Gröna näringarna 2030 10 september, 2015. S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Om projektet ”Grön attraktionskraft” Projektet ”Grön.

En presentation över ämnet: "Gröna näringarna 2030 10 september, 2015. S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Om projektet ”Grön attraktionskraft” Projektet ”Grön."— Presentationens avskrift:

1 Gröna näringarna 2030 10 september, 2015

2 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Om projektet ”Grön attraktionskraft” Projektet ”Grön attraktionskraft” är ett samarbetsprojekt mellan LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och SLA (Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet) som ska pågå till och med 2018 Syftet med projektet är att få fler att välja det gröna näringslivet, antingen som anställd eller företagare. Det sekundära syftet är att bygga en starkare framtidstro för det gröna näringslivet genom att få fler inom näringen samt bland beslutsfattare och opinionsbildare att förstå hur jord- och skogsbruket kan bidra till att lösa de utmaningar vi har för att skapa ett hållbart samhälle. Som en inledning till projektet ”Grön attraktionskraft” har Macklean analyserat hur svenskt jord- och skogsbruk sannolikt förändras till 2030 samt vilka kompetensbehoven är inom näringarna idag och i framtiden (”Gröna näringarna 2030”). Resultatet kommer att användas som underlag till den kommunikationskampanj som gemensamt genomförs av LRF och SLA. 2

3 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Projektet har genomfört sammanlagt 6 workshopar. De 4 första workshoparna genomfördes i två olika spår som sedan förenades. Produkter och Tjänster 2030 Nuläget i Sverige Global utveckling Branschens syn på framtiden WS: Omvärlds- analys WS: Scenario för skogsnäringen 2030 Nuläget i Sverige Global utveckling Branschens syn på framtiden WS: Omvärlds- analys WS: Scenario för jordbruket 2030 Framtidens produkter och tjänster Kompetensbehov

4 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning VÄRLDEN VÄXER – EN UTJÄMNING SKER MELLAN REGIONER OCH DEN GLOBALA MEDELKLASSEN BLIR ALLT STÖRRE FÖRÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER – FLEXIBILITET, HÅLLBARHET OCH TJÄNSTER BLIR NORM DET SVENSKA JORDBRUKETS BETYDELSE ÖKAR – EFTERFRÅGAN PÅ MAT ÖKAR GLOBALT OCH SVERIGE HAR EN GOD FRAMTID INOM LIVSMEDELSPRODUKTION SKOGSINDUSTRIN KLIVER FRAMÅT I VÄRDEKEDJAN - NÄRMAR SIG KONSUMENTERNA GENOM SAMARBETEN OCH NYA PRODUKTER OCH TJÄNSTER FRAMTIDEN ÄR GRÖN – REDAN IDAG SAKNAS PERSONAL OCH KOMPETENS PÅ MÅNGA OMRÅDEN OCH BEHOVEN OCH MÖJLIGHETERNA ÄR STORA TILL 2030 4 1 2 3 4 5

5 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Projektet har involverat personer och kompetenser från många områden, organisationer och branscher 5

6 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE HUR SER JORD- OCH SKOGSBRUKEN UT GLOBALT 6

7 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE 4,9 miljarder hektar mark används som jordbruksmark vilket motsvararar 38% av den globala landarealen 7 Jordbruksmarkens andel av landarealen 70-100% 50-70% 30-50% 10-30% 0-10% Källor: Worldbank

8 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Knappt 70% av jordbruksmarken är betesmark och det har inte skett några dramatiska förändringar de senaste decennierna 8 Betesmark Åkermark Jordbruksmarken består av: Källor: FAOSTAT

9 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE De viktigaste djuren som används i jordbruket idag 9 Fjäderfän 22 458 miljoner Får och getter 2 137 miljoner Kor och bufflar 1 652 miljoner Grisar 972 miljoner Kameler 27 miljoner Hästar¹ 60 miljoner 1. Hästar omfattar både djur som används som arbetskraft i jordbruket och för rekreation och sport. Källa: FAOSTAT

10 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE De viktigaste jordbruksprodukterna¹ och produktionsvolymen 1982 och 2011 10 Spannmål Grönsaker, rotfrukter och frukter Olje- och baljväxter, sockergrödor och nötter KöttMjölkÄgg Produktion 1982: 1 548 Mton Produktion 1982: 1 177 Mton Produktion 1982: 1 368 Mton Produktion 1982: 139 Mton Produktion 1982: 479 Mton Produktion 1982: 29 Mton Produktion 2011: 2 344 Mton Produktion 2011: 2 474 Mton Produktion 2011: 2 703 Mton Produktion 2011: 295 Mton Produktion 2011: 738 Mton Produktion 2011: 70 Mton 1. Grödor som kaffe, te, kakao och kryddor har uteslutits i denna analys eftersom de primärt inte konkurrerar med svenska jordbruksvaror Källor: FAOSTAT

11 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Globalt är ca 40% av befolkningen sysselsatta inom jordbruket. Den absoluta majoriteten av gårdarna är mindre än 2 ha. 11 40% 48% 4% Den globala arbetskraften Arbetskraften i utvecklingsländer Arbetskraften i industriländer Sysselsatta i jordbruket Gårdar <2 ha: 450 miljoner Gårdar 2-10 ha: 63 miljoner Gårdar 10-100 ha: 14 miljoner Gårdar >100 ha: 3 miljoner Källa: FAO, ”The State of Food and Agriculture 2010-2011, International Food Policy Research Institute, ”Food security and the futures of farms”

12 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE De viktigaste faktorerna som påverkar globala jordbruket till 2030 12 1. Efterfrågan ökar med 20% 2. Dietförskjutningen mot animaliska produkter fortsätter 4. Produktivitetsökningen saktar in 3. Både efterfrågan och produktion av livsmedel ökar, men produktionen blir allt mer volatil vilket kan ge temporära globala underskott 5. Klimatförändringarna börjar bli synliga och påverkar produktions- förutsättningarna

