne 3 Styrsö Sekr Christer Franzén Jämtland 3 Styrsö Sören Niva Norrbottens norra 3 Styrsö Rune Johansson Värmland 3 Styrsö Per Aspeli Örebro 3 Styrsö Ingemar Israelsson Göteborg 3 Styrsö ”Tät vuxen” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare

49 Namn Förbund Grupp Grupprum Anm Ingvar Bergstedt Västernorrland 4Hyppeln Grpch Bertil Åkerlind Stockholm 4Hyppeln Sekr Cai Gavestam Uppland 4Hyppeln Bo Martinsson Kalmar 4Hyppeln Håkan Lampinen Norrbottens södra 4Hyppeln Sven-Åke Molund Östgöta 4Hyppeln ”Tät vuxen” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare

50 Namn Förbund Grupp Grupprum Anm Carl Sjöstrand Psyops 5 Asperö Grpch Rolf Arsenius Criscom 5 Asperö Sekr Emil Gelebo Militärtolkarna 5 Asperö Mats Hermansson Fältartisterna 5 Asperö ”Tät vuxen” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare

51 Namn Förbund Grupp Grupprum Anm John Sjöberg Fallskärmsjägarna 6 Bohus 2Grpch Michael Reberg Luftvärnet 6 Bohus 2Sekr Hans-Ingvar Hugoson Fältpostbefäl 6 Bohus 2 Johan Nyström Kav-J 6 Bohus 2 ”Tät vuxen” – gruppindelning, gruppchefer och sekreterare