Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nugent kapitel 13. Andra EU-institutioner: EESC “The European Economic and Social Committee” = 344 representanter från alla EU:s medlemsstater. Representanterna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nugent kapitel 13. Andra EU-institutioner: EESC “The European Economic and Social Committee” = 344 representanter från alla EU:s medlemsstater. Representanterna."— Presentationens avskrift:

1 Nugent kapitel 13

2 Andra EU-institutioner: EESC “The European Economic and Social Committee” = 344 representanter från alla EU:s medlemsstater. Representanterna väljs av ministerrådet på 5 år. De är officiellt fristående men företräder i praktiken olika särintressen: arbetsgivare, arbetstagare, småföretagare, fackföreningar. 6 sektioner (tex. jordbruk, inre marknaden) som levererar åsikter om EU-frågor. Måste tillfrågas av kommissionen, EP eller ministerrådet i många frågor. Kan själva sätta ihop rapporter i olika frågor och försöka påverka både beslutsfattare och media. Men: har ett begränsat inflytande. Särintressen har (som vi skall se) andra vägar till påverkan och EESC har ingen formell makt.

3 Andra EU-institutioner: regionkommittén. Företrädare för lokala och regionala politiska enheter (Sverige: kommuner, landsting, regioner). Väljs av ministerrådet på 5 år. 6 kommissioner (tex. ekonomiska & sociala frågor, kultur). Måste tillfrågas i vissa frågor. Men: begränsat inflytande. Det finns andra kanaler för påverkan.

4 Andra EU-institutioner: övervakningsmyndigheter och verkställande organ Övervakningsmyndigheter (”regulatory agencies”) = samlar in information, bidrar med vetenskaplig rådgivning (tex. om livsmedel), eller övervakar efterlevandet av vissa regler (tex. flygsäkerhet). Verkställande organ (”executive agencies”) = förvaltar bestämda program (tex. forskningsråd, transportnät).

5 Andra EU-institutioner: EIB Europeiska investeringsbanken = lånar ut pengar till projekt som ses som önskvärda för att stärka europeisk integration eller som stärker EU:s konkurrenskraft och som har ett europeiskt allmänintresse. Tex. infrastruktur i fattiga regioner, högteknologiska industrier, transport & telekommunikation, miljöprojekt. EIB får en mindre del av sitt kapital av medlemsstaterna, men den större delen lånas på marknaden. Därför kan inte EIB gå med förlust. Kapital lånas ut till förmånliga räntor, men bara till projekt som ses som långsiktigt lönsamma.

6 Andra EU-institutioner: ECB Europeiska centralbanken = Euroområdets centralbank. Huvuduppgift: hålla inflationen strax under 2 % per år (ungefär samma som Sveriges riksbank). Har även en rådgivande funktion. 6 medlemmar i direktionen (”executive board”) = ordförande, vice ordförande + fyra. Utses av Europeiska rådet på 8 år. ECB-rådet (”governing council”) = direktionen + Euroländernas centralbankschefer. Konflikt: skall ECB också ha andra uppgifter (stimulera tillväxten?) Problem: Euroområdet har haft en dålig ekonomisk utveckling med svag tillväxt och hög arbetslöshet. Var EMU ett misstag?

7 Andra EU-institutioner: Europeiska revisionsrätten En ledamot för varje medlemsstat. Utses på 6 år. Uppgift: att granska EU:s budget för att se att pengarna används på ett korrekt och effektivt sätt. Rapporterar till EP varje år – därefter beslutar EP om det ska godkänna kommissionens förvaltning av budgeten eller inte. Om Kommissionen har misskött sig kan den avskedas.

8 Nugent kapitel 14

9 EU och särintressen Bryssel drar till sig stora mängder lobbyister (ca ) Vissa staters regioner och t.o.m. lokala enheter har kontor i Bryssel Ca. 250 företag har kontor i Bryssel Organisationer från länder utanför EU försöker också påverka: tex. American Chamber of Commerce to the EU har ett kontor i Bryssel. Ca grupper inom EU (”Eurogroups”) försöker också påverka, tex. BusinessEurope (organisation som samlar Europeiska arbetsgivarorganisationer, tex. Svenskt näringsliv).