13 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Idag täcks 4 miljarder hektar eller 31% av jordens landyta av skog, men skogsbältena är ojämnt fördelade globalt 13 Skogens andel av landarealen 70-100% 50-70% 30-50% 10-30% 0-10% Europa: 1005 Mha Källa: Global Forest Resources Assessment (FRA2010)

14 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Över 50% av skogen finns i de fem mest skogsrika länderna. Ryssland står ensamt för 20% av skogen globalt. 14 Ryssland: 809 Mha Europa: 1005 Mha Nordamerika : 705 Mha Sydamerika : 864 Mha Afrika : 674 Mha Asien : 593 Mha Oceanien: 191 Mha Brasilien: 520 Mha Kanada: 310 Mha USA: 304 Mha Australien: 149 Mha Kina: 207 Mha Kongo-Kinshasa: 154 Mha Källa: FRA2010

15 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE I utvecklingsländer används skogen som brännved, medan utvecklade länder använder skogen som industriell råvara 15 Brännved Industriellt rundvirke Brännved inkluderar framför allt virke som används för vedeldning, men även förädlade energi- produkter som träkol och pellets. Industriellt rundvirke inkluderar virke som används i t.ex. sågverks- eller massindustrin. Källa: FAOSTAT

16 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Globala virkesförrådet (md m³) Globala avverkningen (md m³) Till 2030 kommer arealen sannolikt fortsätta minska, virkes- förrådet förbli på samma nivå och avverkningen öka 16 1990 2000 2010 2030 530 520-540 1990 2000 2010 2030 3,5 3,4 3,7-4,8 Den globala skogsarealen har sjunkit något sedan 1990. Minskningen kommer att fortsätta och år 2030 är skogsarealen sannolikt 3,6-3,8 miljarder hektar. Vid ökad efterfrågan på skogsråvara kan dock skogsarealen bibehållas på dagens nivå. Globala skogsarealen (md ha) Virkesförrådet har varit relativt oförändrat trots att arealen minskat pga. ökad avkastning. Den ökade avkastningen förväntas fortsätta och år 2030 är virkes- förrådet sannolikt 520-530 miljarder m³. Om traditionell vedeldning ersätts av mer effektiva energisystem kan det dock öka till 540 md m³. Den globala avverkningen har varit relativt konstant sedan 1990. Avverkningen förväntas öka något på grund av ökad efterfrågan och år 2030 uppgå till 3,7-4,0 miljarder m³. Om den globala ekonomin utvecklas starkt kan dock avverkningen uppgå till 4,8 md m³. Historisk utveckling Minimalt utfall 2030 Sannolikt utfall 2030 Maximalt utfall 2030 1990 2000 2010 2030 4,2 4,1 4,0 3,6-4,0 Källa: Egen bearbetning baserad på Global Forest Products Model

17 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Globalt är majoriteten av skogen offentligt ägd och mindre än hälften används primärt till produktion Majoriteten av den globala skogsarealen är i offentlig ägo. Sverige utgör här ett extremt undantag med över 80% av skogsarealen i privat ägo. Av den globala skogsarealen används drygt en tredjedel primärt för produktion, en fjärdedel för multipel användning och en fjärdedel används primärt för miljöskydd och sociala syften. Även här är Sverige ett undantag och 75% av den svenska skogsarealen används primärt för produktion. 17 Produktion Flera typer av användning Skydd av jordmån och vattenresurser Bevarande av biodiversitet Sociala tjänster Övrigt Offentlig ägare Privat ägare Övrig ägare¹ 1. Övriga ägare omfattar till exempel religiösa samfund Källa: FRA2010

18 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Priset för skogsråvaran är konjunkturkänsligt men uppvisar en positiv utveckling över tid Priset för sågtimmer och massaved uppvisar stora variationer som i stort följer det allmänna ekonomiska läget. Speciellt priset på sågtimret är konjunkturkänsligt, vilket beror på att en stor del av råvaran går till byggbranschen. Det är inga stor skillnader mellan massaved som kommer från barr- respektive lövträd 18 Index 1995: 100 Källor: Wood Resources International Index barrträ 1995: 100 Barrträfiber Lövträfiber

19 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Vad händer inom den globala skogsnäringen till 2030 19 2. Användningen av skog för energiändamål ökar markant (vedeldning, el, värme) 3. Produktionen av industriellt rundvirke ökar något till följd av ökat byggande 1. Nya produkter från skogen förändrar inte produktionsflödet märkbart till 2030 4. Produktionen av papper och förpackningar ökar och mer av massan återvinns

20 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE BRANSCHAKTÖRERNAS SYN PÅ NULÄGE OCH FRAMTID FÖR SKOGSNÄRINGEN 20

21 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE 21 De viktigaste förändringarna inom skogsägande och skogsbruk de senaste decennierna Uppluckrad reglering av skogsägande har gjort skogen mer attraktiv som placeringsobjekt En större andel skogsägare bor inte i närheten av sin skogsfastighet Införandet av skogsbruks- planer har lett till ett mer professionellt skogsbruk…...vilket skapat en större efterfrågan på skogstjänster Miljömålen har jämställts med produktionsmålen Automatiseringen har ökat i avverkning och skogsbruk

22 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE De viktigaste förändringarna inom svensk skogsindustri de senaste decennierna 22 Skogsindustrin allt mer självförsörjande på energi Långsam framväxt av kompositmaterial Långsam framväxt av substitut för fossil råvara Ökad användning av restprodukter T.ex. för energiproduktion och textiler Skogsarbetare har gått från anställda till entreprenörer Internationell expansion söderut av stora skogsbolag

23 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Utmaningar för svensk skogsnäring idag Kommunicera miljönyttan med en stor användning av skogsråvara Attrahera människor att verka i och att förvalta skog Allemansrätt versus äganderätt Skifta fokus från stor- skalighet till värdeskapande Säkerställa att långsiktiga spelregler möjliggör övergången till en biobaserad ekonomi Möta konkurrensen från regioner med högre bonitet, mindre regler och lägre kostnader 23

