Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori ”Den moderna tröttheten”

En presentation över ämnet: "Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori ”Den moderna tröttheten”"— Presentationens avskrift:

1 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori ”Den moderna tröttheten”

2 Indikation på ökad stress runt år 2000 Aronsson, G. & Gustafsson, K.: Sjuknärvaro – förekomst och utvecklingstendenser. Arbete och Hälsa nr 2002:8. ”Har det under de senaste tolv månaderna hänt att Du gått till arbetet trots att Du med tanke på Ditt hälsotillstånd egentligen borde ha sjukskrivit Dig?” [Sjuknärvaro vid 2-5 tillfällen. Förändring sjuknärvaro 1997 – 2000] Vård & omsorg19972000 Läkare49%42% Sjuksköterskor51%51% Soc sekr; psykolog27%69%! Undersköterskor47%68%! Vårdbiträden37%56% Skötare, vårdare65%63%

3 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori sjuknärvaro forts … Undervisn. & skola19972000 Gymnasielärare32%55% Grundskollärare m fl 52%71% Förskollärare, fritidspedagog55%71% Barnskötare38%74% Teknik & data19972000 Civilingenjörer21%50% Övr. ingenjörer29%47% Dataspecialister18%40% Andra tekniker39%56% Industri och byggnadsarbete19972000 Bygg och anläggningsarbete40%55% Svetsare, plåtsl., maskinmekaniker32%58% Processoperatörsarbete27%31%

4 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Litteratur Åsberg M. m fl Utmattningssyndrom – en kunskapsöversikt om stressrelaterad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen. Stockholm 2003 Maslach C & Leiter M Sanningen om utbrändhet. Stockholm 1999. Natur & kultur Schaufeli W & Enzmann D The Burnout Companion to Study and Practice. A Critical Analysis. Washington 1998. Taylor & Francis. Hallsten L. Utbränning i Sverige. Arbete & Hälsa 2002:6 Hallsten, L. Burnout and Wornout – Concepts and Data from a National Survey i Antoniou A.S. & Cooper A.C. (eds.) A Research Companion to Organizational Health Psychology. Chelterham 2005. Elgar.

5 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Utmattningssyndrom =def. Socialstyrelsen (Åsberg m fl 2003) 1. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor; identifierbara stressfaktorer skall ha förelegat >6 månader 2. Påtaglig brist på energi eller uthållighet 3. Minst 4 av följande symtom varje dag under >2 veckor: - koncentrationsstörningar, minnesstörningar - påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att utföra uppgifter under tidspress - känslomässig labilitet eller irritabilitet - sömnstörning - påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttning - fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel 4. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden 5. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller somatisk sjukdom/skada 6. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom endast som tilläggsspecifikation

6 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Antal Muskler och leder30 Psykisk ohälsa (ej utmattningssyndrom) 20 Psyk.utmattningssyndrom15 Hjärta, hjärna, cancer15 Diabetes, lunga, tarm8 Trafikskador10 Övrigt4 Summa102 Frånvaroanledning för långtidssjukskrivna (>6 mån) i en mellanstor svensk kommun A

7 Incidens (fallstudiedata, svåra utmattningsreaktioner med sjukfrånvaro >6 mån) Cirka 7.5 per 1 000 kommunanställda Markant överrisk för enhetschefer Överrisk för förskollärare, lärare, undersköterskor. Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori

8 Sjuknärvaro/psykisk uttröttning (djupintervjuer med ”critical incident” metodik) Av 72 slumpvis utvalda ”friska” (=ej sjukskrivna), behöriga och yrkeserfarna grund-/förskollärare befann sig c. en tredjedel i riskzonen (under undersökningsperioden 1995- 2003) Några få hade passerat riskzonen och debuterat i långtidssjukfrånvaro Likartat mönster i CI-berättelserna hos ”sjuknärvarande” och kollegor som hamnat i ”psykiskt utmattningssyndrom”

9 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Den moderna tröttheten framstår som en … Sociopatologi d.v.s. psykisk ohälsa som drabbar: - socialt organiserade grupper (t ex yrkesgrupper) snarare än enskilda, hårt belastade eller sårbara individer - yrkesgrupper med starka professionella värde- och handlingstraditioner - om omgivningen inte respekterar de professionellas handlingsregler, kan berörda professionella grupper hamna i yrkesetiska konflikter (”kollektiv sårbarhet”)

10 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Några fallillustrationer Mellanstadielärare i farozonen att bli övertaliga Klasslärare åk 4 med en svår ny elevgrupp Förskollärarnas eftermiddagsaktiviteter saboteras

11 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Grundskolereformen En ”fundamentalistisk” förvaltningsreform?  SOU 1988:20 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet (”Styrberedningen”); prop. 1988/89:4 Om skolans utveckling och styrning; prop. 1990/91:18 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) m fl  Radikal avreglering (Skollagen och Skolöverstyrelsens författningssamling) ger formell möjlighet upphäva traditionell verksamhetsuppläggning enligt ”den goda konstens regler” (lege artes).  Nytt statsbidragssystem (”bidragspåsar” i stället för öronmärkta anslag för särskilda ändamål) ger möjlighet avveckla ”dyra” resurser (specialundervisning, svenska2, kurator etc).  Kommunalt huvudmannaskap (nya förvaltningssystem för operativ ledning av verksamheten; sammanslagna förvaltningar, avprofessionaliserade ledningssystem, enhetliga resultatmål i termer av pengar och tid)

12 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Avveckling av kompetensstöd  Personalrationaliseringar inriktas på (dyra) resurser för specialkompetens/kompetens- stöd till klasslärare  Strukturell konflikt mellan traditionella professionella värde- och handlingssystem och nya förutsättningar för verksamheten  Professionell meningsförlust, yrkesetiska samvetskonflikter, sömnstörningar, psykiska utmattnings-reaktioner från mitten av 1990-talet

13 Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Ytterligare fallillustrationer från kommunal hemtjänst Vad gör en undersköterska i hem- tjänsten då en omsorgstagare (en psykiatripatient i öppen vård) ligger på lit de parade i sitt hem? Övergripande orsaker: Psykiatrireformen effekter (medicinskt/psykiatriskt kompetensstöd) Ekonomiska styrmedel (kommunen drabbas av kostnader då landstinget kopplas in) Finansiell överstyrning (rationaliseringar i hemtjänsten) Åtgärdsmöjligheter?