Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Utvärdering och utveckling av Färdplan för biogas.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Utvärdering och utveckling av Färdplan för biogas."— Presentationens avskrift:

1 1 Utvärdering och utveckling av Färdplan för biogas

2 2 En process i fem steg Nuläge, önskat läge, gapanalys, insatsområden, roller och ansvar Var står vi? Vart vill vi? Vad krävs? Vad gör vi? Hur gör vi?

3 Processens faser 3

4 Workshop 1: Var står vi idag? Vad vill vi bygga vidare på? Del 1 Nuläget, Var står vi? Vad har vi gjort inom färdplanen hittills? Gruppdiskussion och avstämning av genomförandegruppernas arbete Redovisning och diskussion 4 Del 2 Styrkor och svagheter, vad vill vi värna och vad vill vi förändra? Gruppdiskussion kring positivt och negativt, Tema: mål, styrning/organisation, arbetssätt samt övrigt, 8 grupper Paneldebatt en positiv och en negativ panel, korta redovisningar och diskussion

5 Resultat Workshop 1 1-1,5 år sedan grupperna träffades Mycket av åtgärderna utförda, utredningar, demoprojekt, men inget som når 3 Twh Processledning: påverkansplan, hemsida, uppföljning, projektbidrag Produktion: kommuninventering steg 1, strategi för matavfall, VA-nätverk, pilotprojekt energigrödor mellangrödor, teknik, rådgivning och kommunikation för biogödsel, utredningar och demoprojekt för nya substrat. Inget om förgasning Infrastruktur och transport: utredningar gjort om gasnät och lagring, strategi för gasmackar, arbete kvarstår beträffande upphandling Användning: Inventering10 första kommunerna, test och demo av nya fordon, värmepumpar, lastbilsmotorer, traktorer, arbetsmaskiner, minst 10 tunga lastbilar, gasbilskampanj Utveckling: kommunal handlingsplan Biogas KomIn, forskningsplan, LTU, SLU forskning, EU-projekt, Centrum of Excellence Trelleborg 5

6 Vad vill vi värna och vad vill vi förändra Mål + Ambitiösa, konkreta, mätbara, fossilfria -Fokus på fordonsgas, mer kretslopp, orealistiska, ger backlash, utan finansiering Styrning/organisation + Utvecklingsmedel, stark vilja, nya samarbeten, stort engagemang -Långa uppehåll, för lite aktivitet, oklar rollfördelning Arbetssätt + Möjlighet att utbyta tankar, träffa andra aktörer, färdplanen är ett bra dokument - Behövs mer samordning och kommunikation, bristande överblick, bristande styrning, krävs annan styrning för att hålla ihop arbetet 6

7 Workshop 2: Vad krävs? Vad gör vi? Del 1 Önskat läge ”Skåne-Europas Biogasregion år 2020” Vad har vi uppnått? Vad har man gjort för att uppnå detta? Vad har varit tuffaste utmaningen? Förflyttningsövning och enskild reflektion Gruppdiskussion Presskonferens med kommentatorer och diskussion Del 2 Hur kan, vill och bör vi jobba och vad behöver vi göra? Gruppdiskussion på teman: mål/delmål, organisation/styrning, arbetsformer, insatser. Trattmodell- från vad/hur skulle vi kunna göra till vad/hur bör vi göra Redovisning, med opponenter 7

8 Mål idag Skåne är Center of Excellence Skånes mål är att producera 3TWh biogas. Antalet företag som tillverkar, distribuerar, genomför service eller på annat sätt arbetar med biogas har ökat mer mer än 50 %, varav flera på export. Samverkan mellan privata, offentliga och akademiska aktörer som kopieras internationellt. 60 biogasanläggningar i Skåne. 10% av Skånes energibehov av egen biogasproduktion Tekniken har utvecklats i samarbete mellan universitet, högskolor och lantbruksorganisationer Anläggningar kompletterar varandra i användning av substrat och teknik. Resterande biogas används som el och uppvärmning, både av privatpersoner och industri. 50% av lantbruken klimat- och miljöanpassade. Gardsbaserad biogas är vanligt. 85% av biogasen används som fordonsgas. Skåne har största förgasningsanläggningen i Europa Producerar även flytande biogas till färjor och tunga fordon. 25% av bilarna i Skåne går på biogas. 8 10% av tunga fordonsflottan tankar flytande biogas. Hög andel biogasbilar i fordonsparken hos de flesta offentliga aktörer. Två biogasfärjor (flytande biogas). Hälften av traktorerna i regionen går på biogas. Skånetrafiken har helt övergått till biogas i sina fordon. Även mindre biogasproducenter producerar gas till fordonsbränsle, genom lokala gasnät och gemensamma uppgraderingsanläggningar. 75% av skåningar har mindre än 1,5 mil till lokala och regionala gasnätet. Totalt 120 tankställen i Skåne för privatfordon för kollektivtrafiken. Därutöver tankställen med flytande biogas. Biogas intressant för industrin. Ekonomin för lantbruksföretag har förbättrats. Övergödningen har minskat med 50% genom övergång till biogödsel ton alger har samlats in i Skåne. Stor efterfrågan på och god kännedom om biogas. Skåne världsledande för events om biogas. Stora investeringar i forskningsmedel för gaseffektivitet, nya användningsområden och uppgraderingsteknik. Unik forskning med teori, praktik och demonstrationer.

