Socialt arbete på samhällsnivå Socialt arbete och samhällsplanering. Aktuell forskning och historisk tillbakablick Maria Söderberg, 2014-09-02.

En presentation över ämnet: "Socialt arbete på samhällsnivå Socialt arbete och samhällsplanering. Aktuell forskning och historisk tillbakablick Maria Söderberg, 2014-09-02."— Presentationens avskrift:

1 Socialt arbete på samhällsnivå Socialt arbete och samhällsplanering. Aktuell forskning och historisk tillbakablick Maria Söderberg, 2014-09-02

2 ”Socialt arbete och samhällsplanering” Vad kan det betyda? Socialt arbete handlar inte bara om problemens symptom, utan också om förebyggande insatser Socialt arbete handlar inte bara om individinriktat arbete, utan också om strukturinriktat arbete Sambandet ”socialt arbete och samhälls-planering”: Kan det vara så att mer satsning på strukturinriktat arbete på sikt minskar behovet av individuella tjänster?

3 ”Samhällsplanering” Samhällsplanering = Ett samspel mellan aktörer i en sammanhållen och systematisk process genom a)sektorsplanering (sjukvård, skolväsen, bostads- byggande, etc) b)sektorsöverskridande planering Denvall, V. (1994) För samhällets bästa. Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen. Floda: Zenon.

4 ”Social planering”: Planering av omsorg, social service och stöd – eller all samhällsplaneringen är social (planering med utgångspunkt från mänskliga behov/byggande av vägar, hus och broar får sociala konsekvenser)? (jfr Denvall, 1994) Ekonomisk planering Finansplaner Långtidsutredningar Kommunala budgetplaneringar etc. Regionalpolitisk planering Länsplanering Befolknings- prognoser Kommunikation Arbetsmarknad etc. Fysisk planering Fysisk riksplanering Naturresurser Miljöfrågor Byggande etc. + Social planering Äldre- och barnomsorg Familjepolitik Sjukvård etc.

5 Samhällsplanering på olika nivåer Intresseorganisationer, allmänhet, näringsliv… Staten Län Kommunen

6 Vad säger SoL om samhällsplanering? Ex. /mina markeringar/ 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m. 1 § Till socialnämndens uppgifter hör att - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, - svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 2 § Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

7 Att konstruera ”samhällsplanering” Samhällsplaneringens praktik är under konstant förändring. Ibland efterfrågas statligt stöd för t ex ett utökat inflytande över städernas utveckling. Ibland ifrågasätts statens inflytande. (jfr Denvall, 1994) Decentralisering The welfare state – the welfare municipality ”The welfare mix” Offentlig sektor, familj, marknad, frivilligsektorn (se t ex Trydegård, 2000)

8 Ett exempel på social planering/samhällsplanering: S2020: S som i social och 2020 som i långsiktighet Oro för ökade klyftor och segregation -> kommunledningen i Göteborg formulerade år 2007 uppdraget S2020. 1. Ett uppdrag till alla förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad. 2. En strategisk arbetsgrupp inom Social resursförvaltning som fungerar som en stödfunktion i stadens arbete med social hållbarhet. Syftet med uppdraget S2020: att se till att sociala frågor lyfts i kommunal planering (på samma sätt som ekonomi och ekologi). att motverka segregation i samspel mellan ”den sociala, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen”. Delaktighet, dialog + folkbildning -> Seminarieserie ”Mellanrum” (S2020 + Göteborgs stadsmuseum) (www.goteborg.se)

9 Ett annat lokalt exempel: Kunskapsserie riktad till chefer, IFO samt funktionshinder i Göteborg med temat ”Socialtjänstens roll i samhällsplaneringen – det gemensamma ansvaret”, sep 2011 – mars 2012. Finnes: Förtrogenhet med levnadsförhållanden Sökes: ”Samspelsarenor” Metoder som t ex fokusgrupper, öppna forum och workshops. Arbetet fortsätter… Ur ”Dokumentation från kunskapsserien. Socialtjänstens roll i samhällsplaneringen – det gemensamma ansvaret”, FoU i Väst och Göteborgs stad, 2012.

