Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Teoretiska grunder och praktiska råd för normskapande, inkludering och skapande av ett bra arbetsklimat i gruppen Matts Dahlkwist, 2012 GRUPPROCESSER,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Teoretiska grunder och praktiska råd för normskapande, inkludering och skapande av ett bra arbetsklimat i gruppen Matts Dahlkwist, 2012 GRUPPROCESSER,"— Presentationens avskrift:

1

2 Teoretiska grunder och praktiska råd för normskapande, inkludering och skapande av ett bra arbetsklimat i gruppen Matts Dahlkwist, 2012 GRUPPROCESSER, INKLUDERING OCH MARGINALISERING

3 VAD ÄR EN GRUPP? Huvudkriterier som definition på en grupp: gemensamma mål gemensamt beroende och arbetsfördelning känner tillhörighet strukturerade relationer ömsesidig påverkan gruppmotivation tidsutsträckning (någon form av historia och framtid). Testa själv: Se Johnson & Johnson s 3!

4 GRUPPROCESSER Grupprocesser är en beteckning på vad som sker inom en grupp och hur de enskilda gruppmedlemmarna agerar som en följd av det sociala samspel som äger rum och de åtgärder som en grupp utvecklar när den konfronteras med en uppgift (Hammar Chiriac 2003)

5 VARFÖR LÄRA OM GRUPPROCESSER? Styra normbildning Utveckla effektiva grupper Personlig och socal utveckling Bli sedd – alla får tala Öva argumentation Öva tagande av roller Varierande undervisningsformer Övning inför arbetslivet Bl a Johnson & Johnson

6 NORMALITETENS RELATIVITET Vår sociala utveckling präglas av ständiga jämförelser. I samverkan med andra utvecklas vi till sociala individer Vad är normalt? Kultur- grupp- och tidsbundet Normalfördelningsdebatten ”Samhällsburet” eller ”individburet” perspektiv genom historien, samt ”Kategoriskt” (patologi hos individen) eller ”relationellt” (socialpsykologiska och sociokulturella förhållanden) perspektiv Praktiska konsekvenser av olika perspektiv? Rosenqvist (2007) m fl

7 SKOLANS DOLDA ELLER OSYNLIGA LÄROPLAN ”Om vi verkligen vill komma åt kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan är det just i normerna vi bör börja. Genom att kritiskt granska hur normer görs och vilka effekter de får, lär vi oss att se vilka normer det är som vi behöver ifrågasätta och förändra för att komma åt att en del elever och lärare marginaliseras i skolan”. Martinsson & Reimers (2008)

8 SKOLA OCH SEGREGATION - HISTORIK 1842: Stora grupper med funktionsnedsättning ställs utanför, ”totala institutioner”. Segregationstanken. Det biologiska arvet talet: Mot integration, t ex samordnad specialundervisning avlöser ”hjälpklass” 1970-talet: ”En skola för alla” – ett begrepp som senare kommer att holkas ur successivt Idag: Nya former av segregation – särskilda undervisningsgrupper, nivågruppering, växande särskoleverksamhet. Utbildningspluralism men likvärdighetskrav Heimdahl Mattsson (2008)

9 KATEGORISERING PÅ GOTT OCH ONT Exempel på kategorisering: -Psykiatridiagnostik, ”bokstavsdiagnostik” -Socialgruppssystem -Skolorganisation (vidmakthålla struktur, resurseffektivitet, ”träffa rätt”) -Diskrimineringslagen 2009 Helldin (2007), m fl

10 DIAGNOS OCH GRUPP Diagnos ger i regel eleven en mer positiv självuppfattning. Idag kan diagnos användas som ett redskap för att legitimera exkludering Nackdelar? Heimdahl Mattson (2008)

11 STEREOTYPIERING Se Johnson & Johnson, kap 10 Grunder Vanliga exempel Konsekvenser

12 MARGINALISERING OCH DISKRIMINERING DISKRIMINERINGSLAGEN 2009: De sju diskrimineringsgrunderna - diskriminering i förhållande till marginalisering: Kön – diskriminering p g a en viss könstillhörighet Etnisk tillhörighet – diskriminering på grund av nationellt eller etniskt ursprung, ras eller hudfärg Religion eller annan trosuppfattning – diskriminering p g a religion eller livsåskådning Sexuell läggning – diskriminering p g a sexuell läggning Funktionshinder - definieras som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Könsöverskridande identitet eller uttryck - Att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning Ålder Skolverket 2009, Dahlkwist 2010

13 FÖRVÄNTNINGARNAS BETYDELSE Enig pedagogisk forskning: De elever/grupper som möts av låga och förutbestämda förväntningar får ofta en mer negativ självbild och presterar lätt under sin potential. Risk för sänkt självförtroende och motivation. ”Oprofessionell avskildhet” - exkludering med outbildad personal är något ganska vanligt och något särskilt olämpligt Heimdahl Mattsson (2008)

14 Gruppstorlek För god effektivitet - att få fram goda idéer, ärliga synpunkter och ett gott resultat: 4-6 medlemmar en lämplig gruppstorlek (varierar något beroende på gruppens mål): Mindre marginaliserng, jämnare talfördelning, större öppenhet: Grupp med 8 medlemmar: 10:1 Grupp med 6 medlemmar: 3:1 Grupp med 4 medlemmar: 1,5:1 Arfwedsson&Arfwedsson, 2002, m fl

15 GRUPPENS UTVECKLING GRUPPFASMODELLER ENL WHEELAN (2010) OCH FIRO (1996) 1.Initialfasen 2.Smekmånadsfasen/Formandet 3.Konfliktfasen/Stormandet 4.Samarbetsfasen/Normerandet, utförandet 5.Separationsfasen Risk för marginalisering i olika faser? Förebyggande åtgärder i de 2 första faserna!