9 9 Några målsättningar: Skånes mål är att producera 3TWh biogas. Nu 0,3 TWh (300GWh) rötning, och tillkommande 0,15 TWh (150 GWh) Jordberga och Helsingborg. 60 biogasanläggningar i Skåne. Idag 45 25% av bilarna i Skåne år på biogas. Idag 6000 bilar, vilket är 1%. Totalt 120 tankställen i Skåne för privatfordon för kollektivtrafiken. Därutöver tankställen med flytande biogas. Idag 28

10 Önskat läge 2020 Skapat en marknad, nationell biogasstrategi, nya aktörer med i Färdplanearbetet, samsyn i alla led, tydliga spelregler, satsning på biogödsel, upphandling som styrmedel, tankstationer i varje kommun, förgasningsanläggningar, påverkansarbetet har varit viktigt, mixat energislag, kommunernas deltagande viktigt, löst problemen med kadmium, kretsloppsanpassat energisystem. Mål och delmål för Färdplanen Backa eller backa inte från 3 Twh? Kanske annat målår? Mål för tankställen. Kommuner, offentlig upphandling, biogödsel och slutet kretslopp, infrastrukturutbyggnad, formulera om Skånetrafikens mål, upphandla bränslet själva, x% av jordbrukets restprodukter till biogas, mål som tar hänsyn till palett av bränslen, fossilfri, mål för kunskapsspridning, energieffektivisering, mål för påverkan Färre mål, mer realistiska mål, skilj på vision och mål, handlingsplaner knutna till delmålen 10

11 Organisation, ledning och styrning Flexibla arbetsgrupper som sätts upp och läggs ner efter avslutat uppdrag, Region Skåne som samordnande part, tydliga handlingsplaner, tydliga åtaganden för nyckelaktörer, tydliga förväntningar. löpande uppföljning, kommunikation internt och externt, styrgrupp, tydligt organisationsschema, gemensamt möte årligen, ev en tjänsteman med på gruppernas möten för att överföra kunskap, Biogas syd skulle kunna ha en roll att ställa samman grupper, ha örat mot marken, Insatser och prioriteringar Nationell lobbying, arbeta för styrmedel, uppnå lönsam och konkurrenskraftig biogasproduktion, biogödsel kommersiell produkt, använda offentlig upphandling som verktyg, alla kommuner med, kunskapsspridning, kommunikation till allmänhet, förenklad tillståndsprocess, tillgång till biogastankställen, kommunala bilpooler, kostnadseffektiv kadmiumrening, ny organisation och nystart av arbetet. 11

12 Workshop 3 Hur bäddar vi för framgång? Färdplanen 2.0 Gruppdiskussion: Övergripande mål, delmål och handlingsprogram Gruppdiskussion: arbetsgruppernas uppgifter, aktörer, roller, utmaningar, lösningar Stegen mot Färdplanen

13 Mål, delmål och handlingsprogram Förlängt mål 3 Twh till 2030, 1 alt 1,5 Twh 2020, alt 5% av energianvändning, alt 100% fossilfritt bränsle i Skåne. Ska 3 Twh stå fast? Fördubbla produktionen på 3 år i Skåne 2020 fossilfri kollektivtrafik, Region Skåne utvecklar sin kundroll Utbyggd distribution Regionalt gasnät i nordöstra Skåne Centrum för innovation i Skåne Ökad kunskap om och efterfrågan för biogödsel, löst kadiumproblem Långsiktiga spelregler Kommunerna med, handlingsplaner senast 2016,1 tankställe i varje kommun Handlingsprogram för produktion (inkl tillståndsprocesser, avsättning av gödsel), användning (inkl utbildning, kommunikation, information), infrastruktur, FoU, politisk påverkan inkl omvärldsbevakning 13

