Transportsystemets effekter på socioekonomisk exkludering Jerry Olsson IES, Avd. för kulturgeografi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet

En presentation över ämnet: "Transportsystemets effekter på socioekonomisk exkludering Jerry Olsson IES, Avd. för kulturgeografi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet"— Presentationens avskrift:

1 Transportsystemets effekter på socioekonomisk exkludering Jerry Olsson IES, Avd. för kulturgeografi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet jerry.olsson@geography.gu.se

2 Transport disadvantage Transport disadvantage contributes to socioeconomic exclusion, which in itself is the processes whereby individuals are unable or constrained to participate in economic, social or political networks and activities.

3 Vilka grupper är exkluderade? A) Fysiskt och intellektuellt funktionshindrade ‘For the disabled persons, the ordinary obstacles and barriers not only are multiplied but are expanded well beyond the normal range; gutters become chasms, sidewalks and streets become treacherous paths, stairs may be impossible cliffs, …, layout becomes a maze, maps and models may be uninterpretable’. (Golledge, 1993: 64).

4 B) Grupper med låg inkomst  Mer ansträngning och tid – Bor ofta vid platser med låg tillgänglighet – Förflyttar sig ofta med långsammare transportmedel (lägre bilinnehav)  Mer tankekraft – Att planera förflyttningar blir problematiskt  Dyrare – I relative termer spenderar grupper med låg inkomst mer av disponibla inkomst på transporter (mätt i procent) C) Äldre människor D) Barn E) Kvinnor generellt, speciellt viss grupper

5 Vad motverkar kvinnors rörlighet? Keeping women in their place  Nästan överallt i världen är kvinnor den största gruppen som befinner sig i fattigdom  Att ‘hålla kvinnor på plats’ och inskränka kvinnors rumsliga manöverutrymme utövas av:  Regeringar, familjer, hushåll och män  Svårt att vidmakthålla patriarkal kontroll över kvinnor of de får röra sig ‘fritt’ i rummet.  Filmen Thelma and Louise.  Hur uppnås detta?  Binda fötter (foot binding)  Våldtäkt (sällan känner kvinnor att de ‘äger’ gatorna)  Förbud (att cykla, rida, köra bil)  Våld, eller hot om våld, i hushållet  Lagar som ger mannen ensamrätt över vart familjen ska bo, krav om att kvinnor måste slå följe med (eller vara sanktionerat av mannen) en man när dom rör sig utanför hushållet (t.ex. med maken, pappan, bror, far-/morbror)  Lagar som förbjuder kvinnor att sitta vart dom vill när dom åker kollektivtrafik  Kvinnan som hushållets ‘care-taker’, d.v.s. ta hand om hushållssysslor, barn, äldre och sjuka  Ideologier som uppmuntrar kvinnor att uppfattas som ‘fysiskt sköra’, där en ensam kvinna är att betraktas som ‘lovligt’ sexuellt byte och någon som uppmuntrar sexuella inviter  Brist på dagis och äldreboende  Maskulina konstruktioner, t.ex. att bilen anses tillhöra mannen

6 Vad innebär det att vara transportexkluderad?  Begränsade möjligheter att delta i olika aktiviteter och vara verksam på arbetsmarknaden  Rörlighetsmönster: män vs. kvinnor: resfrekvens, reslängd, restid, transportmedelsval, syfte  I de flesta industrialiserade länder är fattiga, kvinnor och äldre grupper överrepresenterade vad gäller kollektivtrafikanvändning

7 Är det, och i så fall hur, möjligt att förändra situationen mellan grupper? Hur kan transportrelaterad socioekonomisk exkludering begränsas/elimineras?  Personliga åtgärder är svårt: Svårt att lyftas ur fattigdom om job, hälsovård, boendeförhållanden är utom räckhåll  Andra åtgärder: Förslag???