24 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Utmaningar inom dagens produktutveckling 24 Hitta nya användnings- områden för massa när efterfrågan på papper minskar... Utveckla substitut med bättre funktionalitet än originalen...men göra det utifrån kundbehov och inte utifrån industrins vilja att hålla upp volymer Driva innovationsutveckling över branschgränserna Våga tänka nytt trots stora investeringar i befintlig infrastruktur Övertyga en trög och konservativ byggbransch att pröva nya lösningar

25 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE 25 Stora samhällstrender med en påverkan på skogsnäringen Behov av att ersätta svarta kolatomer med gröna Ökande befolkning och en växande medelklass ökar efterfrågan på biomassa En äldre befolkning leder till nya typer av produktbehov Hållbarhet blir norm Kraven på miljöhänsyn och detaljreglering ökar Digitalisering förändrar konsumtionsmönster och handel

26 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Trender som påverkar användningen av skogsråvara i framtiden 26 Ökad efterfrågan på funktionella förpackningar som t.ex. löser matsvinnsproblem Potentiell konflikt mellan att bevara skog och att ersätta fossil råvara Peak cotton ökar behovet av ny textilråvara Urbanisering skapar efterfrågan på ”ursprunglighet” och ”naturlighet”...men skogsindustrin är motvillig att i första hand bli drivmedelsproducent då det betraktas som en basvara Stort behov av att hitta nya, miljövänliga energikällor...

27 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE BRANSCHAKTÖRERNAS SYN PÅ NULÄGE OCH FRAMTID FÖR JORDBRUKET 27

28 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE 28 De viktigaste förändringarna inom jordbrukspolitiken de senaste decennierna Avreglering av priser och frångående av överskotts- produktion......men in i ett nytt regleringssystem i EU Den svenska jordbruks- marknaden har öppnats upp, vilket lett till ökad import Ökad påverkan av nationella särregler

29 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE De viktigaste förändringarna inom jordbruksproduktionen de senaste decennierna 29 Automatisering och ökad teknikanvändning har underlättat arbetet... Fler jordbrukare söker nya vägar för att nå konsumenten Ökad konkurrens och prisvolatilitet har pressat lönsamheten...men även krävt ytterligare investeringar vilket ofta förutsätter storskalighet Jordbruksföretagen har blivit färre men större Förskjutning mot mer produktionsjordbruk

30 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE De viktigaste utmaningarna för svenskt jordbruk som näring En allmän opinion som ofta är mer inriktad på jordbrukets miljöproblem än miljönytta Kostnadshöjande särregler på en öppen marknad Brist på långsiktighet i politik och regelverk Prissättningen av produktionsresurserna speglar inte avkastnings- möjligheten Bristande tillgång på kompetent arbetskraft Behov av nya ägandeformer där man t.ex. skiljer på ägande och brukande 30

31 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE De viktigaste utmaningarna för den enskilde jordbrukaren Hitta nya sätt för att få tillgång till produktions- resurser T.ex. samägande och arrende...eller hitta nya affärs- modeller för att komma närmare konsumenten Inse att man är pristagare... Klara av snabbare om- ställningar av produktionen Inse att själv inte är bäste dräng och ta lärdom av andra Gå från bonde till företagare 31 $

32 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE 32 Stora samhällstrender med en påverkan på jordbruket Behov av att ersätta svarta kolatomer med gröna Ökande befolkning och en växande medelklass ökar efterfrågan på biomassa En äldre befolkning leder till nya typer av produktbehov Hållbarhet blir norm Kraven på miljöhänsyn och detaljreglering ökar Digitalisering förändrar konsumtionsmönster och handel

33 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Trender inom jordbruket med effekt till 2030 33 Ökade krav på jordbrukaren att hantera information Klimatförändringarna ger nya produktionsförutsättningar, både globalt och nationellt Teknikanvändningen styrs i högre grad av kvalitetsmål och miljömedvetenhet Konsumenter vill i högre grad göra medvetna val och värderar speciellt hälsa Akvakultur på land växer fram som en produktions- gren inom jordbruket Ökat behov för jordbruks- råvara för annan användning än mat T.ex. energi, plast och kemikalier

34 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE SCENARIO FÖR JORD- OCH SKOGSBRUK 34

35 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Syftet är att skapa en tydlig beskrivning och en sammanhållen framtidsvy av hur utvecklingen ser ut inom ett antal centrala områden till 2030 samt vilken roll som skogsnäringen och jordbruket kommer att ha 2030 Scenariot har skapats utgående från identifierade trender och konsekvenser i omvärdsanalysen och bygger på framtagna scenariomoduler som projektgruppen under två separata workshopar bearbetat för att etablera ett sammanhängande scenario Scenariot är indelat i nio områden: – Global utveckling – Svensk samhällsutveckling – Den framtida svenska konsumenten – Skogens roll – Skogsindustrin – Skogsägaren – Jordbrukets roll – Livsmedelsindustrin – Jordbrukaren Syfte, målsättning och metodik scenario 35 Konsekvenserna identifierade i omvärldsanalysen sammanställdes till 1 scenario med 9 huvudområden Gemensamt för jord- och skogsbruket Specifikt för skogsbruket Specifikt för jordbruket Scenariot har skapats genom att utgå från 3 alternativa utvecklings- vägar på de 9 olika huvudområdena. Projektgruppen har valt den mest troliga utvecklingen på varje område och bearbetat scenario- modulen för att skapa 1 sammanhängande scenario.