14 Arbetsgrupper- temporära och kring konkreta frågor Infrastruktur Lobbying Kommuner, alla kommuner ska skriva på och ha handlinsplaner Biogödsel, finns redan och bör fortsätta Upphandling Nya deltagare Tillståndsprocess FoU, tekniker och substrat, utvecklingsforum Kommunikation 14

15 Några reflektioner om omvärld och marknad från Sweco- Grundfakta 15 Den biogas som produceras i Skåne får för närvarande konkurrens från gas som importeras från kontinenten, till ett betydligt lägre pris. På kontinenten finns en subventionerad storskalig biogasproduktionen som främst går till el. I Sverige är användningen av biogas subventionerad och en stor andel går till fordonsbränsle. Detta ger mycket starka incitament till handel och den svenska marknaden för biogas som fordonsbränsle är för närvarande mycket attraktiv för de europeiska biogasproducenterna. Tidigare har den svenska produktionen haft ett miljöcertifikat som exkluderat importerad gas, men sedan EU kommissionen godkänt även Red Cert EU kan gas från kontinenten få skattereduktion i Sverige. Modity (som ägs av Kraftringen och Öresundskraft) fick som första svenska aktör i maj 2014 godkänt för import av biogas till transportsektorn. Med stöd av certifieringen (RED cert EU) importerar Modity idag biogas från kontinenten till transportsektorn genom naturgasledningen, med uppfyllt hållbarhetsbesked från Energimyndigheten, och därmed skattereduktion.

16 Denna utveckling ger nya möjligheter men också nya hot. Priserna för att använda biogas blir lägre. Biogas kan bli ett reellt alternativ för nya kundgrupper. Nya industrikunder i Skåne, för vilka biogas tidigare inte varit ett aktuellt alternativ, visar idag intresse för den importerade biogasen. Utvecklingen leder dock också till att trafikoperatörer i Skåne som upphandlas av Skånetrafiken inte längre vill betala för den lokalt producerade gasen när de handlar upp bränsle, utan kräver lägre priser. Möjligheterna för Skånetrafiken att lägga in villkor att operatörernas bränsle ska vara lokalt producerade är inte utredda, och inte heller är det fastställt om det är önskvärt. Visionen om regional tillväxt, sysselsättning och kretsloppstänk inom detta område står mot den merkostnad det innebär för kollektivtrafiken. På sikt strävar EU efter harmoniserade regelverk mellan länder. Sverige har haft strategin att stödja biogasen genom energiskatten och koldioxidskatten. Förslagen på styrmedel har främst inriktats mot användarsidan. När det gäller energi- och koldioxidskatternas utveckling finns stora risker för svensk biogas, då skattebefrielsen går ut 2015 och fordonsgas på kontinenten generellt sett inte innebär biogas, utan är koldioxidbeskattat. 16 Några reflektioner om omvärld och marknad från Sweco- Hot och möjligheter

17 Sweco bedömer att omvärlds- och marknadsfaktorer i högre utsträckning behöver tas in i Färdplansarbetet. Hänsyn till omvärldens och marknadens påverkan på biogasens utvecklingsmöjligheter behöver öka, för att kunna fatta bra beslut om målsättningar och strategier. Region Skånes politiker bör ta ställning till om det är Skånskproducerad eller certifierad biogas som är önskvärd för kollektivtrafiken. Politiken inom regional utveckling måste besluta och handla i konsekvens med politiken inom trafiken. Ambitionerna för Färdplanen måste vara i linje med ambitionerna för kollektivtrafiken och förutsättningar på marknaden och i omvärlden. Förändringar i styrmedel kan förväntas och det är viktigt att Sverige har en roll i den utvecklingen. En vision för biogasens roll i energianvändningen kan kanske vara mer realistiskt än ett produktionsmål för Färdplanen. Produktionsförutsättningarna kan komma att växla över tid med förändringar på marknaden och med utveckling av styrmedel på europeisk och nationell nivå. 17 Några reflektioner om omvärld och marknad från Sweco- Konsekvenser


Ladda ner ppt "1 Utvärdering och utveckling av Färdplan för biogas."

Liknande presentationer


Google-annonser