16 -Ständiga frånvaroproblem p g a sjukdom -Ständiga frånvaroproblem av andra orsaker -Frånvaro vid redovisningstillfället -”Dålig personkemi” - personkonflikter -Mycket ojämn tal- och maktfördelning -Allmän passivitet/”freerider-problem” och/eller social loafing. -Skilda målsättningar/inställning till arbetsprocessen Risk för marginalisering? Hur kommer vi åt dessa konfliktorsaker? Dahlkwist: Lärarledarskap, relationer och grupprocesser, 2011 VANLIGA KONFLIKTORSAKER I EN GRUPP

17 EGET HANDLANDE I KONFLIKTSITUATIONER Gör en självvärdering (se Johnson & Johnson s 354) Vad kan jag arbeta med?

18 HANDLEDARENS ROLL VID KONFLIKTER I GRUPPEN – I ETT INKLUDERINGSPERSPEKTIV -Viktigt med att tillsammans arbeta fram någon form av utvärderingsbart gruppkontrakt, ett sätt att inkludera alla, reflektera över och att förebygga konflikter -Viktigt att gruppen själv först får försöka att träna sig i att hantera uppkommen konflikt -Om detta inte går, ska handledaren gripa in -Utvärdera och följ upp även själva arbetsprocessen – vi lär av konflikter = social träning (viktigt skolmål)! Dahlkwist: Gruppsykolgi (2007), Johnsson & Johnsson (2011)

19 NEGATIV GRUPPKONFORMITET – VANLIGA BETEENDEMÖNSTER Några symptom: -Loafing -Individer som vågar ”gå emot” exkluderas -”Gate-keepers” kontrollerar ”icke önskvärd” information -En illusion om att tystnad eller utebliven diskussion betyder enighet i gruppen -Grupptänkandefenomenet -Bortförklaring av lösningar man inte vill ha Passer&Smith (1996), Dahlkwist (2011)

20 POSITIV GRUPPKONFORMITET: FACILITATION Att man anstränger sig extra mycket tillsammans med andra (t ex Tripetts experiment)

21 DEINDIVIDUALISERING Ansvarstagandet tenderar att minska med gruppens storlek Exempel och konsekvenser?

22 ÄR GRUPPARBETE EFFEKTIVT? (JOHNSSON & JOHNSSON KAP 1) Pseudogrupp High performance group Hur skapa effektiva grupper? -tydliga mål -tvåvägskommunikation -struktur och kontrakt -konstruktiv konflikthantering -öva sociala färdigheter Se gruppfaserna! Vilka för- respektive nackdelar finns då det gäller att göra samma uppgift i grupp, alternativt enskilt? I ett marginaliseringsperspektiv? Fundera!

23 ONLINE-GROUPS Se Johnson & Johnson s 40-41

24 - Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap) - Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering - Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning! - Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen RÅD VID GRUPPINDELNING

25 OLIKA TYPER AV GRUPPUPPGIFTER Additiva uppgifter: Alla gruppmedlemmars samtidiga individuella prestation vid ett och samma tillfälle adderas samman. Varje medlems bidrag ökar den gemensamma prestationen, t ex dragkamp. Disjunktiva uppgifter: Endast ett svar kommer att representera hela gruppen, andra svar förkastas. Samarbete krävs inte ovillkorligen. Exempel: Olika former av problemlösning. Konjunktiva uppgifter: Ställer särskilda krav på intimt samarbete. Det krävs att samtliga medlemmar i gruppen klarar uppgiften, då gruppen är beroende av sin svagaste länk. Exempel: Bergsbestigning Kompensatorisk uppgift: Alla medlemmars bidrag vägs samman. Genomsnittet blir gruppens resultat. Ett gemensamt svar ska avges. T ex val av ordningsman eller lucia. Komplementära uppgifter: Alla gruppmedlemmars uppfattningar vägs samman och summan av alla delarna blir gruppens resultat. Ett verkligt grupparbete ska utforma dels någon form av problemlösning och dels ett samlat utnyttjande av gruppens kompetens. (Dahlkwist 2011)

26 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DELAKTIGHET -elevhälsans lokaler har ett centralt läge -skolhälsan ska ha personal av båda könen -skolarbetet ska inkludera social träning (inkl arbete i grupp) -aktivt elevinflytande, trivselregler, flextid, mat, arbetsformer mm -fysiskt god arbetsmiljö -synliga och aktiva skolledare -direkta och snabba beslutsgångar -personalkommunikation runt enskilda elever och kurssamverkan och koordination vuxnas närvaro på olika platser i skolmiljön samspel; öppet och friktionsfritt -elevrelationer m brett umgänge, över klassgränserna -bred gemenskap; alla ska med utan hänsyn till elevers olikheter (Göransson, 2008) Skolans arbetsmiljö är den enskilda faktor som fick sämst omdöme av 1000 barn i en SCB-undersökning 2010 (problem för 4-6/10 barn).

27 INKLUDERINGSIDEER -Teambuildingsövningar vid starten -Värderingsövningar och dilemmadiskussioner fortlöpande -Positiva ritualer -Föräldramöten kring positiva teman -Grupparbetsorganisation/grupparbete som social träning -Hela skolan en trygghetszon


Ladda ner ppt "Teoretiska grunder och praktiska råd för normskapande, inkludering och skapande av ett bra arbetsklimat i gruppen Matts Dahlkwist, 2012 GRUPPROCESSER,"

Liknande presentationer


Google-annonser