36 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE GEMENSAM UTVECKLING FÖR JORD- OCH SKOGSBRUK 36

37 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Global utveckling: close the gap 37 En växande medelklass i utvecklingsländer närmar sig industrialiserade länder Medelklassen växer kraftigt i ost och syd och därmed sker en viss maktförskjutning från väst. De industrialiserade ländernas försprång i utbildningsnivå minskar. Livsstilarna och konsumtions- mönstren globalt börjar allt mer likna varandra. Ökat fokus på att säkra resurser En ökad befolkning leder till ökad efterfrågan på de flesta råvaror. Samtidigt leder klimat- förändringarna till en mer volatil produktion och geopolitisk oro kan snabbt förändra handels- vägarna. Följden blir att fler länder fokuserar på att säkra nödvändiga resurser till exempel genom bilaterala avtal. Migrationen får en ökad betydelse för fler samhällen Geopolitisk oro och konflikter leder till en hög migration. Det blir en stor utmaning för många länder att klara av stora flyktingströmmar och det skapar utrymme för politiska rörelser som vill begränsa antalet flyktingar. Klimatförändringarna ändrar produktionsförhållandena Klimatförändringarnas effekter blir mer tydliga och fler regioner drabbas av mer extremt väder och vattenbrist. Förhållandena för jord- och skogsbruk förbättras troligen i norra Europa och sannolikt är produktionen här mer stabil än i många andra regioner.

38 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Samhällsutveckling: mind the gap 38 Samhällsklyftorna växer Tillväxten är generellt svag och den låga inflationen och det låga ränteläget fortsätter. Många svaga grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden och i kombination med en ökad migration leder det till ökade ekonomiska och sociala klyftor. Glesbygden fortsätter avfolkas, medan storstadsnära landsbygd kan få ett uppsving. Andelen äldre ökar och pensionsåldern luckras upp Andelen äldre ökar och det leder till ett behov av att förändra arbetslivet och pensionssystemet. Pensionsåldern luckras upp och de som orkar jobbar allt längre, men många som arbetat i fysiskt tunga yrken kommer inte klara av en kraftigt höjd pensionsåldern och det skapar en stor utmaning för samhället. Politiska partier fokuserar mer på enskilda frågor än breda program Politiska uppstickarpartier gör att fler partier fokuserar mer på enskilda frågor istället för breda politiska program. Det politiska intresset tar andra vägar än politiska partier. Köpkraften minskar Skattetrycket ökar för att klara av samhällets stora utmaningar och därmed minskar konsumenternas köpkraft. Gapet mellan olika konsumenter ökar i takt med att samhällsklyftorna växer: en del konsumenter söker mervärden, andra söker pris.

39 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Konsumenten: express yourself 39 Konsumtion är fortsättningsvis ett viktigt sätt att uttrycka identitet Konsumtion fortsätter vara det primära sättet att uttrycka identitet och grupptillhörighet. Kläder, mode och mat är betydelsefulla markörer för att signalera identitet, grupp och status. Hälsa, bekvämlighet, naturlighet och autenticitet är viktiga mervärden Konsumenter värderar hälsa högt, men vad de uppfattar som hälsosamt varierar. Produkter och tjänster som sparar tid och innebär bekväma lösningar efterfrågas. De urbana konsumenterna vill ha produkter och tjänster som uppfattas som naturliga och autentiska och många företag försöker utnyttja den trenden. Klimatfrågan blir en hygienfråga som konsumenter utgår från att företag hanterar. Att hyra eller låna istället för att äga blir mer attraktivt Allt fler konsumenter, i synnerhet de yngre, väljer att hyra eller låna det som de tillfälligt behöver, eftersom ägande uppfattas som betungande. Fler digitala företag, tjänster och plattformar gör det enklare att koppla samman människor och dela på resurser. Upplevelsekonsumtionen blir viktigare, men först när materiell standard uppnåtts Upplevelsekonsumtion ökar i andel av konsumtionen hos grupper som har relativt hög materiell standard. För svagare grupper är materiell standard fortsättningsvis viktigt och därmed även materiell konsumtion.

40 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE SPECIFIK UTVECKLING FÖR SKOGSBRUKET 40

41 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Skogens roll: steady state 41 Integration och samarbete blir norm Skogsindustrin behöver utvecklas och hitta nya produkter och många väljer att göra det genom samarbete med andra branscher eller andra aktörer i den egna värdekedjan. Därmed blir kollaborativ utveckling vanligare och fler specifika produkter för samarbetsparter utvecklas. Konsumentförståelse och varumärke ökar i betydelse Allt fler skogsbolag kommer att utveckla konsumentprodukter eller viktiga komponenter av andra produkter och då blir det allt viktigare att förstå konsumenternas behov. Varumärket blir därmed allt viktigare till en bred publik och inte bara inom den egna industrin. Opinionsbildning blir allt viktigare För att säkerställa att man inte begränsar tillgången på skogsråvara och får till satsningar på t.ex. tvärdisciplinär forskning är det viktigt att man kommunicerar miljönyttan med att använda skogsråvara. Andelen rena råvaruproducenter minskar och nya specialiserade producenter växer fram Skogsindustrin försöker kliva framåt i värdekedjan och andelen företag som levererar råvaror och lågförädlade produkter minskar. Det dyker upp nya företag som är specialiserade och levererar produkter som är patent- och rättighetsskyddade, t.ex. inom kombinationsmaterial.

42 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Skogsindustrin: collaboration 42 Sågade trävaror och pappersmassa fortsätter vara basen i produktionen... De två dominerande produktionsströmmarna mätt i volym i förädlingsindustrin är fortsättningsvis sågade trävaror och pappersmassa. Fokus ligger på att få ut så mycket som möjligt från skogsråvaran Skogsindustrin ökar sina marginaler och sparar resurser genom att få ut allt som är lönsamt ur skogsråvaran och restprodukter. Exempel på växande produktgrenar i värde är kemikalier och läkemedel, men mätt i använd skogsråvara kommer dessa fortsatt vara sidoströmmar. Ökad konkurrens från regioner med snabbväxande träd och hög bonitet Konkurrensen inom skogsråvara ökar från regioner med snabbväxande träd och hög bonitet. Svensk skogsråvara har dock förutsättningar att konkurrera i synnerhet på sågade trävaror....men skogsråvara används till allt fler ändamål Samtidigt blir det allt vanligare att skogsråvara används till fler ändamål, till exempel plaster och textilier. Utvecklingen drivs både av ett samhällsbehov av att ersätta råvaror med negativ miljöpåverkan och av skogsindustrins vilja att specialisera sig och tillverka högteknologiska produkter där marginalerna är högre. Drivmedel från skogen kommer troligen fortsätta vara en mindre volym, om inte en radikal förändring i politiska styrmedel sker.

