Statsrådsberedningen Vad är ålderdomligt/gammelmod igt i författnings- /lovspråket? Särskilt om problemen att ändra gammal lagtext Stina Malmberg, ämnesråd.

En presentation över ämnet: "Statsrådsberedningen Vad är ålderdomligt/gammelmod igt i författnings- /lovspråket? Särskilt om problemen att ändra gammal lagtext Stina Malmberg, ämnesråd."— Presentationens avskrift:

1 Statsrådsberedningen Vad är ålderdomligt/gammelmod igt i författnings- /lovspråket? Särskilt om problemen att ändra gammal lagtext Stina Malmberg, ämnesråd (språkexpert), Regeringskansliet, Sverige

2 Statsrådsberedningen ”I Sverige har man länge arbetat systematiskt med att modernisera språket i lagarna. Men först 1979 gavs riktlinjer om att även gamla lagar skulle moderniseras språkligt, dvs. när man ändrade dem i sak.”

3 Statsrådsberedningen Riktlinjer har funnits länge 1967 – Språket i lagar och andra författningar 1979 – Några riktlinjer för författningsspråket

4 Statsrådsberedningen ”Här ser ni exempel på sådant som bör moderniseras: skall ändras till ska skriv könsneutralt modernisera ålderdomliga ord och verbformer välj modernare negationer”

5 Statsrådsberedningen Vad bör moderniseras? Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt eller någon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode män, vilka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses bland dem, som äro valda till nämndemän i domsaga eller i fastighetsdomstol eller till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar.

6 Statsrådsberedningen ”Så här ändrades lagen. (På postern kan ni titta närmare på ändringarna.)”

7 Statsrådsberedningen Före: Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt eller någon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode män, vilka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses bland dem, som äro valda till nämnde- män i domsaga eller i fastighets- domstol eller till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Efter: Förrättningsmannen ska, om han eller hon finner det nödvändigt eller någon av sakägarna begär det, vid förrättningen biträdas av två gode män, vilka av sakägarna eller, om dessa inte kommer överens, av förrättningsmannen utses bland dem, som är valda till nämndemän i domsaga eller till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar.

8 Statsrådsberedningen ”Ni ser att vissa ord och fraser har moderniserats, men meningen är fortfarande lång och krångligt byggd. Varför blir det ofta så? Vilka problem kan uppstå vid ändringar i gamla lagar?”

9 Statsrådsberedningen Svårigheter och hinder vid ändringar Ont om tid Uppstår det någon betydelseskillnad? Hur konsekvent och enhetlig måste man vara? Vad ska anses ålderdomligt (eller stelt)?

10 Statsrådsberedningen ”Eftersom det alltid är ont om tid, blir det ännu svårare att bedöma … … om det uppstår någon betydelseskillnad. Det får naturligtvis inte hända. Att en ändring endast är språklig kan ibland tydlig- göras i författningskommentaren. Eftersom många lagar är delar i ett sammanhängande system, bör man inte ändra central terminologi. Men mycket annat går att modernisera. Blir inte lagspråket oenhetligt då? Jo, självklart! Och det kommer det att förbli, så länge det finns gällande lagar från äldre tider. Det är svårt att ändra i en mycket gammal lag utan att det blir stilbrott. Därför är det bättre att ersätta gamla lagar med nya.”

11 Statsrådsberedningen Skriv nytt! Ersättning för skada (1978:880) 21 § Har ett beslut om betalnings- säkring meddelats för en fordran som inte är fastställd och blir fordringen senare inte slutligt fastställd eller fastställs den slutligt till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats, har gäldenären rätt till ersättning av staten för ren förmögenhetsskada som därigenom har tillfogats honom. Ersättning för skada (SFL) 20 § Om betalningssäkring har beslutats för en betalningsskyldighet som inte är fastställd och som inte heller senare fastställs slutligt, ska staten ersätta den betalningsskyldige för ren förmögenhetsskada. Detsamma gäller om betalningsskyldigheten fastställs slutligt men till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats.

12 Statsrådsberedningen Ersättning för skada (1978:880) 21 § Har ett beslut om betalnings- säkring meddelats för en fordran som inte är fastställd och blir fordringen senare inte slutligt fastställd eller fastställs den slutligt till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats, har gäldenären rätt till ersättning av staten för ren förmögenhetsskada som därigenom har tillfogats honom. ”Frågeformade konditional- satser (villkor som inleds med verb) kan ofta ersättas med vanliga villkorsbisatser (om-inledda) och ibland ersättas av relativa bisatser (som-inledda).” ”Undvik långa, omständliga meningar. Bryt ut villkor och lägg i en egen mening.

13 Statsrådsberedningen Ersättning för skada (skatteförfarandelag, prop. 2010/11:165) 20 § Om betalningssäkring har beslutats för en betalningsskyldighet som inte är fastställd och som inte heller senare fastställs slutligt, ska staten ersätta den betalningsskyldige för ren förmögenhetsskada. Detsamma gäller om betalningsskyldigheten fastställs slutligt men till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats.

14 Statsrådsberedningen ”Vilka ord och uttryck ska anses ålderdomliga (eller stela)? En god hjälp har skribenterna av ord- och fraslistor som visar genomförda moderniseringar av viktiga lagar. Exemplet är hämtat från skattebetalningslagen (1997:483) som ersatte uppbördslagen (1953:272).”

15 Statsrådsberedningen Gör ord- och fraslistor!

16 Statsrådsberedningen ”Svarta listan är ett annat hjälpmedel. Den innehåller ord och fraser som kan ersättas i lagspråket. Den fjärde upplagan (SB PM 2011:1) har just publicerats på www.regeringen.se. Det finns planer på att tillhandahålla även en webbversion som lämpar sig för tryckning. Tills vidare kan man dock skriva ut den som häfte, om man vill ha den i pappersformat.”

17 Statsrådsberedningen Svarta listan!

18 Statsrådsberedningen Skriv ut Svarta listan som häfte