10 Varför lobbying? EU-lagstiftning allt viktigare, alltså måste lobbygrupper försöka påverka EU. Men vad är ”EU”? Kommissionen kan påverkas, särskilt som särintressen kan tillhandahålla information som kommissionens tjänstemän inte själva hinner ta fram och arbeta fram trovärdiga förslag. För särintressena tillhandahåller EU potentiellt en väg runt nationella regeringars motstånd och en skyddad miljö att diskutera i utan insyn. Andra försöker påverka genom media. Särintressen som har råd försöker påverka både på EU- nivå och nationell nivå, snarare än att välja en av dem.

11 Exempel på särintressen i Europa Jordbrukare: har haft stort inflytande i Europa/EU. Intresseasymmetri: jordbrukarna är i behov av stöd, men konsumenterna märker inte av något högre matpriser = jordbrukarna har större intresse än konsumenterna. Fackföreningar: medlemskap har gått ned kraftigt i hela Europa förutom i Belgien och Skandinavien. Sverige har högt medlemskap i både privat (77%) och offentlig (93%) sektor, i många andra länder är det stor skillnad (t.ex. 17 % i privat & 59 % i offentlig sektor i Storbritannien). Människor har högre tillit (38%) till fackföreningar i Europa än till t.ex. regering (30 %) och parlament (33 %), men lägre än till försvaret (69 %) och polisen (64 %). Arbetsgivarorganisationer har inte alltid varit framgångsrika i enskilda frågor. Å andra sidan har arbetsgivarna ett ”trumfkort” = utan tillväxt fungerar inte moderna, kapitalistiska samhällen. ”Omständigheterna” gynnar dem!

12 Insider/outsider groups “Insider groups” = grupper som har nära band till makthavare, t.ex. fackföreningar, näringslivsorganisationer. ”Outsider groups” = grupper som står utanför dessa nätverk och tvingas påverka utifrån, t.ex. genom media. Håller denna distinktion på att upplösas? ”Political opportunity structure” = hur ser partisystemet ut? Hur ser media ut? Vilken institution har mest makt?

13 Faktorer som avgör intressegruppers inflytande Kommissionen har relativt få tjänstemän; den som kan tillhandahålla värdefull information kan påverka. De resurser en grupp har. Ekonomisk tyngd inom EU. Politiskt inflytande tex. via kontakter med medlemsstaternas regeringar eller media. Hur representativ en grupp är (t.ex. en alleuropeisk arbetsgivarorganisation bör representera en stor andel av Europas företag). Hur väl sammanhållen den är. Hur goda kontakterna är med EU:s beslutsfattare.

14 Vilka vänder man sig till? Det beror på vad man vill: Nationella regeringar om man vill påverka europeiska rådet eller ministerrådet. Kommissionen är det vanligaste målet för intressegrupper. Kommissionens generaldirektorat för specifika frågor. Europaparlamentet drar till sig fler ju mäktigare det blir.

15 Särintressenas inflytande: bra eller dåligt? Bra: de kan förse kommissionen med viktig information och de breddar inflytandet över besluts-fattandet till fler aktörer. Dåligt: vissa grupper (främst affärsintressen) har större resurser än andra och det är svårare för små grupper i medlemsstaterna att påverka Bryssel.

16 Nugent kapitel 15

17 Europeisering/Europeanisation EU:s inflytande på medlemsstaterna: top- down Medlemsstaternas inflytande på varandra Medlemsstaternas interna aktörers försök att anpassa sig till och påverka EU: bottom-up

18 Medlemsstaterna: 5 grupper efter anslutningsår till EU Grundarländerna (1957/58): Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike, Italien, Tyskland: Generellt positiva till fortsatt integration under hela EU:s existens, men Frankrike har försvarat sin suveränitet. Första utvidgningen (1973): Danmark, Irland, Storbritannien: Storbritannien och Danmark har varit mer euroskeptiska, Irland mer positivt. Grekland (1981) problem med svag ekonomi, Spanien & Portugal (1986), generellt positiva till EU-samarbetet. Österrike, Finland & Sverige (1995) har generellt varit effektiva samarbetspartners, även om Sverige valde att stå utanför EMU efter en folkomröstning. Östutvidgningarna (2004/2007): en heterogen grupp. Cypern, Bulgarien och Rumänien har skapat problem.