43 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Skogsägaren: solid partner 43 Ökat intresse för att investera i skog, men allt färre är beroende av skogens avkastning för sitt direkta uppehälle Ett lågt ränteläge och få andra bra investeringsalternativ ökar intresset för att investera i skog. För majoriteten av skogsägarna är innehavet en investering vid sidan av den normala inkomsten och inte något man är direkt ekonomiskt beroende av. Nya ägandeformer kan utvecklas, t.ex. skogsägande genom en bankfond eller noterade bolag. Tydligare uppdelning i produktions-, bevarande- och rekreationsskog Politiska begränsningar för högre bevarandegrad av äldre skog kommer troligen att öka. En tydligare uppdelning sker mellan produktionsskog, bevarandeskog och tätortsnära rekreationsskog. Ett förändrat klimat leder till högre skadefrekvens Ett mer volatilt klimat kan öka risken för stormar och bränder. Samtidigt kan det förändrade klimatet även leda till produktionssvårigheter, t.ex. på grund av kortare tjälperioder. Stigande behov av service och tjänster till skogsägaren Allt färre brukar sin skog själv, i synnerhet ägare som bor på annan ort. Därmed ökar efterfrågan på tjänster som skogsskötsel och avverkning. Samtidigt utvecklas automatiseringen och allt fler moment kan skötas automatiskt och mer effektivt.

44 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE SPECIFIK UTVECKLING FÖR JORDBRUKET 44

45 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Jordbrukets roll: feed the world 45 Efterfrågan på mat ökar, och produktionen blir sannolikt mer volatil En stigande befolkning ökar efterfrågan på livsmedel och en växande medelklass i utvecklings- länder leder till en ännu större ökning av efterfrågan på animaliska produkter. Samtidigt leder klimatförändringarna till en mer volatil produktion där tillfälliga underskott kan uppstå. Hållbarhet och livsmedelssäkerhet blir hygienfaktorer nationellt, men mervärden internationellt Hållbarhet och livsmedelssäkerhet kommer att bli skall-krav nationellt, men på en global marknad kommer Sveriges höga standard värderas allt högre och den svenska produktionen är väl rustad för att en växande hälsotrend och ökad medvetenhet om miljö- och klimatfrågor. Viss ökning av bioenergiproduktion Det finns behov av att minska användningen av fossil energi, men biodrivmedel kommer inte vara huvudspåret utan vara en av flera lösningar i en övergång. Det leder till en viss ökning av bioenergiproduktionen, men jordbruket kommer fortsättningsvis huvudsakligen vara inriktad på livsmedelsproduktion. Stabilitet och leveranssäkerhet blir allt viktigare vilket gynnar Sverige En mer volatil produktion i kombination med fler geopolitiska kriser som kan leda till förändrade handelsströmmar gör att en stabil produktion och god leveranssäkerhet värderas högre. Svenska produktionsförutsättningar förblir stabila, vilket ger goda möjligheter till export.

46 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Livsmedelsindustrin: secret premium 46 Dagligvaruhandeln behåller sin makt och deras varumärken ökar i andel Den starkt koncentrerade dagligvaruhandeln har fortsättningsvis en stark ställning och sätter press på livsmedelsindustrin. Dagligvaruhandeln utvecklar i högre grad egna varumärken (EMV) i både lågpris-, bas- och premiumsegmentet och ser det som ett sätt att differentiera sig från varandra samt öka kundlojalitet och marginaler. Livsmedelsindustrin satsar på kanaler utanför dagligvaruhandeln Livsmedelsindustrin försöker i högre grad kringgå dagligvaruhandeln genom att satsa på flagship butiker, prenumerationstjänster, matkassar och andra kanaler utanför den traditionella dagligvaruhandeln. Den svenska livsmedelsexporten stiger Livsmedelsindustrin satsar mer på export, både när det gäller råvaror och förädlade produkter. En del av exporten sker även i form av EMV-varor till utländska kedjor i produktkategorier där hållbarhet och hälsa är viktigt och det svenska kan komma till sin rätt. Den svenska marknaden delas upp i tre typer av varumärken Marknaden består av tre typer av varumärken: EMV, stora varumärken och mindre nischaktörer. Medelstora varumärken får svårt att hävda sig i konkurrensen. De stora varumärkena försöker utveckla sina varumärken och satsa på FoU, men en ökad andel EMV hotar innovationsarbetet. För alla typer av varumärken blir det allt viktigare att vara lyhörd för konsumenternas behov.

47 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Jordbrukaren: bye bye nostalgia 47 Strukturomvandlingen drivs av jordbrukare som förstår behovet av att vara företagare Allt fler jordbrukare tar steget till att bli företagare och genomför en omställning mot ökad effektivisering och ökad teknikanvändning på sina gårdar. Gapet till de jordbrukare som inte tar steget till företagare ökar och det uppstår tydliga skillnader i storlek och gårdstyp. Ökat samarbete mellan bönder och i värdekedjan Jordbrukarna lär i högre grad av varandra och det blir vanligare att samarbeta kring maskiner, insatsvaror och kompetens. Det blir även ökat samarbete mellan jordbrukare, livsmedels- industrin och dagligvaruhandeln där längre avtal blir allt vanligare. Fågelproduktionen ökar och nya oväntade produktionsgrenar får större betydelse Det sker inga drastiska förändringar i vad man väljer producera på gårdsnivå, men ett område med stor potential är fågelproduktion då animaliska proteiner med lägre miljöpåverkan efterfrågas. Nya oväntade produktionsgrenar som akvakultur och produktion av insekter för foder har stor potential att öka i betydelse. Jordbruk likställs med annat företagande Jordbruket betraktas som vilken typ av företagande som helst. Det blir vanligare att skilja på ägande och brukande vilket möjliggör för nya jordbrukare att ta sig in i branschen. Bankerna driver på utvecklingen genom att i högre grad värdera lönsamhet, avkastning och företagarkompetens, snarare än belåningsgrad och värdetillväxt.

