AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för blivande speciallärare Gunilla Thunberg DART – västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter.

En presentation över ämnet: "AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för blivande speciallärare Gunilla Thunberg DART – västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter."— Presentationens avskrift:

1

2 AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för blivande speciallärare Gunilla Thunberg DART – västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade

3 Gunilla Thunberg  Leg logoped Lund 1984  Arbetat på DART sedan starten 1988  Doktor i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-Autism  Förälder till 17-årig pojke med autism och utvecklingsstörning

4 DART –kommunikations- och dataresurscenter  Startades som projekt 1988 av Hjälpmedelsinstitutet (HI)/Allmänna Arvsfonden. Då dataresurscenter. Samarbete SPSM.  1993 Kommunikationscenterprojekt (HI)  Alla funktionshinder i alla åldrar  Multidisciplinärt team: även pedagoger  Huvudman: sjukvård  Utredning och utprovning  Utbildning, information, handledning  Utveckling och forskning Hemsida: www.dart-gbg.org - med tips o material!www.dart-gbg.org

5 AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation  Halvbra översättning av AAC- Alternative and Augmentative Communication  Kommunikationsstöd  Omfattar BRO = Brukare, Redskap+metoder, Omgivning  Stöd för både förståelse och uttryck men vanligt är att förståelsestöd kallas bildstöd eller tydliggörande pedagogik och historiskt placerats utanför AKK (som mest avsett stöd för att uttrycka sig)

6 Dagens föreläsning - hållpunkter  AKK-begreppet  Kommunikativa rättigheter och kommunikativ miljö  Vem behöver AKK?  Video ”Pekkartan” - om AKK i skolan  Översikt olika AKK fördelar-nackdelar  Olika bild- och symbolsystem  Läs- och skrivutveckling med AKK och datorstöd

7 Kommunikation = människa  Sociala varelser – födda för att kommunicera – förutsättning för att klara oss  Kunskapsöverföring och inlärning inte möjlig utan kommunikation  Ett måste att som pedagog – och som speciallärare – prioritera fungerande kommunikation – och språk  Stark koppling beteendeproblematik – kommunikation (förstå+uttrycka sig)

8 FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning  Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas,  men främst kanske artikel 21 som behandlar yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till information  Finns även artikel om utbildning.

9 Artikel 21  Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

10  B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

11  C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service tillgängliga ochanvändbara format för personer med funktionsnedsättning

12  D) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet att göra sin tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt  E) erkänna och främja användningen av teckenspråk

13 Rättigheterna mer i praktiken  Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA – amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm  Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter.  Lite mer konkret och detaljerat –men är inget som är antagen av riksdagen  Har vi använt som underlag i flera projekt

14 Kommunikativ miljö  Beredskap för att kunna tillgodose de kommunikativa rättighetera och kommunicera med alla genom alla tillgängliga kanaler. Vi använder också AKK till personerna!  Personerna i miljön viktigast!  Tillgång till resurser och redskap: kunskap om t ex Tecken som AKK (TAKK), bilder och foton +bild- och symbolprogamvaror mm+datorstöd  All kommunikation utvecklar språk och tal!

15 Vem behöver AKK? Von Tetzschners 3 grupper: 1. AKK som medel för att uttrycka sig:  Personer med god språkförståelse i kombinations med stora uttryckssvårigheter  Ofta bestående behov Exempel: Person med CP-skada utan utvecklingsstörning Person med muskelsjukdom

16 Vem behöver AKK? Von Tetzschners 3 grupper: 2. AKK som stöd för uttryck+förståelse  Nedsatt språkförståelse  Behov av AKK både för att förstå och för att använda språk  Ibland övergående behov – på väg mot tal  Ibland situationsberoende – när talet/förståelse inte räcker till Exempel: Person med Aspergers syndrom som har svårt att förstå muntlig instruktion Person med CP och/el utvecklingsstörning som kan prata med personer de känner väl – men där andra inte förstår

17 Forts. vem behöver AKK? 3. AKK för uttryck och förståelse  Nedsatt språkförståelse  Behov av AKK både för att förstå och för att använda språk  Ofta bestående behov Exempel: Person med grav utvecklingsstörning och/eller autism

18 Video Pekkartan – en väg till kommunikation Elevinflytande via AKK – alternativ påverkan  Inger Andersson & Kristina Jansson Ludvika Särskola  @ludvika.se  0240-86441  Ett mycket bra exempel på hur långt vi kan komma med rätt inställning; vad kommunikation betyder och vad förbättrad kommunikation ger!  Glöm delvis det negativa kring bliss

19 Olika AKK-redskap  Kroppskommunikation  Föremål  Tecken  Bilder/symboler  Text  Talande hjälpmedel Kombinationer av låg- och högteknologi behövs alltid! Datorn gett nya möjligheter som måste tillvaratas!

20 Olika bild/symbolsystem – förståelsehierarki (vanligast)  Naturligt föremål  Foto  Tecknade bilder i färg (PCS t ex)  Miniatyrföremål  Svart-vita tecknade bilder: –PCS –Rebus –Pictogram  Bliss  Text (Mirenda&Locke 1993)

21

22 Läsa och skriva - kommunikation  Viktigt med funktionellt tänk - varför skall man lära sig att läsa och skriva – vad är det vi gör?  Vi är oftast alltför fixerade vid vårt eget sätt att skriva/läsa och hur vi lärde oss!! Hindrar ibland att se möjligheter - andra sätt att läsa och skriva ses inte sällan som mindre giltiga, som ”fusk” eller sämre – varför?

23 Varför dator?  Multimodal – flera kanaler: bild, ljud – ger möjlighet att kompensera!  Underlättar uppmärksamhet/koncentration  Motorisk avlastning – kunna använda energin till syn, inlärning och förståelse!!  Även ”typiska” barn lär sig att läsa och skriva snabbare med dator (norsk studie: Trageton 2003)  Dagens papper och penna! Funktionellt!

24 AKK för att läsa och skriva  Talsyntes  Bild/symbol  Ord/fraser – i tavlor eller listor  Prediktion  Förkortningsexpansion  Stavningskontroll

25 Exempel på programvaror + försäljare  Symwriter (www.hargdata.se) el Widgit symbolskrift. Möjlighet att skriva genom att klicka på foton/bilder/helord/fraser och få talsyntesåterkoppling. Möjlighet att få bildstöd+talsyntes till text (även i InPrint www.hargdata.se).www.hargdata.se  Talsyntesstöd för att läsa och skriva: WordRead+(www.svensktalteknologi.se), ViTal (www.frolundadata.se)  Saida ordprediktion (frolundadata.se).  Stava Rex (frolundadata.se).

26 Med frågor kring AKK och datorstöd vänd dig till: www.dart-gbg.org www.spsm.se