10 Lokala strategier: Tre faser på internationell nivå (Turunen, 2004) Förmoderna perioden (1880-1920): Kolonialt utvecklingsarbete och settlementarbete Moderna perioden (1930-1970): Institutionalisering och radikalisering Senmoderna perioden (1980 - ): Differentiering och internationalisering

11 Lokala strategier: Tre faser på internationell nivå (Turunen, 2004) Förmoderna perioden (1880-1920): Kolonialt utvecklingsarbete och settlementarbete

12 Förmoderna perioden (1880-1920): ”Community development”: rötter i kolonialt utvecklingsarbete främst bland stora befolkningsgrupper på landsbygden ”Community organization”: en organisering av socialt arbete och social service i västvärldens utsatta bostadsområden COS-rörelsen (Charity Organization Society) - settlementsarbete.

13 Lokala strategier: Tre faser på internationell nivå (Turunen, 2004) Förmoderna perioden (1880-1920): Kolonialt utvecklingsarbete och settlementarbete Moderna perioden (1930-1970): Institutionalisering och radikalisering

14 Moderna perioden (1930-1970) Community development Community organization - Välfärdsstatens utveckling - Senare delen: Community-strategierna radikaliserades (gräsrotsorienterade)

15 Lokala strategier: Tre faser på internationell nivå (Turunen, 2004) Förmoderna perioden (1880-1920): Kolonialt utvecklingsarbete och settlementarbete Moderna perioden (1930-1970): Institutionalisering och radikalisering Senmoderna perioden (1980 - ): Differentiering och internationalisering

16 Senmoderna perioden (1980 - ) Professionalisering och akademisering Nationella och transnationella nätverk

17 Paradox i samband med community-strategierna Gräsrotsstrategier (bottom up): ”Från radikala krafter (70-tal) – till huvudkontoret i Bryssel”

18 Påminnelse: 15 september 2014 kl. 15.30 – 17.00 Gästlärare Srinivas Surisetti från Tata institute, Mumbai. Community Development in India

19 Se Turunen, 2004 Danmark: Socialt miljöarbete Bostadssocialt arbete ”Projektens förlovade land” Finland: Områdesbaserat socialt arbete ”Landet med minimalt antal projekt” Norge: Närmiljöarbete Bostadssocialt arbete ”Landet med samordnade projekt” Sverige: Strukturinriktat arbete ”Projektens strukturideologiland” Storstadsarbete Framträdande lokala strategier i Norden

20 Relationen: strukturella insatser – satsningar på program/projekt ”Utöver en generell välfärdspolitik behövs också program och projekt som är flexibla och anpassade till lokala och individuella behov. Men särskilda programs och projekts uppgift är inte att ersätta generella åtgärder eller att försöka lösa strukturella problem vars orsaker finns på en annan nivå än på lokalsamhällets” (Turunen, 2004, sid. 192).

21 Projekt: Förenklat: Föreställning om en ”engångsuppgift” Ett eller flera prestationsmål Förutbestämt slutdatum/ leveransdatum Egen budget Ett antal komplexa och/eller ömsesidigt beroende aktiviteter

22 Projektets två diskurser: Den rationella diskursen (det rationella sättet att tänka): Samhället, organisationen, attityder – eller vad det nu är projektet är inriktat på – låter sig påverkas på ett planerat och förutsägbart sätt. Förändringsdiskursen: Det komplexa och oförutsägbara i projektet bejakas, men man lyfter samtidigt fram betydelsen av förnyelse och förändring, nästan oavsett vad resultatet blir. Sahlin, I. (1996) Projektets paradoxer (red.)

23 ”Målets/målens funktion” att integrera organisationer och aktörer på olika nivåer att få externt stöd i form av pengar, goodwill och förtroende Sahlin, I. (1996) Projektets paradoxer (red.)

24 Vikten av en inledande ”etikettering”: Tillhörighet/organisation (legitimera, någon typ av huvudman går i god för att det här är ett bra projekt) Informationsflöde/omvärldsbevakning (timing, placering i tid och rum) Kompetensutveckling (konferenser, nätverk, samarbetspartners)

25 Projekt ger pengar Socialarbetare tvingas: Använda ett språk om behov Beskriva sina klienter som ”de andra” Tänka i termer av allvarlig fara och växande hot (vad som händer om projektet uteblir) Se Mulinari, D. (1996) I: I. Sahlin (1996) Projektets paradoxer (red.)

26 Diskussionsfrågor Vilka personliga erfarenheter finns av projektplanering? Vilket/vilka var projektmålet? Vilket slags projekt var det (etikettering)?