48 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2030 48

49 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Nya produkter och tjänster till 2030 uppstår i tre kategorier 49 ”Gör om, gör rätt” ”Gör smartare” ”Till din tjänst” Kompositmaterial Textiler Gröna kemikalier Bioenergi Intelligenta förpackningar Avancerade hygienprodukter Byggnation i trä Hälsolivsmedel & läkemedel Resurseffektiva livsmedel Personaliserade livsmedel

50 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE ”Gör om, gör rätt” (1/2) : Produkter som ersätter andra material och råvaror 50 Typ av produkt BeskrivningDrivkrafterVad är nytt? Komposit- material Cellulosa- och ligninfibrer börjar i högre grad användas i kombination med andra material för att skapa hållfasta, lätta och/eller underhållsfria material. Exempel är grön kolfiber till fordonsindustrin och underhållsfria bygg- komponenter där trä och plast kombineras. Ökat tekniskt kunnande om hur material kan komplettera varandra Ökad efterfrågan på hållbara lättviktsmaterial från t.ex. fordonsindustrin Konsumenternas efterfrågan på mer hållbara material Skogsindustrins önskan om att fokusera på högvärdesprodukter Branschöverskridande samarbeten och närmare samverkan med kunder Multidisciplinär teknisk utveckling Ökad konsumentförståelse Textiler från skogsråvara Nya typer av textiler baserade på skogsråvara med en mer miljövänlig produktionsprocess ersätter bomull och oljebaserade textiler både för kläder och industriändamål. De cellulosa- baserade textilerna kommer i högre grad vara funktionella, t.ex. med vattenavstötande eller antibakteriella egenskaper. Ökad efterfrågan på textiler i kombination med peak cotton leder till ökad efterfrågan på mer hållbara textiler Skogsindustrins önskan om att hitta nya produkter och flytta fram sina positioner i värde- kedjan Möjlighet för skogsindustrin att hitta ytterligare användnings- områden för redan gjorda investeringar Branschöverskridande samarbeten Teknisk utveckling för att minska miljöpåverkan och samtidigt bli bättre än originalet Ökad konsumentförståelse Nya användningsområden för existerande maskinpark Nya affärsmodeller

51 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE ”Gör om, gör rätt” (2/2) : Produkter som ersätter andra material och råvaror 51 Typ av produkt BeskrivningDrivkrafterVad är nytt? Gröna kemikalier Biobaserade kemikalier ersätter fossilbaserade dito. Några områden med stor potential är: Nedbrytbara bioplaster för förpackningar och plastpåsar Konserveringsmedel Färgämnen och rengöringsmedel Ökad efterfrågan på mer hållbara kemikalier Ökad reglering kring användning av plastprodukter, främst plastpåsar Ökad vilja att tillvarata restprodukter och extrahera möjligt värde ur dem Branschöverskridande samarbeten Ny användning av restprodukter Mer kundspecifik produktutveckling Fokus på nya egenskaper utöver att ersätta dagens produkter BioenergiTvå huvudsakliga områden kommer att öka i betydelse Ökad användning av skogsråvara i el- och värmeproduktion då konkurrensen om avfall ökar Biobaserade drivmedel, i första hand ersättning av flygfotogen, då det troligen är enklare att ställa om flygtrafiken än landtrafiken till biobaserade drivmedel Ökad efterfrågan på hållbart producerad energi Ökad konkurrens om avfall från andra länder Politiska styrmedel för omställning till hållbar energi Mer effektiv användning av restprodukter Samarbeten i värdekedjan Nya affärsmodeller

52 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE ”Gör smartare” (1/2): Mer funktionella produkter 52 Typ av produkt BeskrivningDrivkrafterVad är nytt? Intelligenta förpackningar Intelligenta förpackningar utrustade med exempelvis tryckt elektronik eller biosensorer som informerar om t.ex. livsmedlens hållbarhet. Även förpackningar som ändrar form och därmed får flera användningsområden. Internet of things skapar nya möjligheter för intelligenta lösningar Ökad e-handel Ökat fokus på att minska matsvinn Ökade konsumentkrav på bekvämlighet Ökad förståelse för lager- hantering och logistikkedjor Affärsutveckling av tjänster (där produkterna ingår) Branschöverskridande samarbeten Ökad konsumentförståelse Digital kommunikation, sensorik Avancerade hygien- produkter Väldesignade och funktionella hygienprodukter både för en yngre och en äldre målgrupp med kommunicerande funktioner och/eller antibakteriella egenskaper. En åldrande befolkning i väst med högre krav på hygienprodukter Ökade konsumentkrav på bekvämlighet Internet of things skapar nya möjligheter Ökad förståelse för vårdsektorn och konsumentönskemål Affärsutveckling av tjänster (där produkterna ingår) Branschöverskridande samarbeten Digital kommunikation, sensorik Byggnation i trä Allt fler, högre och energi- effektivare flerfamiljshus i trä som i högre grad bygger på pre- fabricerade trämoduler, även med inslag av kompositmaterial. Ökad efterfrågan på naturliga och hållbara material Eventuellt ökad reglering för ett mer hållbart byggande Möjligheter att korta ner byggprocessen genom användning av prefabricerade moduler Ökad förståelse för byggbranschens behov Mer kundspecifik produktutveckling Teknisk utveckling för att kunna konkurrera med andra material