19 Hur kan medlemsstaterna påverka EU? Regeringarna Medlemsstaternas regeringar kan kontakta kommissionen, t.ex. den ”egna” kommissionären Hur utöva påverkan i Europeiska rådet? Storlek kan vara en fördel (fler röster, fler resurser) men också en nackdel (små stater kan ha snabbare beslutsvägar och vara mer flexibla). Hur viktig frågan är för en viss stat är avgörande. Vilka preferenser en viss regering har att vara aktiv inom ett visst område (t.ex. Tyskland och valutapolitik). Regeringens ställning inom medlemsstaten. Regeringens relationer med andra regeringar (t.ex. Benelux, Norden + Baltikum, Frankrike + Tyskland). Vilket omröstnings- förfarande används (veto eller QMV)? Hur kompetenta är regeringens förhandlare? Hur kopplas regeringarna till rådet rent konkret? (T.ex. Tyskland kan vara internt delat vilket gör regeringens position svårare att bestämma). Det blir svårare och svårare för regeringarna att kontrollera hur de påverkar EU, p.g.a. EU:s växande inflytande över alltfler områden, samt att besluten fattas snabbare och i ökande utsträckning med QMV.

20 Hur kan medlemsstaterna påverka EU? Parlamenten Medlemsstaternas parlament: Kommissionen skickar lagförslag till de nationella parlamenten; om en tredjedel av dessa invänder att ett förslag bryter mot EU:s subsidiaritetsprincip måste kommissionen skriva om förslaget. Alla parlament har någon form av kommitté för att hantera EU-ärenden (i Sverige riksdagens EU-nämnd som fungerar som ett utskott). Dessvärre är mycket EU-lagstiftning så teknisk att det är svårt för en utomstående att förstå den. De förslag som sänds till parlamenten är dessutom redan utarbetade och de viktiga besluten i praktiken redan fattade.

21 Hur kan medlemsstaterna påverka EU? Medborgarna Folkomröstningar: Danmark och Irland har haft flest folkomröstningar. Vissa omröstningar har hållits igen när den gav ”fel” svar. Men vissa har haft inflytande: EU:s konstitutionella fördrag föll efter nej i Frankrike och Nederländerna. Vissa fördrag har försenats efter nej, som sedan blivit till ja i senare omröstningar. I vissa fall har vissa stater ställt sig utanför ett visst område p.g.a. en folkomröstning, t.ex. Sverige om euron Val till EP vart femte år. Men: lågt valdeltagande och EP:s inflytande inom EU är begränsat. Nationella val: medlemsstaternas stats- och regeringschefer och övriga ministrar styr ju genom europeiska rådet och ministerrådet och genom att ingå fördrag. Den allmänna opinionen kan påverka politiker. Men regeringarna kan ha egna starka preferenser och välja att ignorera den allmänna opinionen.

22 Vilka medlemsstater är mäktigast? De största medlemsstaterna p.g.a. att de har störst resurser. Men: man kan också säga att många av de mindre faktiskt har utövat ett oproportionerligt stort inflytande vilket komplicerar bilden. De små staterna gynnas av EU:s institutionella struktur (alla har en kommissionär, ministerrådets omröstningsförfarande gynnar mindre stater, det finns en tradition att inte köra över någon stat). Storleken är inte den enda avgörande faktorn: t.ex. Italien är ett stort land som inte utövat samma inflytande som t.ex. Frankrike, förmodligen delvis p.g.a. svagare regeringar. Vissa små stater kan å andra sidan vara inflytelserika genom att framgångsrikt driva en viss fråga (t.ex. Luxemburg gällande finansiella tjänster, Cypern gällande sjöfart). Överhuvudtaget kan både små och stora stater genom att fokusera på en viss fråga driva denna, t.ex. Frankrike och CAP eller Storbritannien och marknadsliberalisering. Olika stater formar olika allianser, d.v.s. det behöver inte vara ”stora mot små” utan snarare några stora och några små stater som enas i en viss fråga.


Ladda ner ppt "Nugent kapitel 13. Andra EU-institutioner: EESC “The European Economic and Social Committee” = 344 representanter från alla EU:s medlemsstater. Representanterna."

Liknande presentationer


Google-annonser