Aktuellt från SKL Ann-Sofie Eriksson. SKL stöd till kommunerna  Bevaka kommunernas intressen  Ge stöd / råd  Hjälpa till med utvecklingsarbete.

En presentation över ämnet: "Aktuellt från SKL Ann-Sofie Eriksson. SKL stöd till kommunerna  Bevaka kommunernas intressen  Ge stöd / råd  Hjälpa till med utvecklingsarbete."— Presentationens avskrift:

1 Aktuellt från SKL Ann-Sofie Eriksson

2 SKL stöd till kommunerna  Bevaka kommunernas intressen  Ge stöd / råd  Hjälpa till med utvecklingsarbete

3 Utgångspunkter för SKL:s bostads- politiska arbete - analysen  Det behövs betydligt fler nya bostäder än vad som byggts och byggs!  Det behövs en politik för att bygga nytt, för att öka rörligheten i beståndet och för att kunna erbjuda alla goda bostäder  Det behövs en ny social bostadspolitik som omfattar åtgärder både på efterfråge- och utbudssidan!  Kommunerna har ett grundläggande ansvar att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder!

4 SKL:s Initiativ gentemot staten  Ökat bostadsbyggande – undanröja hinder (bl a riksintressen, strandskydd, bullerregler), effektivisera planprocessen samt verka för bättre statliga kreditgarantier på svaga bostadsmarknader  Ökad rörlighet – verka för minskad/förändrad reavinstskatt, stämpelskatt mm (”flyttskatten”)  Stärkt efterfrågan – verka för höjt bostads- bidrag och bostadstillägg, bosparande och startlån

5 SKL:s initiativ: Ramavtalsupphandling av prispressade bostäder Uppdrag  Ramavtalupphandling för kommunala avrop av standardiserade hållbara bostadshus med hög kvalitet som kan uppföras snabbt till lägre kostnad Organisering  Projektägare: SKL och SKL Kommentus/AffärsConcept  Referensgrupp med representanter från kommuner och SABO-företag  Intressentgrupp med representanter från Sveriges Byggindustrier, Föreningen Byggherrarna, SABO, Fastighetsägarna, Sveriges Arkitekter och Sveriges stadsarkitektörening Förväntat resultat Upphandlingen  har stimulerat utvecklingen av koncept för byggsystem för bostäder  har sänkt kostnaden  har kortat tiden till färdig bostad  motsvarar del av behovet av nya bostäder

6 Finns intresse hos er kommun att utnyttja avtalet?

7 Villkor för intresse  Priset, kvalitén, energikrav, estetik  Inte för låg standard, ska kunna ha en långsiktig användning  Att avtalen ger möjlighet till lokala anpassningar  Flexibilitet i lägenhetsstorlekar, antal våningar antal lägenheter m.m.

8 Tidplan AprilAnsökan om att få lämna anbud Maj-augFramtagande av förfrågningsunderlag och dialog med utvalda leverantörer Aug-oktDe utvalda leverantörerna får inkomma med anbud Okt-novUtvärdering av anbud och tilldelning

9 Kommunen väljer metod och upprättar taxa SKL tar fram underlag till taxekonstruktion

10 Den som vill bygga är skyldig att ansöka om lov. Kommunen är skyldig att handlägga ansökan. Lagen säger hur. Handläggningen kräver resurser från kommunens sida. Lagen ger kommunen rätt att via taxa ta ut avgifter från den som ansöker, för att täcka kommunens kostnader för handläggningen Om kommunen inte tar ut en avgift som täcker kostnaderna för handläggningen, måste den skattefinansieras.

11 Tydligare koppling till PBL Mer tillgängligt upplägg för beslutsfattare, sökande och förvaltning Tydligare gång för hur kommunen ska använda underlaget Enklare att göra fasta avgifter Tydligare koppling till handläggningen av ärendet och kommunens arbetsinsats

12 Öppna jämförelser inom detaljplaneområdet  SKL gör Öppna jämförelser inom detaljplaneområdet för första gången under 2016  Syftet är att uppmuntra kommunerna till att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten

13  Få indikatorer.  Rör i huvudsak tidsåtgång och planläggningsaktivitet.  Enkät ute för närvarande.

14 Rundabordssamtal om regelförändringar inom PBL-området  Genomfördes under april  Syftet var att diskutera vilka förändringar i regelverket kommunerna anser skulle leda till tidsvinster, smidigare arbete och enklare processer  Resultaten sammanställs nu.  Både förslag till justeringar i lagstiftningen, och förslag till utbyggd vägledning

15 Tre skrifter med goda exempel och några råd

16 Tre skrifter - exempel från Uppsala detaljplaner som möjliggör flexibilitet vid utbyggnad styr genom markanvisningar och bygglovsprocessen detaljplaner ofta över större områden med flera markanvisningar (vanligen 40-150 lägenheter) ny arbetsmetod för att få fler aktörer: från 7 till 45 aktiva byggherrar på fem år

17 Tre skrifter - exempel från Kr okom bygger i lägen där folk vill bo och leva prioritering av kvalitativ skola och förskola förvärvar attraktiv mark för att kunna driva egna projekt och åker- och skogsmark för att byta mot attraktiva bostadslägen serviceplan för att tillgodose och främja kommunal och kommersiell service på landsbygden

18 Tre skrifter - exempel från Halmstad samhällsbyggnadsmodell som förkortar tiden från idé till avslut Markförvärv och markbyten som samspelar med inriktningen i ÖP prioritering av uppdragen förvaltningsövergripande arbete i planärenden samordningsgrupp behandlar ärenden före politiska beslut

19 Framgångsfaktorer Var tydlig i riktlinjer och policys för kommunala markanvisningar. Våga ha höga kvalitetsambitioner Identifiera hur strategiska markförvärv för olika behov blir mest effektivt Säkerställ att alla förstår vad som behöver belysas Arbeta med genomförandefrågor så tidigt som möjligt i den fysiska planeringen, helst redan i ÖP och FÖP

20 Statsbidrag - Kommunbonus  För att stödja kommunerna i arbetet ökat bostadsbyggande  Kommuner har rätt att söka för varje bostad som omfattas av ett startbesked från byggnadsnämnden under en tolvmånadersperiod (1 augusti – 31 juli)  Bidrag oberoende av storleken på eller typ av bostad -delat i två potter  pott A på 60 % av totala statsbidraget (för 2016 1,1 miljarder kronor) till de bostäder som byggs som motsvarar behov av bostäder hos nyanlända i respektive kommun  pott B de resterande 40 % (740 miljoner kronor för 2016) går till bostäder som byggs utöver behovet hos nyanlända