53 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE ”Gör smartare” (2/2): Mer funktionella produkter 53 Typ av produkt BeskrivningDrivkrafterVad är nytt? Hälsolivs- medel & läkemedel Tre huvudsakliga områden ökar i betydelse: Livsmedel med funktionella, hälsofrämjande egenskaper Extrakt av aktiva ämnen från jordbruksprodukter och skogsråvara för läkemedel och hälsokostprodukter Tillverkning av biobaserade ytskikt, filmer och dylikt till läkemedelsindustrin Ökat intresse för hälsa och efterfrågan på preparat som uppfattas som naturliga Vilja från jordbruket och skogsnäringen att tillverka högvärdesprodukter Viss produktion av nya råvaror Nya produktionsmetoder Ökad produktutveckling Ökat samarbete med läkemedels- och hälsokostbranschen Trendspaning och konsumentförståelse Ökad användning av restprodukter Resurs- effektiva livsmedel Resurseffektiva livsmedel och foder som i högre grad är sammankopplade med andra produktionsgrenar i ett kretslopp. Några områden med stor potential: Akvakultur, i första hand på land Produktion av insekter till foder Användning av restprodukter från cellulosaindustrin som fiskfoder Ökad efterfrågan på hållbart producerat protein Pågående utfiskning i traditionella fiskevatten Ökat intresse för kretsloppstänkande Ökat intresse för att tillvarata restprodukter Ny användning av existerande resurser (t.ex. byggnader) Nya vägar till marknaden Samarbete med andra produktionsgrenar Ökat kretsloppstänkande Ökad användning av restprodukter Ökat branschöverskridande samarbete Nya affärsmodeller

54 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE ”Till din tjänst”: Tjänster från de gröna näringarna 54 Typ av produkt BeskrivningDrivkrafterVad är nytt? Personali- serade livsmedel Tjänster som skapar mer ”personliga” livsmedel riktade direkt till konsumenter, t.ex. andelar i djur, kolonilotter med tilläggstjänster på lantgårdar, möjligheter att lära känna djur och bönder i samband med direktbeställning – ”klappa nu, ät sen”. Ökad konsumentefterfrågan på att veta varifrån maten kommer Ökat intresse för att vara delaktig i tillkomsten av den egna maten bland stadsbor Vilja bland jordbrukare att hitta nya kanaler med högre marginaler Nya vägar till marknaden Affärsutveckling av tjänster (där produkterna ofta ingår) Ökad konsumentförståelse Ökad kommunikation direkt med konsumenter Flexibel produktion Logistik till små kunder Hantering av kundrelationer (CRM)

55 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE NYA KOMPETENSER TILL 2030 55

56 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Framtidens jord- och skogsbruk skapar nya jobb och ökar kompetenskraven 56 råvaruproduktionteknikutvecklingaffärsutvecklingproduktion PRIMÄRPRODUKTIONFÖRÄDLINGSINDUSTRIN  Nya sorter och metoder  Effektivitet/Lean  Konsumentförståelse  Kanalstrategier  Digitalisering  Kollaborativ utveckling  Tvärvetenskaplig forskning  Varumärken  Marknadsföring  Flexibel produktion

57 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Analyserade primärproduktionsroller i jord- och skogsbruket 57 Företagsledare jordbruk: bedriver produktion inom animalieproduktion, växtodling, och/eller akvakultur med 5-10 anställda Produktionsexpert animalieproduktion: nöt, gris, lamm, fågel Produktionsexpert växtodling: spannmål, oljeväxter, rotfrukter, frukt, bär, grönsaker Produktionsexpert akvakultur: fiskodling, primärt på land Affärsrådgivare jordbruk: stödjer jordbruksföretagaren i avgörande framtidsfrågor Skogsrådgivare: arbetar mot privata skogsägare som inte aktivt brukar sin egendom Skogsentreprenör: alla led i skogsbruket, från plantering till miljöåtgärder, gallring och slutavverkning, i vissa fall med företagare med anställda

58 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Grundläggande kompetenskrav idag 58 LedningEkonomiAffärerJuridikTeknikDjurhållningVäxtodling Arbetsledning Rekrytering Personalmotivation Kompetensplan Bokföring Investeringskalkyler Skatt & moms Kapital/likviditet Budget & uppföljning Affärsplan/strategier Marknad & priser Samarbeten Riskhantering Stöd och bidrag Personal/anställda Avtal Försäkringar Samarbeten Tillstånd Teknikförståelse för vald produktions- inriktning Investeringsbehov Total ägandekostnad Grundläggande kunskap om djurhållning Produktionsprocesser Nyckeltal Grundläggande kunskap om växtodling Produktionsprocesser Nyckeltal Eventuell arbetsledning & personalmotivation Drift av maskiner Service/underhåll Reparationer Grundläggande IT Djurhälsa Produktionsprocesser Nyckeltal Eventuell arbetsledning & personalmotivation Drift av maskiner Service/underhåll Reparationer Grundläggande IT Sortval Brukningsmetoder Skadebekämpning Produktionsprocesser Nyckeltal Eventuell arbetsledning & personalmotivation Drift av anläggningar Service/underhåll Reparationer Grundläggande IT Djurhälsa Produktionsprocesser Nyckeltal Bokföring Investeringskalkyler Skatt & moms Kapital/likviditet Affärsplan/strategier Handlingsplan Samarbeten Gårds-/företagsråd Stöd och bidrag Driftsmodell/ägande Generationsskifte Avyttring Starta ny verksamhet Försäkringsrådgivning Grundläggande teknikförståelse Grundläggande kunskap om djurhållning Grundläggande kunskap om växtodling Eventuell arbetsledning & personalmotivation Eventuell företagsekonomi Optimerad avverkning Eventuellt samarbete direkt med kunder Eventuell förhandling & kontrakt Eventuellt hantera personal/anställda Eventuellt försäkringar Drift av maskiner Service/underhåll Reparationer Grundläggande IT Plantering Markkunskap Röjning & skogsvård Gallring & avverkning Miljö- & naturvård Kostnadsdrivare Lönsamhet Likviditet Marknadsanalys Riskhantering Skogsbruksplan Driftsmodell/ägande Sälj/avverkningsavtal Brukningsmetoder Sortval Markkunskap Miljöeffekter

59 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Kompetenskrav för att genomföra den professionalisering och rationalisering som krävs för en konkurrenskraftig primärproduktion 59 LedningEkonomiAffärerJuridikTeknikDjurhållningVäxtodling Pedagogisk förmåga Utveckla personalen Språkkunskaper Lönsamhet Kostnadsdrivare Produktionsstyrning Resultatoptimering Omvärldsanalys Marknadsaccess Varumärkeshantering Prissättning Samarbeten Produktportfölj Hållbarhetsförståelse Nya drifts- & ägarmodeller Analysera stora datamängder Förstå möjligheterna med robotisering & digitalisering SpråkkunskaperLönsamhet Kostnadsdrivare Förståelse för affärsplanen Produktutveckla utgående från kund- & konsumentbehov IT kunskap Hantera & underhålla avancerade maskiner Analysera dataflöden Planera arbetet & förbättra processer Förståelse för andra produktionsgrenar för att kunna samarbeta SpråkkunskaperLönsamhet Kostnadsdrivare Förståelse för affärsplanen Produktutveckla utgående från kund- & konsumentbehov IT kunskap Hantera & underhålla avancerade maskiner Analysera dataflöden Förståelse för andra produktionsgrenar för att kunna samarbeta Planera arbetet & förbättra processer Eventuell anpassning till nya klimat- förutsättningar SpråkkunskaperFörståelse för affärsplanen Produktutveckla utgående från kund- & konsumentbehov Planera arbetet & förbättra processer Förståelse för andra produktionsgrenar för att kunna samarbeta Pedagogisk förmåga Coachning/ mentorskap Implementering Se möjligheter med verktyg som förenklar bokföringen Integrera affärssystem & produktionssystem Omvärldsanalys Skapa scenarier Koordinera övrig rådgivning Kunskap om nya typer av rådgivning Nya drifts- & ägarmodeller Analysera stora datamängder Möjligheter med ny teknik Tillämpa nya innovationer Mångårig praktisk erfarenhet Utvärdera annan rådgivning för att undvika suboptimering Mångårig praktisk erfarenhet Utvärdera annan rådgivning för att undvika suboptimering Planera arbetet över längre tidsperiod Optimerad avverkning som tar miljövärden i beaktande Samarbete med rådgivare/kunder Hantera stora datamängder Kommunikation Miljövänlig användning av teknik Maskinell plantering Avverkningsplanering Eventuell anpassning till nya klimat- förutsättningar Koppla samman med ekonomitjänster och skatterådgivning Hållbart skogsbruk Samarbete med entreprenörer Hantera stora datamängder Eventuell anpassning till nya klimat- förutsättningar

60 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Nya kompetenser till 2030 drivna av nya produkter och tjänster 60 LedningEkonomiAffärerJuridikTeknikDjurhållningVäxtodling Konsumentförståelse Paketering Kommunikation Logistik- & e- handelslösningar Ev. användning av CRM-system Förståelse för andra produktionsgrenar för att kunna samarbeta Produktutveckla utgående från kund- & konsumentbehov Förståelse för andra produktionsgrenar för att kunna samarbeta Produktutveckla utgående från kund- & konsumentbehov Förståelse för andra produktionsgrenar för att kunna samarbeta Produktutveckla utgående från kund- & konsumentbehov Förmåga att skapa resurseffektiva energilösningar Förståelse för andra produktionsgrenar för att kunna samarbeta Konsumentförståelse Paketering Kanalstrategier Förståelse för andra produktionsgrenar för att se möjligheter till samarbete Brukningsmetoder för specifika ändamål Rätt sortval & brukningsmetoder för specifika ändamål

61 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Förändrade kompetenser inom primärproduktionen till 2030 61 Jordbrukare Operativt arbete Släcka bränder Extremt fåtal Produktionsrådgivare Reaktiv specialist Rådgivare av skogsbruk Bollplank Reaktiv Resurs Proaktivt ansvarstagande Påverka och förbättra Företagsrådgivare Proaktiv generalist Placeringsrådgivare Aktivt förvaltningsstöd Nyckelresurs Reaktiv Resurs Proaktivt ansvarstagande Påverka och förbättra Företagsledare Strategiarbete Proaktiv utveckling IDAGIMORGON FÖRETAGSLEDARE JORDBRUK PRODUKTIONSEXPERT ODLING & ANIMALIER PRODUKTIONSEXPERT AKVAKULTUR RÅDGIVARE JORDBRUK SKOGSENTREPRENÖRER SKOGSRÅDGIVARE

62 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE SLUTSATSER 62

63 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE 63 Många nya produkter Skogsbruket påverkas marginellt Konsumenter, kanaler, insekter, fisk Kompetensgap uppstår 1 1 2 2 3 3 4 4 produktion -> affärer

64 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Vad innebär det att arbeta inom primärproduktionen till 2030 64 Bristande affärsmanaskap hos dagens företagsledare är en utmaning... Många företagsledare inom både jord- och skogsbruk måste utveckla sitt affärsmanaskap för att skapa en långsiktigt konkurrenskraftig primärproduktion. Det nödvändiga kompetenslyftet drivs inte primärt av framväxten av nya produkter och tjänster, utan av ett behov att förbättra dagens produktion. De som arbetar i produktionen behöver bli mer proaktiva och självgående För att uppnå en konkurrenskraftig primärproduktion behöver de som arbetar operativt, oberoende av produktionsgren, bli bättre på att självständigt planera sitt arbete och föreslå och genomföra nödvändiga förändringar. De behöver därmed ges betydligt större ansvar. Det finns en god framtid i att arbeta inom jord- och skogsbruk Det kommer finnas ett ökat behov av de produkter och tjänster som jord- och skogsbruket bidrar med. Morgondagens produktion är både mer affärsinriktad och mer tekniskt avancerad än idag och liknar allt mer andra branscher och industrier....och det finns få rådgivare som kan ge det rätta stödet Dagens rådgivare besitter generellt inte den kompetens som behövs för att hjälpa jordbruksföretagarna att utveckla sitt strategiska tänkande och kunna anpassa sin verksamhet till såväl dagens utmaningar som omvärldens förändringar.

65 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE 4 tydliga områden att bearbeta 65 Utbildningen på både gymnasie- och högskolenivå behöver förändras Rådgivningssystemet för jordbrukare måste reformerasVägar för karriärbytare behöver göras enklare Jord- och skogsbrukspolitiken bör spegla näringens betydelse för Sveriges framtid

66 S TRATEGI - OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE